Absurd argumentation mot valfrihetssystem
Lars Wettergren och Peter Lorentzon från PRO tillämpar ett absurt synsätt när de kritiserar äldreomsorgens LOV-reform. Jag trodde att den här sortens sätt att se på saker och ting försvann efter murens fall, replikerar Håkan Tenelius.
Hela LOV-reformen måste skrotas är beskedet från Lars Wettergren och Peter Lorentzon, PRO (den senare också i nätverket Gemensam Välfärd). Det räcker inte med att rätta till de barnsjukdomar jag pekade ut i mitt tidigare debattinlägg, skriver de i Dagens Samhälle den 13 augusti.
Deras huvudargument är att LOV leder till höga kostnader eftersom det krävs "regler och förfrågningsunderlag, bedömning av företag, ersättning, uppföljning, information med mera." Den slutsatsen kan man bara komma till ifall man anser att en äldreomsorg som drivs som offentligt monopol inte behöver uppföljning av kvaliteten, kontroll av dem som utför omsorgen, kontroll av pengaflöden och information till dem som tar emot servicen och omsorgen.
Lorentzon och Wettergren skriver vidare att "vinsten till aktieägare tas från företagens personalkostnader, vilket innebär färre heltider, fler timanställda och lägre utbildningsnivå" och hänvisar till de 200 utförarna i Stockholms stad. Jaså? För det första är det inte särskilt många av dessa företag som över huvud taget delar ut någon vinst i år. Eventuella överskott återinvesteras i verksamheten, förutom det som för dessa typiska småföretagare delas ut som ersättning för icke uttagen lön. För det andra finns det bara ett sätt för ett företag att bli lönsamt i ett fungerande valfrihetssystem: Att vinna många kunder och få dem att stanna kvar. Den som tullar på kvaliteten genom till exempel en dålig personalpolitik som leder till stor personalomsättning blir aldrig lönsam, för den blir bortvald av kunderna.
Klimatfrågan då? Fler hemtjänstföretag i en kommun leder väl till fler transporter? Det är möjligt, på samma sätt som all fri etablering och alla möjligheter för enskilda individer att själva styra över sin konsumtion kan sägas öka transportbehovet, jämfört med om allt var centralstyrt.
Men hör inte Wettergren och Lorentzon hur absurt detta låter? De använder ett synsätt som man trodde försvann med murens fall, och som där det praktiserades varken åstadkom någon högtstående äldreomsorg eller var särskilt framgångsrikt i miljöhänseende.
Men jag är inte förvånad. En enkel sökning på nätet visar att Gemensam välfärd, som Peter Lorentzon alltså representerar, ingår i ”Folkkampanj för Gemensam välfärd”. Det räcker med att läsa listan på undertecknare av kampanjens upprop för att inse vilka politiska krafter som ligger bakom. Tråkigt bara att en viktig och ansedd organisation som PRO utnyttjas på detta sätt.
Håkan Tenelius
Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna.