Felaktigt tala om vägskäl för vården

Privatfinansierad vård har växt under det senaste decenniet men utgör inte mer än 1 procent, skriver Hans Dahlgren, Vårdföretagarna.

Vad är en gräddfil i vården, som de röd-gröna propagerar mot? Det är oftast en privatmottagning som tar emot försäkringspatienter, genomför hälsoundersökningar, vaccinerar och utfärdar hälsointyg. Försäkringspatienter tränger inte ut några offentliga patienter. Snarare har de nog kortat den offentliga kön eftersom de behandlas hos andra aktörer.

Privatfinansierad vård har växt under det senaste decenniet men utgör inte mer än 1 procent. Alltså står inte sjukvården i vägskälet mellan privat och offentlig vård. De kan mycket väl komplettera varandra.

Sjukvård är vidare ingen vanlig marknad. Ytterst få betalar direkt för tjänsterna. Några hundra miljarder skattekronor används för att finansiera sjukvården. Finansiering ser ut att bli ett problem med en allt äldre befolkning.

Det grundläggande sjukvårdspolitiska beslutet slår fast att vården i första hand ska ges till dem som har störst behov. Det finns ingen politisk motsättning om det mellan riksdagspartierna.

Akutmottagningen används ofta i valretoriken, men är ingen lämplig metafor för sjukvårdens totala utbud. Huvuddelen av sjukvårdsuppdraget handlar om sådant som planerade operationer, besök för småskavanker på vårdcentralerna, äldresjukvård, barnsjukvård och återbesök av personer med kroniska sjukdomar. Dessa människors efterfrågan av sjukvård är synonymt med behov av sjukvård och detta sjukvårdsuppdrag kan göras mer effektivt i konkurrens.

Varför inte ta tag i de verkliga utmaningarna i stället; att göra vården mer tillgänglig, mer jämlik och hantera den skeva finansieringen till följd av en åldrande befolkning och dyrare behandlingar?

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Samhälle den 16 augusti