Hoppa till innehåll

I debatten om välfärdsvinster för Fackförbund i samverkan, 6F, allmänheten bakom ljuset genom sin selektiva hantering av statisktiken, skriver Cecilia Nykvist, vd, Friskolornas Riksförbund och Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna.

Kan någon tänka sig följande inledning på en debattartikel: Det krävs en lag som tvingar alla företag som bygger offentligt finansierade hus, målar och drar in el i dem samt svarar för transporter till och från dessa att återinvestera all vinst i verksamheten.

Lek sedan med tanken att artikeln var undertecknad av Kommunal, Vårdförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Är det någon som tror att Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko och Transport skulle göra vågen?

Förmodligen skulle de myndigt förklara för de kvinnodominerade facken att en sådan lag skulle vara rena idiotin. Den skulle både riskera jobben och kvaliteten i branscherna, och leda till färre arbetsgivare för de anställda. Ändå är det motsvarande lagstiftning som 6F (alltså de mansdominerade facken ovan) kräver för välfärdsföretagens branscher (debattsidan 1 oktober): Vinst i vård, skola och omsorg ska förbjudas.

Frågan styr svaret
6F hänvisar till en opinionsmätning där en stor majoritet av svenskarna sägs stödja ett förbud mot vinstutdelningar. Men alla som genom åren ställt denna typ av frågor till allmänheten vet att frågan styr svaret.

Allmänheten vill att välfärdens pengar ska användas effektivt. Men de vill också ha valfrihet. Ett vinstförbud inom vård, skola och omsorg skulle slå mot alla vanliga aktiebolag och underminera marken för 95 procent av vård- och omsorgsföretagen. 70 procent av alla utbildningsplatser i friskolor skulle hotas. Tillväxten av nya företag skulle stanna av.

När människor får klart för sig att ett vinstförbud motverkar valfriheten minskar stödet radikalt.

I Demoskops mätning i våras stödde 79 procent av LO-medlemmarna rätten att välja skola, 82 procent rätten att välja vårdgivare, och hela 87 procent ville ha valfrihet i äldreomsorgen.

6F hänvisar till Vårdföretagarnas uppgifter om företagens planer för vinstutdelning 2012. Men även här används bara den del av statistiken som stödjer den egna linjen, när de säger att 44 procent vill dela ut överskott och menar att detta visar att stora summor hamnar i ägarnas fickor (…) i stället för att anställa fler och höja kvaliteten.

Stor andel återinvesteras
Men statistiken ger i själva verket en annan bild. Till att börja med gäller siffran enbart företag som går med överskott – en knapp femtedel går faktiskt back. Men viktigare är att återinvesteringsviljan har ÖKAT sedan förra året. 85 procent (+ 11) vill använda hela eller delar av överskotten till att investera i utrustning och kompetensutveckla medarbetarna, 62 procent (+ 13) vill utveckla verksamhetens innehåll, och 42 procent (+ 11) vill nyanställa och expandera. Alla siffror finns i samma diagram, så skribenterna kan omöjligt ha missat dem.

Även Friskolornas riksförbund har undersökt hur medlemsföretagen ser på vinster. Endast 6 procent av de 54 procent som i dag går med vinst planerar att dela ut något av överskottet. Bland dem som inte gör vinst i dag var det endast 1 procent som tänkte använda en eventuell framtida vinst till aktieutdelning.

För allmänheten bakom ljuset
Ger detta bilden av företagare som gör allt för att berika sig på skattebetalarnas bekostnad?

Med sitt sätt att hantera statistiken för fackförbunden både allmänheten och beslutsfattarna bakom ljuset. Först låtsas de att det går att förbjuda vinster utan att det begränsar mångfald och valfrihet. När allmänheten sedan säger ja till denna tulipanaros hävdar facken att de har stöd i alla politiska partier för ett vinststopp.

Beslutet om välfärdens villkor i Sverige är alltför viktigt för att vila på ett så bristfälligt underlag.

Cecilia Nykvist, VD, Friskolornas Riksförbund

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Göteborgs-posten