Behåll nationella regler om vårdval i primärvården

Vårdvalet har stor betydelse för utvecklingen av primärvården. Det är bra att regeringen har dragit slutsatsen att det inte är en väg framåt att avskaffa de nationella reglerna om vårdval i primärvården. Vi hoppas att regeringen och allianspartierna kan mötas över blockgränserna och tillsammans säkra en positiv utveckling som ger patienten valfrihet, tillgänglighet och en bättre kontinuitet.

Som en del av regeringens vinstöverenskommelse med Vänsterpartiet lade regeringen i all hast under hösten 2014 förslag om att avskaffa den nationella regleringen av vårdvalet i primärvården. Förslaget möttes av kritik från många håll. När Lagrådet riktade allvarlig kritik mot förslaget drog regeringen tillbaka propositionen.

Regeringen har dragit slutsatsen att det inte är en väg framåt att avskaffa reglerna om vårdval i primärvården i hela landet. Detta är välkommet och vi konstaterar att regeringen inte planerar för någon ny proposition under våren. Riksdagens socialutskott har den 5 februari föreslagit ett tillkännagivande från riksdagen om att inte återkomma med ett nytt försök till lagändring.

Vi hoppas att regeringen och allianspartierna kan mötas över blockgränserna och tillsammans säkra en positiv utveckling av vårdvalet i primärvården. Det har stor betydelse för tillgänglighet, kontinuitet, kvalitet och mångfald i hälso- och sjukvården. Vårdval baserat på LOV ger, till skillnad från LOU-upphandlingar, långsiktiga relationer för patienter, vårdgivare och landstingen.


Bakgrund

Som en del av regeringens överenskommelse med Vänsterpartiet om en välfärd utan vinstintresse ville regeringen - i all hast och utan egentlig beredning - avskaffa den nationella regleringen av vårdvalet i primärvården redan den 1 januari 2015.

Regeringen skickade en kortfattad promemoria med lagändringar i Hälso- och sjukvårdslagen på snabbremiss. Förslaget hade inte föregåtts av någon utredning och inga konsekvensanalyser hade gjorts. Detta i en fråga som skulle få stora konsekvenser för landstingen, vårdgivarna och vårdens alla patienter.

Ingen hänsyn togs till den massiva kritiken mot förslaget. Vårdföretagarnas genomgång av remissvaren visar att:

- Samtliga patientföreträdande organisationer som svarade var kritiska till förslaget att ändra lagen. Det var också Vårdanalys, som har myndighetsansvar att bevaka patientperspektivet i vården.

- Samtliga fackliga organisationer i sjukvården, som svarat på remissen, var kritiska.

- Sveriges kommuner och landsting (SKL) var kritiskt till lagändringen, liksom sju av de landsting och regioner som svarat.

- Samtliga vårdgivarföreträdare, från alla privata driftsformer, var kritiska.

- Samtliga arbetsgivar-/näringslivsföreträdare var kritiska.

- De enda remissinstanser som tydligt ställer sig bakom lagändringen var åtta landsting.

- Konkurrensverket, Socialstyrelsen, två landsting och Svenska Läkarsällskapet lämnade också synpunkter och underlag inför den fortsatta processen.
 

Vad var regeringens förslag?

I dag slår Hälso- och sjukvårdslagen fast att det är obligatoriskt för landstinget att ha vårdvalssystem i primärvården. Propositionen föreslog en lydelse av HSL där landstinget får besluta att införa vårdvalssystem, det vill säga varje landsting beslutar själva om de ska ha vårdval i primärvården eller inte. Läs mer i regeringens proposition.
 

Riksdagsoppositionen om lagreglerna om vårdval

Såväl Allianspartierna som Sverigedemokraterna föreslog i sina riksdagsmotioner att regeringens förslag till lagändringar skulle avslås. Mot bakgrund av motionerna tycktes det därför inte som om det finns majoritet i riksdagen för att genomföra lagändringarna. Som en del i sin behandling av ärendet skickade Socialutskottet lagförslaget till Lagrådet för prövning, eftersom regeringen inte hade gjort det.
 

Efter Lagrådets kritik drog regeringen tillbaka förslaget

Lagrådet riktade allvarlig kritik mot regeringens proposition. Lagrådet gjorde bedömningen att regeringens beredning var så undermålig att den stred mot grundlagen. Efter den allvarliga kritiken återkallade regeringen propositionen om upphävande av kravet på vårdval i primärvården. Socialutskottet i riksdagen behandlade därför inte propositionen och den riksdagsvotering som var planerad till den 17 december 2014 ställdes in.
 

Säkra en positiv utveckling av vårdvalet i primärvården

Regeringen har dragit slutsatsen att det inte är en väg framåt att avskaffa reglerna om vårdval i primärvården i hela landet. Detta är välkommet och vi konstaterar att regeringen inte planerar för någon ny proposition under våren. Riksdagens socialutskott har den 5 februari föreslagit ett tillkännagivande från riksdagen om att inte återkomma med ett nytt försök till lagändring.

Vi hoppas att regeringen och allianspartierna kan mötas över blockgränserna och tillsammans säkra en positiv utveckling av vårdvalet i primärvården. Det har stor betydelse för tillgänglighet, kontinuitet, kvalitet och mångfald i hälso- och sjukvården. Vårdval baserat på LOV ger, till skillnad från LOU-upphandlingar, långsiktiga relationer för patienter, vårdgivare och landstingen.
 

Vårdvalet har ökat valfriheten, kvaliteten och tillgängligheten

Vårdvalet har ökat valfriheten, kvaliteten och tillgängligheten i hela landet. Vi anser att det vore ett misstag att avskaffa lagregleringen. Vi ser en överhängande risk för att likvärdigheten i hälso- och sjukvården skulle hotas om lagregleringen om vårdval tas bort. Patientens valfrihet blir i praktiken skulle bli beroende på viljan i det enskilda landstinget. Ojämlikheterna över landet i tillgång till vård för patienten skulle riskera att förstärkas ytterligare. Detta hot är betydligt allvarligare än inskränkningen i det kommunala självstyret.

LOV ger långsiktiga relationer för patienter, vårdgivare och landstingen. Alternativet till att använda LOV skulle vara att göra LOU-upphandlingar, om inte landstinget vill driva all primärvård i landstingsregi. Patientens kontinuitet och val av läkare kan inte garanteras vid LOU-upphandlingar. I alla sådana avtal finns en bortre tidsgräns. Sedan måste en ny upphandling genomföras, oavsett hur nöjda patienterna är och oavsett om landstinget tycker att vårdcentralen gör ett utmärkt jobb. Varje gång en ny upphandling måste göras finns risk att mångåriga etablerade läkarkontakter bryts, därför att landstinget väljer en annan entreprenör. Då är hux flux patientens behov av kontinuitet och patientens val av läkarkontakt inte längre någonting värt. Läs mer här
 

Riksrevisionens omtvistade rapport behandlas politiskt under våren

Den 10 mars lägger regeringen sin skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport om vårdval, som fick stor uppmärksamhet i november 2014. Media följde upp rapporten med braskande rubriker som ”Vårdvalet gynnar de rika och friska” och ”Vårdvalet slår mot svårt sjuka”.

Men vi hoppas att regering och riksdag har uppmärksammat att Riksrevisionens analys är omtvistad. Vårdföretagarna och flera av våra medlemsföretag har försökt bidra till att nyansera bilden genom analyser och artiklar. Riksrevisionens slutsatser har senare också ifrågasatts av forskarna Anders Anell och Clas Rehnberg i Dagens Medicin:

”Riksrevisionens rapport om vårdvalet utmärks av starka yttranden baserade på ett selektivt urval av resultat och referenser som är anpassade till budskapet… Vårdvalet har långt ifrån löst alla problem, men i flera avseenden finns en positiv utveckling med förbättrad tillgänglighet, ökad valfrihet och förtroende bland medborgarna samt intresse för nyetableringar som också hade förtjänat att belysas.” (Anell och Rehnberg)

Då Riksrevisionen framför allt hade fokuserat på vårdvalet i Västra Götalandsregionen och Skåne är det vidare värt att notera att Västra Götalandsregionen i en fördjupad analys menar att Riksrevisionens slutsatser inte stämmer på viktiga punkter. De mest sjuka har fått mer vård efter vårdvalet. Regionens analys visar vidare att de nya privat drivna vårdcentraler har en större socioekonomisk tyngd än vårdcentraler som varit verksamma innan vårdvalets införande.

Det vore därför olyckligt om Riksrevisionens rapport blir ett tillhygge mot vårdval i den politiska debatten. I synnerhet som Riksrevisionens rapport inte ger stöd för mindre statlig styrning av vårdvalet i primärvården, utan tvärtom mer.

Riksrevisionen avråder från ”mer ingripande systemförändringar” och ser behov av att utveckla vårdvalet. De ger i sin rapport följande rekommendationer till regeringen:

· Ensa utformningen av vårdvalssystemen för primärvården, d v s gör landstingens vårdvalssystem mer lika över landet.

o Gör ersättningssystemet så enkelt som möjligt och styr mot vårdens etiska principer

o Formulera inte primärvårdsuppdragen för brett och gör uppdragen mer enhetliga.

· Verka för att hälso- och sjukvårdslagens undantagsbestämmelse om särbehandling kommer till användning, för att särskilt stödja etablering i områden med högre sjuklighet och lägre socioekonomisk standard.

· Tydliggör myndigheternas uppföljningsuppdrag, för att säkerställa att det finns kvalitativa beslutsunderlag.

Riksrevisionens analys var ensidig. Inte desto mindre finns det anledning att överväga Riksrevisionens rekommendationer, som vi hoppas att ledande politiker i regering, riksdag samt landsting och regioner tar till sig.
 

Konkurrensverket lyfter fram den positiva kvalitetskonkurrensen

Konkurrensverkets uppföljning av vårdvalet som presenterades i december ger en annan bild än Riksrevisionen om vårdvalet. De konstaterar att vårdvalet har lett till 20 procent fler vårdcentraler och kvalitetskonkurrens. De privat drivna vårdcentralerna har i högre utsträckning fast läkarbemanning, vilket ger bättre förutsättningar för kontinuitet i vården.

Många vårdcentraler, framför allt landstingsdrivna, klarar inte sin verksamhet på ersättningen i vårdvalen. I 15 av landets 21 landsting och regioner går landstingens verksamhet i primärvården med underskott. Det har både Vårdföretagarna och många av våra medlemsföretag länge påtalat i kontakter med landsting och pekat på att det snedvrider konkurrensen. Landstingens underfinansiering av vårdvalen är ohållbar.

Landets landstingsledningar bör ta fasta på Konkurrensverkets förslag och säkra en fortsatt positiv utveckling av vårdvalet, genom lika och rimliga villkor till alla vårdcentraler, oavsett regi. Läs mer här