Hoppa till innehåll

Svar på vänsterpartisten Monalisas Normman och miljöpartisten Anna Hildebrands debattartikel ”Sätt stopp för de privata vårdgivarna” (Åsikter 16 april).

Att själv få välja är en viktig rättighet. På alla områden. Inte minst inom vården finns det många vinster med ett fritt hälsoval. För det första att makten flyttas från politikerna till medborgarna. Från beslutsfattare till patienter. Alla är vi någon gång i livet patienter, och vi vet hur viktigt det är att känna trygghet och tillit i vården. Med större valfrihet, kan man känna just det. Ökad konkurrens vässar dessutom kvaliteten.

En annan vinst med Hälsovalet är att det kan öka sysselsättningen. I hela landet. Vi vet att det finns läkare och företagare i glesbygd i Jämtland som inget hellre vill än att etablera sig i sin hemort. Och som också har kompetens och folks förtroende. Låt oss se till att de kan etablera sig! Med fler läkare och företagare runt om i bygderna ökar tillgängligheten i vården. Det tjänar vi alla på! Fler utförare inom vården kommer dessutom att behövas i glesbygden, men en åldrande befolkning.

Vårdföretagare i Jämtland län möts av stort intresse och nyfikenhet men även med viss oro. Det vanligaste argument vi möter är att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygd än i tätort. Vi anser inte att så är fallet, även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygd. Det är bara att peka på erfarenheterna från vårt grannland Norge där man har gått en annan väg. Det kan exempelvis vara långt mellan patienterna när vård ska ges i glesbygd. Då kan det löna sig för kommuner att samarbeta med närliggande landsting så att man kan erbjuda fler patienter vård inom ett område, även om det inte är inom samma landsting.

Vinst nummer tre rör vårdpersonalen. Hälsovalet ger de offentligt anställda fler arbetsgivare att välja bland. Och med en ökad konkurrens, skapas fler alternativ. Och det ges fler möjligheter att söka arbete. Det är utan tvekan stimulerande för all personal, inte bara inom vården, att erbjudas förnyelse och vidareutveckling i sina jobb. I glesbygdskommuner startas ofta små och lokala företag. Främst är det kvinnor som arbetat i offentlig vård och omsorg, och som väljer att starta eget. Ta till vara dessa eldsjälar så att de brinner men inte bränner ut sig!

Vi vill självklart att villkoren mellan olika vårdgivare ska vara de samma. Konkurrensneutralitet ska råda. Det betyder bland annat att samma ersättningsnivå ska gälla för olika företag som för landstingets egen verksamhet. Men minst lika viktigt är att uppdraget eller åtagandet inte är för brett, utan gör det möjligt även för små enheter att etablera sig. På så sätt kommer vi bort från stafettläkare och får istället en fast läkarkontakt även i glesbygd.

Vi vet att mångfald, trygghet och valfrihet är något som efterfrågas starkt inom vården. Hälsovalet är en reform i rätt riktning!

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Anders W Jonsson, pol.sak. Regeringskansliet

Per Åsling, riksdagsledamot (C)

Marianne Larm-Svensson, landstingsråd (C)

Artikeln tidigare publicerad i Östersunds-Posten den 23 april.