Är politikerna ute efter att lägga ned Bollnäs sjukhus?

Det finns en lång rad frågetecken av en sådan omfattning att den enda rimliga slutsatsen är att politikerna vill lägga ned Bollnäs sjukhus genom att svälta ut det. Och det är de privata vårdgivarna som ska dra lasset för att långsamt utarma sjukhuset. Det ställer vi inte upp på.

Under förra året gav landstingsstyrelsen klartecken för att lägga ut all operationsverksamhet och all medicinsk verksamhet vid Bollnäs sjukhus på entreprenad. Det betyder att cirka 80 procent av alla verksamheter i sjukhuset kommer att upphandlas. I mars i år tog landstingsstyrelsen i Gävleborgs landsting beslut om upphandlingsunderlaget. Tiden för anbud går ut i början av maj och beslut av vem som får överta driften är tänkt att tas i augusti. Men nu står politikerna i landstinget inför risken att få ringa eller inga anbud.

Vår utgångspunkt som branschorganisation för de privata vårdgivarna är att få till stånd en omedelbar dialog med ansvariga politiker i landstingsstyrelsen utifrån det synpunkter vi har på ett enligt vår mening undermåligt upphandlingsunderlag. Men härom veckan stod det klart för oss att någon dialog inte kommer att ske.
Vi beklagar det beskedet. För oss hade det självfallet varit bättre med en dialog om problemen istället för medial konfrontation.

Det finns åtskilliga punkter i upphandlingsunderlaget som sammantaget skapar en bild av att ansvariga politiker vill ha en upphandling som det mer eller mindre blir omöjligt att bedriva driften av sjukhuset efter.

Här är några orimliga inslag i upphandlingsunderlaget.

Landstinget ges en möjlighet att genom politiskt beslut säga upp avtalet med sex månaders varsel utan att entreprenören misskött uppdraget. Entreprenören ges i sådant fall ingen kompensation. Entreprenören har ingen motsvarande möjlighet att säga upp avtalet.

Det finns också omfattande skadeståndskrav på entreprenören vid bristande uppfyllelse av avtal och anbud medan det finns mycket begränsade möjligheter för entreprenören att ställa motsvarande krav på landstinget.

Landstinget föreskriver att entreprenören måste köpa flertalet av de tjänster man inte själv utför av landstinget. Detta gäller bland annat avseende laboratorieverksamhet och röntgentjänster. Finner entreprenören samma tjänster men billigare någon annanstans än i landstingen går det således inte att effektivisera och minska kostnaderna den vägen.

För det fall kostnaderna för tjänster köpta av landstinget sänks så får inte entreprenören tillgodoräkna sig denna prissänkning, den återgår till landstinget. Någon motsvarande kompensation för ökade priser är inte finns inte.

Hela upphandlingsunderlaget är även behäftat med stor osäkerhet. Den blivande entreprenören står med hela den risk som är förenad med att verkligheten visar sig vara en annan än den som förespeglats i anbudsunderlaget. Entreprenören ges inga möjligheter att korrigera villkoren medan landstinget genom kostnadstak, viten, skadeståndsmöjligheter och begränsningar av entreprenörens frihetsgrader säkerställt att man inte ska lida skada.

Anbudet kan inte uppfattas som ett seriöst försök att få en entreprenör att överta driften under sådana villkor. Vi ställer oss frågan om de ansvariga politikerna vill ”svälta ut” sjukhuset genom att ge sådana dåliga villkor för driften att sjukhuset körs i botten och efter en tid stillsamt kan läggas ned – utan stor lokal opinion för dess bevarande. Ett förhållandevis bekvämt sätt för ansvariga politiker att slippa ta ansvaret för sjukhusets presumtiva nedläggning och istället ”skylla” på den privata entreprenör som tar driften?

Vi är upprörda i dag men fortfarande villiga att ta en dialog i morgon. Den bollen ligger nu hos de ansvariga politikerna.
Vi anser att det viktigaste är att det blir mer balans mellan parterna i avtalet. Det långa samarbete som efterfrågas måste präglas av ömsesidigt förtroende för att det ska bli bra. Det måste även återspeglas i upphandlingen.

Vi anser att det är rimligt att ett blivande avtal endast får hävas om ena parten misskött sig allvarligt. Landstinget måste också ta fram tydlig information om de faktiska kostnaderna för dagens verksamhet. Någon sådan information finns inte i dag och utan sådan information blir det mycket svårt att beräkna framtida kostnader och investeringar.

Landstinget bör inte kunna tvinga leverantören att köpa tjänster från landstinget. Det kan bli en hälsosam press på den egna verksamheten om det kommer nya aktörer. Det är nämligen en av poängerna med konkurrens inom driften av vården.

Detta är några av våra viktigaste synpunkter på hur ett rimligt anbud skulle kunna se ut. Vi bejakar givetvis den valfrihet som de nya vård- och hälsovalsmodellerna innebär. Vi tror att vi kan bidra till att patienterna får mer att säga till om och att vården blir mer jämlik och når alla – även i glesbygd. Vi vill tillsammans med landstingen uppnå dessa målsättningar och gärna i dialog – inte i konfrontation.

Ansvariga landstingspolitiker måste bestämma sig. Det är ett politiskt ansvar lägga ner ett sjukhus. Det ansvaret kan inte bakvägen läggas över på privata vårdgivare. Vi vill istället utveckla och driva verksamheten för att göra en bra vård ännu bättre. Men det kräver en dialog om hur anbudet för driften av Bollnäs sjukhus kan bli rimligt.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef  Vårdföretagarna

Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Arbetarebladet.