11 000 fler välfärdsjobbare

En av försommarens hetaste debatter handlar om ifall välfärdssektorn har dränerats på personal under det senaste året eller inte. Debatten tog sin ansats i Socialdemokraternas valkampanj där det hävdas att 25 000 jobb har "försvunnit" i välfärden under det senaste året. "Nu behöver välfärden prioriteras" och "det behövs insatser för heltidsjobb" skriver de på sin hemsida.

Reaktionerna har varit kraftiga från många håll. Ett av de starkaste argumenten har varit att en stor del av dessa 25 000 jobb egentligen handlar om att offentligt driven verksamhet har växlat över till att drivas i privat regi. Ny arbetsgivare men samma jobb, samma offentliga finansiering och samma medborgare som elever, patienter och vårdmottagare.

Att jämföra sysselsättningsdata mellan olika år är alltid vanskligt och för den oinsatte blir det ofta fel liknande det Socialdemokraterna gjorde.

Men för alla svenskar som faktiskt ska gå till valurnorna är detta naturligtvis en viktig debatt. Frågan alla ställer sig är vad vi får för våra skattepengar. Hur har egentligen Sveriges alla kommun- och landstingspolitiker klarat av sitt uppdrag under denna mandatperiod och kanske speciellt under den ekonomiska krisen?

Denna fråga besvaras dock inte med det som kanske är mest uppenbart, alltså inte med hur många personer som arbetar i skolan, vården eller omsorgen. Det som är relevant är i stället hur många timmars arbete som landets alla lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare utfört.

För att få en korrekt bild har vi därför gjort specialberäkningar av SCB:s arbetskraftsundersökning och på så sätt jämfört antalet arbetade timmar i skolan, vården och omsorgen första kvartalet i år med samma period i fjol. Uppgifterna avser samtliga personer i arbete, det vill säga såväl verksamhet i offentlig regi som i privata företag.

Beräkningen visar att under en genomsnittlig vecka i januari, februari och mars i år arbetades det 430 000 timmar mer än under motsvarande period 2009. Med en genomsnittlig veckoarbetstid på 40 timmar motsvarar det 11 000 personer fler som jobbade i skolan, vården och omsorgen i år.

Hur kan det komma sig att denna uppgift skiljer sig så markant åt från de uppgifter som Socialdemokraterna redovisar? För det första har de alltså inte tagit hänsyn till den strukturomvandling som sker. Det senaste året har hela 181 nya vårdcentraler etablerats och 377 omsorgsföretag är verksamma i landets kommuner genom lagen om valfrihet. Under samma period har en handfull offentliga aktörer fått lägga ner verksamheten på grund av ökande konkurrens. Vi har därmed fått en ökad tillgänglighet och mer av mångfald inom vården med fler privata välfärdsföretag, knappast en minskning.

För det andra tycks det ha gått Socialdemokraterna förbi att sjukfrånvaron faktiskt faller i rask takt. Det får till följd att många skolor, sjukhus och vårdhem inte behöver ta in extrapersonal i samma utsträckning som tidigare.

För det tredje har den genomsnittliga överenskomna veckoarbetstiden ökat signifikant. Även detta är en utveckling som Socialdemokraterna torde ha uppmärksammat eftersom de så kraftfullt kräver rätt till heltid.

Till Sveriges alla väljare vågar vi därför säga att skolan, vården och omsorgen faktiskt har varit tätare bemannad under inledningen av detta år än under motsvarande period i fjol. Den växande skaran välfärdsföretag är en stark länk i denna viktiga samhällskedja. Till Socialdemokraterna vill vi däremot säga att ni nog bör göra er hemläxa lite bättre nästa gång ni vill ta hem politiska poänger och kanske en ursäkt kanske är på sin plats till landets privata vårdgivare?

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Medicin