Pekar ut assistansföretag som vinstgiriga kapitalister

Det är positivt att ansvarig minister Åsa Regnér nu efter massiva påtryckningar tillslut agerar och ändrar uppmaningen i Försäkringskassans regleringsbrev (DN Debatt 29/11). Hur ministern kunde missa att det skarpa uppdrag hon gav till myndigheten om att de skulle bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar, inte skulle skapa en enorm oro inom branschen är dock förbryllande, skriver Fredrik Borelius, näringspolitisk chef och Håkan Tenelius, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna i en replik på Dagens Nyheter.

Att regeringen tillsatt en LSS-utredning som ska titta på hela reformens uppbyggnad är både bra och nödvändigt. Stora delar av lagstiftningen kan bli bättre och mer rättssäker. Antalet beviljade timmar har ökat konstant sedan 1994 då reformen trädde i kraft, så även den totala kostnaden. Utifrån detta faktum finns i princip två olika synvinklar.

Antingen ser man kostnadsökningen som ett tecken på att allt fler får sina behov tillgodosedda, fler kommer i arbete viket leder till ökat välbefinnande hos den enskilde och skatteintäkterna ökar. Eller så anser man att kostnadsökningen är ett stort problem som måste bekämpas och att det är de privata företagen som driver upp antalet timmar och därmed kostnaden. Regeringen har valt att utgå ifrån det sistnämnda.

Att regeringen tillsatt en LSS-utredning som ska titta på hela reformens uppbyggnad är både bra och nödvändigt. Stora delar av lagstiftningen kan bli bättre och mer rättssäker. Antalet beviljade timmar har ökat konstant sedan 1994 då reformen trädde i kraft, så även den totala kostnaden. Utifrån detta faktum finns i princip två olika synvinklar.

Antingen ser man kostnadsökningen som ett tecken på att allt fler får sina behov tillgodosedda, fler kommer i arbete viket leder till ökat välbefinnande hos den enskilde och skatteintäkterna ökar. Eller så anser man att kostnadsökningen är ett stort problem som måste bekämpas och att det är de privata företagen som driver upp antalet timmar och därmed kostnaden. Regeringen har valt att utgå ifrån det sistnämnda.

Åsa Regnér målar upp en bild av assistansföretag som vinstgiriga kapitalister som gör allt för att trissa upp antalet timmar för att öka lönsamheten. Hon skriver om olika rapporter som pekar på att reformen är kostnadsdrivande och att företagen har starka vinstintressen. Det ministern inte nämnder är att dessa har blivit starkt kritiserade från olika instanser och att siffrorna i huvudsak är framtagna med hjälp av den så kallade expertmetoden (Expert Elicitation).

Metoden går ut på att låta experter med erfarenhet från kontrollverksamhet göra antaganden. Osäkerhetsintervallet i metoden är mycket stort och kan enligt Ekonomistyrningsverket (ESV) variera med hela 1,8 – 27,6 procent. Myndigheten skriver dessutom i sin rapport att det inte går att dra några slutsatser ifall de felaktiga utbetalningarna ökat eller minskat i förhållande till tidigare mätningar.

Vi håller med om att det finns ett stort behov av att säkra att ökningen av timmar och kostnader motsvarar ökande behov och inte används till annat.

Det är mycket positivt om ministern menar allvar med att vilja kartlägga och analysera marknads- och konkurrensförhållanden för de olika aktörerna. Vårdföretagarna bidrar gärna med kunskap om hur verkligheten ser ut och hur assistansersättningens konstruktion påverkar lönsamhetsutvecklingen. Hållbara villkor och en sund, kvalitetsdrivande konkurrens är A och O för att denna viktiga valfrihetsreform ska fungera väl.

Just nu kämpar många företag för sin överlevnad och redan idag går cirka 20 procent av företagen med förlust. Detta är innan slopandet av arbetsgivaravgifterna för unga trätt i kraft, innan de kollektivavtalsenliga löneökningarna börjat gälla, innan regeringen sänkt uppräkningen av ersättningen och innan Försäkringskassan övergått från förskotts- till efterskottsbetalning. Det troliga scenariot är att vi kommer få se vinstmarginaler som närmar sig nollstrecket de kommande åren.

Regeringen säger sig värna de svagaste i samhället. Men den låga ersättning som ges är snarare ett bevis på att regeringen inte uppskattar denna viktiga samhällstjänst alla de människor som dagligen arbetar för att ge personer med funktionsnedsättning en så bra hjälp i livet som möjligt.

Fredrik Borelius, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

 

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Nyheter den 30 november 2016