Ge inte vårdvalet skulden för bristerna

Nalin Pekgul ger i Dagens Medicin den 12 januari Vårdval Stockholm skulden för de missförhållanden som uppdagats inom två verksam­heter i Stockholm. Missförhållan­den inom vården är självklart djupt beklagliga och helt oaccep­tabla. Men att ge Vårdval Stockholm skulden är felaktigt, framför allt då verksamheten som kritiseras hårdast upphandlats och inte tillkommit genom vårdvalsreformen.

Vårdval Stockholm utvärderades förra året av Karolinska institutet, KI. I rapporten ges en betydligt mer nyanserad bild av Vårdval Stockholm än de ideologiskt grundade farhågor som Nalin Pekgul utrycker vad gäller möjligheterna för alla grupper i samhället att få en jämlik vård.

Enligt KI:s rapport visar det sig att vårdutnyttjandet av vårdtunga grupper och patienter i socioekonomiskt utsatta områden har ökat mer än för genomsnittsbefolkningen, vilket tyder på att de grupperna inte har diskriminerats.

Patienter i områden med lägre inkomster har haft den största ökningen av läkarbesök, medan resursökningen till vårdgivare varit större i områden med hög in­komst. Områden med lägre in­­komst får dock även fortsättningsvis en större andel av resurserna.

Ökningen har också tillfallit alla åldersgrupper och har inte varit till nackdel för till exempel de äldre. Om man tittar på kön finns heller inte några större skillnader.

Målsättningarna med Vårdval Stockholm var att förbättra tillgängligheten och öka patienternas valmöjligheter kombinerat med en större mångfald och konkurrens. Dessa målsättningar har enligt KI:s rapport i huvudsak uppfyllts. Detta även om det finns förbättringspotential.

Nalin Pekgul nämner ersättningen för vårdkrävande patienter. Även i KI:s rapport togs behovet av att se över ersättningssystemet med fokus på stora vårdbehov upp. Alliansen i Stockholm ser nu enligt uppgift över ersättnings­systemets utformning.

Självklart är det viktigt att det utvecklas ytterligare för att öka jämlikheten samt motverka oseriösa krafter på marknaden som utnyttjar svaga grupper och skadar förtroendet för hela reformen.

Enligt en utvärdering av vård­valen i hela landet som Kon­kur­rens­verket presenterade i slutet av förra året har en rad positiva effekter uppnåtts för en mer tillgänglig och jämlik vård. Bland annat har antalet vårdmottagningar i landet ökat med 23 procent.

Med hänsyn till skillnader i befolkningsmängd syns inte heller några tydliga skillnader mellan norr, söder, storstadsregioner eller län med glesbygd. Därför är det tråkigt att ledande socialdemokrater väljer att fortsätta att göra politiska poäng på felaktiga slutsatser av vårdvalen i stället för att se till potentialen och komma med konstruktiva förslag till hur ett system som är här för att stanna kan utvecklas.

Från Vårdföretagarnas sida ser vi fram emot seriös sjukvårds­politisk debatt framöver. En debatt som präglas av en rättvis bild av vad de privata alternativen bidrar med för svensk sjukvård.

När vårdgivare som uppfyller­ grundläggande kvalitetskrav och har tillräcklig kompetens kan etablera sig och erbjuda vård, då skapas konkurrens och utvecklingskraft. Patienterna och brukarna får ökad valfrihet, personalen får fler arbetsgivare och framför allt får vi mer vård för pengarna.

Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vård­företagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Medicin den 26 januari