Bättre vård med LOV i glesbygden

Centerpartiet och Vårdföretagarna presenterade i dagarna en ny rapport om LOV (Lagen om Valfrihet) och hur det har gått med att införa valfrihetsreformer i ett antal landsbygdskommuner. Mer nöjda brukare och kunder, en effektivare kommunal hemtjänst och flera nystartade företag är resultaten i bland annat Krokom, Boden och Trosa.

LOV som infördes 2010 är ett frivilligt verktyg för kommuner som vill öppna upp offentliga vårdmonopol för konkurrens. Vården och hemtjänsten finansieras gemensamt, men vårdföretag får möjlighet att etablera sig, och får betalt genom en "check" om och när den enskilde brukaren eller patienten väljer ett privat alternativ.

Resultaten i större städer har varit positiva. Exempelvis i Stockholm har ett 30-tal nya vårdcentraler växt upp och långa vårdköer har kapats. I vissa fall har väntetider gått från över ett år till två månader. Men är och ska LOV bara vara ett storstadsfenomen?

Om mindre samhällen utanför städerna ska växa och frodas menar vi att valfrihet inte kan tillåtas förbli ett storstadsprivilegium. Hur bra bemötande man får i hemtjänsten och hur snabbt man kan träffa en doktor spelar roll för livskvaliteten vart man än bor, och påverkar vart man väljer att bosätta sig. Därför har Centerpartiet och Vårdföretagarna tillsammans tittat närmare på ett antal landsbygdskommuner och hur det har gått med deras införande av LOV.

I socialdemokratiskt styrda Boden har sex nya vårdföretag startats och en tredjedel har valt ett privat alternativ sedan 2010. Christer Carlsson (S), den ordförande som nu vill avskaffa LOV, konstaterade då att "det inte går att utvärdera en monopolmarknad, man måste ha något att jämföra med", och "en tredjedel av de äldre har valt privata företag och är nöjda med sina val". I Trosa kommun säger den ansvarige för den kommunala hemtjänsten att "LOV fick oss att vakna till och få större brukarfokus". Och i lilla Krokom konkurrerar det lokala privata alternativet med högre löner än vad kommunen är villig att betala.

Detta är bara några exempel från vår rapport. Men trenden är tydlig: i de kommuner där politiker, tjänstemän och den egna verksamheten ser LOV som en möjlighet och inte ett hot skapas utveckling. Den kommunala verksamheten omprövar invanda hjulspår när det inte längre är självklart att alla kommer att välja dem, och sjuksköterskor och vårdpersonal vågar ta steget ut i egen verksamhet. Sammantaget blir välfärden mer effektiv, inte bara i kronor och ören, men också i bemötande och upplevd kvalitet för de som använder den.

Vår förhoppning är att rapporten ska kunna fungera som inspiration för kommuner oavsett politisk majoritet som står i startblocken med att införa valfrihet i vården.

Det finns de som ser LOV som något negativt och tror att de kan skära pipor i vassen genom att säga att privatiseringar är dåliga för landsbygden. Vi säger tvärtom, och vi tar gärna debatten med dem som ser valfrihet som ett hot. Vår fasta övertygelse är att om landsbygdskommuner inte bejakar det positiva i att släppa in privata alternativ kommer många småorter att bli lite sämre platser att bo och verka i. Det skulle vara en tråkig utveckling.

Emil Källström (C) riksdagsledamot för Västernorrland

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Norrbottens-Kuriren