Är valfrihet viktigt? Hur fungerar valfrihetssystemen idag och hur ser de ut i framtiden? Var finns riskerna och var finns utmaningarna när några landsting nu går före inom den öppna specialistvården? Detta är frågor som Vårdföretagarna lyfte under en välbesökt konferens om framtiden för vårdvalen på World Trade Center i Stockholm den 2 februari.

Vårdvalens införande i landstingen har i de flesta avseenden varit en succé med positiva effekter som en ökad mångfald, en tillgängligare vård och ett bättre bemötande för patienten. Men förutsättningarna för medborgarnas valfrihet skiljer sig åt i landet. Uppföljning och utvärdering är bristfällig, kvalitet jämförs inte och information till medborgarna om valmöjligheterna saknas. Dessutom har vi i flera landsting sett att konkurrensneutraliteten är svår att upprätthålla.

I dagsläget har sex landsting gått i förväg och påbörjat processen med att införa valfrihetssystem även i specialistvården. När patientmakten utvecklar sig i olika takt i landet riskerar detta i längden att leda till en mer ojämlik vård.

Johan Assarsson, särskild utredare Patientmaktsutredningen visade hur det idag föreligger skillnader i likvärdighet över riket som i det långa perspektivet inte kommer att accepteras av befolkningen, även om det sker en harmonisering över riket behöver denna process påskyndas. Assarsson påpekade att ökad patientmakt och möjlighet för patienten till fria val är viktiga faktorer i detta.

Sören Berg, utredningssekreterare Statens Vård- och omsorgsutredning har iakttagit att allt fler kräver nationell samordning för att vård- och omsorg ska kunna ges på lika villkor och framhäver att skillnader mellan landstingens modeller och arbetssätt både är värdefulla och problematiska.

Anpassning till regionala och lokala förhållanden är en stor del av själva syftet med decentraliserat huvudmannaskap, och skillnader som beror på följsamhet mot individuella behov och önskemål är eftersträvansvärda, men Berg visar att problem ligger i olikheter som beror på kunskapsnivå, osynliga prioriteringar och oavsiktliga skillnader. Om vissa delar av vårdvalen skulle regleras på nationell nivå skulle detta möjligen kunna leda till en mer jämlik vård.

Lars Arvidsson, forskare på KTH med inriktning på vårdlogistik lyfte fram att svensk sjukvård håller en hög internationell standard men svenska patienter får vänta längre än vad man får göra i de flesta europeiska länder. Tillgängligheten har länge varit svensk sjukvårds Akilleshäl. Han jämför väntan mellan provtagning, undersökning, behandling och kontroll med lagerfunktionen i industrin och menar att utvecklingen inom det området kommit längre.

I en studie vid Sahlgrenska Sjukhuset så undersöktes hur en patientcentrerad vård påverkade vårdresultat hos 112 patienter med höftledsfraktur. I studien sjönk kostnaderna med 40 procent i den patientgrupp där patientcentrerad vård tillämpats. Dessutom ökade behandlingens effektivitet från 55 procent till 75 procent framgångsrik behandling.

Under eftermiddagen möttes Göran Hägglund och Lena Hallengren i en debatt om valfrihet och vårdvalens utveckling.

Från flera håll är intresset för ett utökat vårdval stort, men långsiktiga lösningar som avser ersättningssystem, kostnadskontroll, uppföljning med mera saknas fortfarande i stor utsträckning.

Medverkande:
Lil Ljunggren Lönnberg, Kort presentation av slutsatserna i rapporten Vårdvalens utveckling
Johan Assarsson, särskild utredare Patientmaktsutredningen om hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas
Sören Berg, utredningssekreterare, Statens vård och omsorgsutredning om statens roll i vård- och omsorgssystemet
Lars Arvidsson, managementkonsult, programansvarig vid KTH och ansvarig för en kurs i Vårdlogistik om vårdlogistik som ett redskap för kortare väntetider och ökad produktivitet
Fredrik Lennartsson och Nils Janlöv, Myndigheten för Vårdanalys – om myndighetens uppdrag
Anders Anell, Institutet för Ekonomisk Forskning, Lunds Universitet om utmaningarna för landstingen avseende utvecklingen av vårdvalen
Göran Hägglund (Kd) och Lena Hallengren (S), utfrågning

Politiska företrädare från landsting samtalar med företrädare för vårdföretag om hur vårdvalen kan bidra till ökad makt och valfrihet för patienterna.
Mats Eriksson, ordf. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Halland
Anders Henriksson, ordf. landstingsstyrelsen i Kalmar län.
Helene Hellmark Knutsson, finanslandstingsråd i opposition i Stockholms läns landsting
Dr. Björn Waldebäck, verksamhetschef Carema Ortopediska Huset
Cecilia Halvars Örnell, Affärsområdeschef Specialistvård Stockholm Uppsala