Hoppa till innehåll

De senaste veckorna har det uppdagats nya brott mot assistansreformen. Men låt inte detta oacceptabla fusk gå ut över reformen som helhet, eller de assistansbehövande som grupp.

I dagarna beskrivs stora bedrägerier som riktas mot assistansreformen. Självklart är de bedrägerier som förekommit helt oacceptabla. Låt oss börja med att slå fast det. Vi som skriver det här debattinlägget berörs alla av dessa bedrägerier på det ena eller andra sättet. Att värna reformen och stävja kriminalitet som riktas mot den är viktigare för oss än för många andra. Men diskussionen om dessa bedrägerier får samtidigt inte gå överstyr.

 

Det finns i dag ungefär 20 000 assistansberättigade, 100 000 assistenter och 900 assistansanordnare. Att tro att det inte skulle förekomma brottslighet bland så många personer och verksamheter vore naivt. 

För att få lite perspektiv på brottsligheten som riktats mot reformen presenterades i februari 2012 utredningen mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen. Utredningen visade 9 domar om bidragsbrott/bedrägeri (varav en är frikännande och en är ett strafföreläggande), 7 stämningsansökningar avseende bidragsbrott/bedrägeri, 35 polisanmälningar/pågående utredningar, 5 ärenden från allmänna förvaltningsdomstolar och 115 återkravsakter.

2007 publicerades rapporten "Vad kostar felen". I den kan man se en jämförelse med brottslighet mot andra förmåner inom socialförsäkringen. 2007 polisanmäldes 2088 brott mot reglerna om tillfällig föräldrapenning. Fler brott begicks alltså mot den lagen än mot assistansreformen. 359 brott anmäldes mot reglerna om bostadsbidrag/bostadstillägg, 231 brott mot sjukpenning/sjuk- och aktivitetsersättning samt 122 brott mot reglerna om underhållsstöd.

För att göra en jämförelse med annan, mycket allvarlig brottslighet har vi tagit fram statistik med hjälp av information från Brottsförebyggande rådet. Den visar att under 2011 var rån (inkl grovt rån) tre gånger så vanligt som brott mot assistansreformen (103 anmälda brott/100000 invånare). Antal våldsbrott var 1236 och antal mord- eller dråpförsök 9 per 100000 invånare. 

 

I veckan har det skrivits om nya brott mot assistansreformen. Vi vill att denna kriminalitet ska stävjas! Däremot vänder vi oss starkt emot att rikta den ilska vi alla känner över kriminaliteten mot assistansreformen som helhet, mot assistansanvändare som grupp eller mot assistansanvändare som individer.  Efter varje artikel som skrivs om kriminalitet som riktats mot reformen krymper vi som är assistansanvändare ihop, oroliga för omgivningens fördömande. ”Tror de att jag är en bedragare?”

Vi som är assistansberättigade behöver vår personliga assistans av olika skäl men vi har alla väldigt nära och personliga assistansbehov, till exempel för att kunna äta och klä på oss. Ibland syns vår funktionsnedsättning tydligt, men inte alltid.

Efter artiklar som handlar om antingen kriminalitet inom assistansersättning eller om personer som mist sin rätt till personlig assistans översvämmas kommentarsfälten av kommentarer med tydlig invandrarfientlig inställning. Detta vänder vi oss starkt emot.

Låt oss se bedrägerierna för det de är – brottsliga handlingar. Det förekommer inom assistansen liksom i nästan all annan verksamhet. Det ska behandlas som brott, av polisen, och dömas som brott. Låt inte brottsligheten smutsa ner assistansen som sådan och låt det inte heller gynna invandrarfientliga krafter att sprida sitt budskap.

Anna Barsk Holmbom, debattör, ABH Utbildning och Rådgivning.
Magnus Andén, ordförande, Föreningen JAG genom god man Cecilia Blanck.
Kathleen Bengtsson-Hayward, Förbundsordförande Neurologiskt Handikappades Riksförbund.
Vilhelm Ekensteen, ordförande, Intressegruppen för Assistansberättigade.
Lars Hagström, ordförande Förbundet Rörelsehindrade.
Anita Fink Knudsen, chefsförhandlare, Arbetsgivarföreningen KFO.
Emma Johansson, ordförande, STIL.
Fredric Käll, ordförande Bransch Personlig Assistans, Vårdföretagarna.
Pelle Kölhed, förbundsordförande, Personskadeförbundet RTP.
Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande, RBU.
Meta Wiborgh, förbundsordförande, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft.

Artikeln tidigare publicerad i Aftonbladet.