Vårdföretagarnas brev till ledamöter av Sveriges riksdag

Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund skickade i veckan ett brev till samtliga ledamöter i Sveriges riksdag. Du kan läsa brevet i sin helhet här.

Till ledamöter av Sveriges riksdag


Frågan om hur vi organiserar välfärden är starkt omdiskuterad just nu. Debatten är stundtals hård och åsikter bryts mot varandra. En av de mest brännande punkterna handlar om företagens ställning inom välfärdssektorn.

Från näringslivets sida välkomnar vi debatt. Hela samhället vinner på att vi har en välfungerande och effektiv välfärdssektor som levererar tjänster av hög kvalitet till medborgarna. För att besluten ska bli de rätta är det viktigt att debatten förs utifrån rätt faktaunderlag, rättvisande resultatmått och relevanta jämförelser. En av de allra mest omstridda frågorna gäller företagens möjlighet att dela ut vinstmedel till ägarna. Här florerar ett antal olika uppgifter om hur stor vinstutdelningen verkligen är idag.

Från SCB:s sida har man många uppgifter som beskriver välfärdssektorn men dessa uppgifter redovisas på en aggregerad nivå där till exempel trafikskolor och studieförbundens verksamhet redovisas tillsammans med grund- och gymnasieskola. På vård- och omsorgssidan är situationen liknande. Där redovisas skattefinansierad vård och omsorg tillsammans med verksamheter som skönhetsoperationer, kurortsanstalter och alternativmedicin.

För att ta fram ett underlag som ger en mer rättvisande bild av de skattefinansierade verksamheterna inom skola, vård och omsorg har Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund gått igenom samtliga årsredovisningar hos aktiebolagen i branschen.

En annan faktor som kan leda till missförstånd är den flora av ekonomiska mått som används i debatten. Beroende på var i ett företags resultaträkning man tittar kommer man att få olika siffror. Vi förespråkar att man använder måttet rörelsemarginal för att beskriva lönsamheten i dessa företag. Det gör siffran jämförbar mellan olika branscher och man undviker då att redovisa resultat som till exempel dras ned på grund av räntor, en företeelse som också diskuterats livligt.

Ofta vill man också bilda sig en uppfattning om hur stora vinsterna är inom välfärdssektorn genom att göra jämförelser med andra delar av näringslivet. Man bör då vara medveten om att företag inom olika branscher är uppbyggda på olika sätt. Ett vårdföretag är personalintensivt och måste ha medarbetare med hög kompetens. Företaget måste investera i kompetensutveckling och nyanställningar, något som i statistiken inte påverkar kapitalet som binds i företaget. Sjukvårdsföretag och exempelvis äldreboenden i egenregi har höga behov av investeringar. Företag inom hemtjänst och personlig assistans tillhör dem med minst behov av investeringar i lokaler och teknisk utrustning då verksamheten till stor del bedrivs ute hos kunderna.

Det här visar på svårigheten i att på ett rättvisande sätt jämföra vitt skilda verksamheter med enkla nyckeltal. Även större företag, med hög omsättning, inom välfärdssektorn har i allmänhet betydligt mindre kapitalbehov än företag med samma omsättning i t ex industrin. Ett industriföretag kräver alltså ofta ett större eget och totalt kapital än ett tjänsteföretag. Därmed kan jämförelser baserade på det egna respektive totala kapitalet i olika branscher bli missvisande. Genom att använda måttet rörelsemarginal vid jämförelser av ekonomin i företag inom välfärdssektorn gentemot företag i andra branscher minskar den här problematiken.

FAKTA OM FÖRETAGEN I VÄLFÄRDSSEKTORN

Vi har gått igenom samtliga årsredovisningar för aktiebolag inom vård, omsorg, grundskola, gymnasium och förskola med hjälp av uppgifter från företaget Soliditet. Detta för att få reda på hur det ser ut när det gäller företagens resultat och utdelningar. Inom vård- och omsorgsbranscherna ligger den genomsnittliga rörelsemarginalen på 7,6 % och i genomsnitt ligger utdelningsnivån på 2,64 % av omsättningen.

Inom friskolebranschen ligger den genomsnittliga rörelsemarginalen på 4,1 % och i genomsnitt delas 0,8 % av omsättningen ut till ägarna som ersättning för deras satsade kapital.

Schematisk bild av resultaträkningen hos ett företag i välfärdssektorn

För att illustrera hur ekonomin i dessa verksamheter ser ut presenteras här en resultaträkning baserad på de genomsnittliga siffrorna inom vård- och omsorgsbranschen gällande rörelsemarginal och utdelning. (Kostnaderna baseras dock inte på genomsnittliga siffror utan är uppskattningar.)

Intäkter

Ersättning från kommunen eller landstinget    9 200 kr
Patientavgifter  800 kr


Totala intäkter (omsättning) 10 000 kr

 

Kostnader

Löner, lokaler, inköp, it, avskrivningar etc. - 9240 kr


Rörelseresultat – resultat före räntor och skatt (EBIT) 760 kr

Ränteutgifter + extraordinära kostnader -30 kr


Resultat före skatt (EBT) 730 kr

Skatt (26,3 % ) - 192 kr


Bolagets vinst (överförs till balansräkningen) 538 kr

Av vinsten som överförs till balansräkningen och det egna kapitalet, används i  genomsnitt 51 % till återinvesteringar och 49 % används som ersättning för det satsade kapitalet, dvs utdelning. I exemplet ovan skulle det i kronor innebära följande:

Återinvesteras i företaget 274 kr
Utdelning till ägarna som ersättning för satsat kapital 264 kr

Rörelsemarginalen i uppställningen ovan uppgår till 7,6 % (760 kr/10 000 kr), vilket alltså är genomsnittet för företag inom vård och omsorg och man återinvesterar mer än man delar ut (2, 64%).

Om beräkningen ovan skulle handla om en genomsnittlig friskola skulle alltså resultatet – med samma omsättning – före räntor, extraordinära kostnader och skatt vara 410 kr (rörelsemarginal 4,1 %) och utdelningen skulle uppgå till 80 kr.

Rimliga möjligheter till avkastning är också nödvändigt för att också välfärdsföretagen ska kunna locka till sig kapital, som annars kommer att investeras i andra sektorer. 

Som framgår av exemplet ovan är det stor skillnad på att tala om utdelning och rörelseresultat. Vi ser ofta att ekonomiska termer blandas samman vilket leder till att debatten ibland blir närmast obegriplig. Frågan om företagens roll i välfärden berör alla oss medborgare indirekt men många är också direkt berörda som företagare, anställda eller som medborgare som valt en privat utförare.

I Sverige har vi idag cirka 2 600 fristående förskolor med 18 700 personer anställda. I dessa förskolor går det 92 000 barn. Vi har drygt 1 250 friskolor med nästan 210 000 elever och 20 000 medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. Inom vården och omsorgen finns 10 700 företag med cirka 117 000 medarbetare. Nästan 3,2 miljoner svenskar är listade hos en privat vårdcentral och varje år görs drygt 20 miljoner besök hos privata vårdgivare som finansieras av landstinget. 9 000 personer har valt privata utförare för sin personliga assistans och nära 35 000 äldre har valt privat hemtjänst.

Från näringslivets sida har vi ingenting emot att bli granskade och ifrågasatta men vi tror att det är viktigt att diskussionen bygger på fakta och kunskap. Vi hoppas att vi med detta underlag kan bidra till att bringa klarhet i de siffror som cirkulerar kring företagen i välfärdssektorn.

Har du frågor kring detta material eller om något annat som handlar om våra medlemsföretag är du varmt välkommen att kontakta oss så hjälper vi till.

Vi hjälper också gärna till att ordna studiebesök hos något av våra företag. Det finns många stolta företagare runt om i landet som gärna vill träffa er politiker för att visa upp sin verksamhet inom välfärdssektorn. Vi hoppas att du kan ta dig tid att besöka någon av dem.
 

Med vänlig hälsning

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna

Cecilia Nykvist, vd friskolornas riksförbund