Hoppa till innehåll

Civilminister Ardalan Shekarabi och regeringen har idag lämnat tilläggsdirektiv till Ilmar Reepalus utredning i syfte att bredda utredningens uppdrag. Den som trodde att utredningens uppdrag i grunden skulle förändras lär bli besviken. Även om en del av de nya uppdragen till utredningen går i rätt riktning, ligger de skadliga huvuduppdragen om att ta fram förslag om vinstbegränsningar för den privat drivna vården och omsorgen fast. Det fortsätter att hota den privat drivna vården och omsorgen och hämma den fortsatta utvecklingen. Den destruktiva oron bland vårdens entreprenörer och finansiärer består.

Reepalu-utredningen har fortfarande regeringens uppdrag att föreslå regleringar som innebär vinstbegränsningar, möjligheter att utesluta vinstdrivande företag vid upphandlingar samt bemanningskrav och andra detaljstyrande regler för verksamheten. Regeringen borde helt ha skrotat de skadliga utredningsuppdragen, som syftar till att försvåra för privata vård- och omsorgsgivare att göra skillnad i välfärden.

När det gäller tilläggsuppdragen till utredningen har regeringen dragit tillbaka utredningsdirektiven om att avskaffa landstingens skyldighet att använda LOV i primärvården. Det är ett välkommet besked. Vårdvalet är här för att stanna. Det ger landstingen, vårdgivarna och inte minst patienterna möjlighet till långsiktighet och kontinuitet i primärvården.

Vi kan konstatera att regeringen har sett att flera av de förslag som fanns iÄgarprövningsutredningens betänkande om krav på ekonomisk långsiktighet, lämplighet, insikt och lämplighet kräver djupare analys. Det välkomnar vi. Vårdföretagarna pekade i vårt remissvarpå att de inte var tillräckligt utredda. Där betonade vi också att utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv är det lika viktigt att säkra kompetenskraven hos ledningen i motsvarande offentligt driven verksamhet. Tilläggsdirektiven ger öppningar för utredningen att ha ett sådant perspektiv.

I regeringens ursprungliga direktiv skulle utredningen föreslå regleringar om ekonomisk redovisning på enhetsnivå. En sådan ordning skulle direkt hämma innovativa, välfungerande vårdföretag att utveckla nya verksamheter. Det skulle knappast gagna välfärdens utveckling. Tilläggsdirektiven tyder på att regeringen har börjat inse det. Utredningen ska nu istället analysera och utvärdera för- och nackdelar med ekonomisk redovisning på enhetsnivå och endast lägga förslag om fördelarna överväger nackdelarna.

Vårdföretagarna har länge påtalat att regeringen, istället för den skadliga utredningen om vinstbegränsningar, borde fokusera på hur staten kan bidra till säkra bästa möjliga kvalitet i välfärden, oavsett regi. Vi är besvikna över att regeringen inte har utvecklat sina direktiv mer i denna del, utan stannar vid att ”utredningen ska analysera hur olika kvalitetsmått kan användas på ett strategiskt sätt vid exempelvis upphandling av välfärdstjänster och uppföljning av välfärdstjänster”.

Grundbultar i en fortsatt utveckling i välfärden är likvärdiga villkor för alla vård- och omsorgsgivare oberoende av driftsform, nationell mätning och redovisning av kvalitet hos alla utförare, oavsett regi, samt valfrihet för patienter och brukare. Det är där regeringen borde ha lagt fokus på sitt utredningsarbete.