{"id":36014,"date":"2024-01-10T14:46:00","date_gmt":"2024-01-10T13:46:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?p=36014"},"modified":"2026-07-03T15:40:27","modified_gmt":"2026-07-03T13:40:27","slug":"nio-av-tio-vardcentraler-med-de-svagaste-socioeekonomiska-profilerna-ar-privatdrivna-en-jamforelse-i-region-stockholm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/01\/nio-av-tio-vardcentraler-med-de-svagaste-socioeekonomiska-profilerna-ar-privatdrivna-en-jamforelse-i-region-stockholm\/","title":{"rendered":"Nio av tio v\u00e5rdcentraler med de\u00a0svagaste socioeekonomiska profilerna \u00e4r privatdrivna \u2013 En j\u00e4mf\u00f6relse i Region Stockholm"},"content":{"rendered":"\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

En kritik som riktats mot den fria etableringen av privatdrivna v\u00e5rdcentraler \u00e4r att de privata utf\u00f6rarna p\u00e5st\u00e5s etablera sig d\u00e4r patienter inte \u00e4r s\u00e5 v\u00e5rdkr\u00e4vande. En konsekvens av detta, p\u00e5st\u00e5s det, \u00e4r att personer med sm\u00e5 v\u00e5rdbehov oftare upps\u00f6ker v\u00e5rdcentralen medan multisjuka och personer med svag socioekonomisk profil f\u00e5r allt sv\u00e5rare att f\u00e5 tillg\u00e5ng till v\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Inom Region Stockholm \u00e4r det stor skillnad mellan v\u00e5rdcentraler vad g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l de listade patienternas socioekonomiska profil som sjuklighet. I denna rapport visar vi att skillnaden inte i huvudsak beror p\u00e5 om v\u00e5rdcentraler drivs i privat eller i regionens regi. I st\u00e4llet finns inom b\u00e5da dessa grupper av v\u00e5rdcentraler patienter med stark socioekonomisk profil och svag socioekonomisk profil. Detsamma g\u00e4ller sjuklighet.<\/p>\n\n\n\n

Skillnaden mellan v\u00e5rdcentraler drivna i privat regi respektive i regionens regi \u00e4r sammantaget liten vad g\u00e4ller socioekonomi och sjuklighet. Medianv\u00e4rdena f\u00f6r de m\u00e5tt p\u00e5 socioekonomi och sjuklighet som anv\u00e4nds av regionen \u00e4r i stort sett desamma. \u00c4ven spridningen av m\u00e5tten \u00e4r relativt likartad mellan v\u00e5rdcentraler i de tv\u00e5 regiformerna. V\u00e4rt att notera \u00e4r dock att privatdrivna \u00e4r \u00f6verrepresenterade vad g\u00e4ller v\u00e5rdcentraler med s\u00e5v\u00e4l de svagaste socioekonomiska profilerna som de svagaste profilerna f\u00f6r sjuklighet.<\/p>\n\n\n\n

Ers\u00e4ttningen till v\u00e5rdcentralerna baseras till cirka 80 procent p\u00e5 vilka som \u00e4r listade d\u00e4r och hur deras \u00e5lder, socioekonomiska profil och sjuklighet ser ut. Po\u00e4ngen med ers\u00e4ttningsystemet \u00e4r att det ska g\u00f6ras en riskjustering som kompenserar f\u00f6r skillnader mellan de listade utifr\u00e5n dessa variabler. Det inneb\u00e4r att ers\u00e4ttningen \u00e4r h\u00f6gre vid h\u00f6g \u00e5lder, svagare socioekonomisk profil och svagare sjuklighetsprofil, f\u00f6r att kompensera f\u00f6r att det f\u00f6rv\u00e4ntas leda till h\u00f6gre sjukv\u00e5rdsbehov. D\u00e4rmed elimineras eventuella ekonomiska incitament kopplade till dessa faktorer vid etablering.<\/p>\n\n\n\n

Inledning<\/h2>\n\n\n\n

En kritik som riktats mot den fria etableringen av privatdrivna v\u00e5rdcentraler genom Lagen om valfrihet (LOV) \u00e4r att de privata utf\u00f6rarna p\u00e5st\u00e5s etablera sig d\u00e4r de listade patienter \u00e4r mindre v\u00e5rdkr\u00e4vande. En konsekvens av detta, p\u00e5st\u00e5s det, \u00e4r att personer med sm\u00e5 v\u00e5rdbehov oftare upps\u00f6ker v\u00e5rdcentralen medan multisjuka och personer med svag socioekonomisk profil har f\u00e5tt allt sv\u00e5rare att f\u00e5 tillg\u00e5ng till v\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

I Region Stockholm drivs en majoritet av v\u00e5rdcentralerna i privat regi. Sammantaget \u00e4r 2,2 miljoner inv\u00e5nare (exklusive Norrt\u00e4lje) \u00e5r 2024 listade p\u00e5 en v\u00e5rdcentral i regionen. 65 procent av dessa \u00e4r listade p\u00e5 en v\u00e5rdcentral som drivs av en privat utf\u00f6rare. I denna rapport f\u00f6rs\u00f6ker vi besvara fr\u00e5gan om det \u00e4r n\u00e5gon skillnad p\u00e5 den socioekonomiska profilen respektive sjuklighetsprofilen mellan dessa 65 procent listade p\u00e5 privatdrivna v\u00e5rdcentraler och de 35 procent som \u00e4r listade p\u00e5 regiondrivna v\u00e5rdcentraler<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6jligheten att unders\u00f6ka detta ges d\u00e5 uppgifter om de f\u00f6rtecknade medborgarnas socioekonomi och sjuklighet finns per v\u00e5rdcentral i regionen. Uppgifterna \u00e5terfinns i tv\u00e5 olika index, CNI-index som beskriver den f\u00f6rv\u00e4ntade risken f\u00f6r att utveckla oh\u00e4lsa baserad p\u00e5 socioekonomiska faktorer samt ACG-index som beskriver f\u00f6rv\u00e4ntat resursbehov av prim\u00e4rv\u00e5rd utifr\u00e5n de f\u00f6rtecknade individernas sjuklighet. Varje v\u00e5rdcentral tilldelas ett CNI- och ett ACG-index.<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/vardgivarguiden.se\/avtal\/avtalsomrade\/lov-vardval-stockholm\/huslakarverksamhet\/ersattning\/<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Rapporten \u00e4r disponerad enligt f\u00f6ljande: I avsnitt ett j\u00e4mf\u00f6rs den socioekonomiska profilen mellan v\u00e5rdcentralerna bedrivna i privat regi med de bedrivna i regionens regi. I avsnitt tv\u00e5 g\u00f6rs samma j\u00e4mf\u00f6relse med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n sjukligheten.<\/p>\n\n\n

Socioekonomi och regiform<\/h2>\n\n\n\n

[1]<\/a> som antas p\u00e5verka den socioekonomiska profilen negativt. Varje komponent har sedan tillskrivits en vikt som anv\u00e4nds vid ber\u00e4kning av indexet d\u00e4r en h\u00f6gre vikt inneb\u00e4r en mer negativ p\u00e5verkan p\u00e5 den socioekonomiska profilen. Ju h\u00f6gre indextal en v\u00e5rdcentral har, desto svagare socioekonomisk profil bed\u00f6ms de listade individerna ha som kollektiv.<\/p>\n\n\n\n

I diagram 1 visas spridningen (se definitioner av spridningsm\u00e5tten i bilaga) i Region Stockholm av indexet[2]<\/a> mellan de privatdrivna respektive de regiondrivna v\u00e5rdcentralerna. Som framg\u00e5r av diagrammet \u00e4r det stor spridning i den socioekonomiska profilen bland s\u00e5v\u00e4l privatdrivna som regiondrivna v\u00e5rdcentraler. Dock \u00e4r niv\u00e5erna och spridningen mellan privatdrivna och regiondrivna v\u00e5rdcentraler likartade.
Medianv\u00e4rdet (50:e percentilen) p\u00e5 indexet \u00e4r n\u00e5got h\u00f6gre bland de regiondrivna v\u00e5rdcentralerna \u00e4n bland de privatdrivna, 0,95 j\u00e4mf\u00f6rt med 0,89. Samtidigt \u00e4r det en st\u00f6rre andel av de privatdrivna v\u00e5rdcentralerna som har riktigt h\u00f6ga indextal, dvs mycket svag socioekonomisk profil (se indexv\u00e4rdet vid den 90:e percentilen).<\/p>\n\n\n\n

Diagram 1<\/mark> \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Niv\u00e5 och spridning i CNI-index f\u00f6r privatdrivna och regiondrivna v\u00e5rdcentraler 2024<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Region Stockholm, egna ber\u00e4kningar<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad skillnaderna i indexniv\u00e5 betyder f\u00f6r den ers\u00e4ttning som v\u00e5rdcentralerna f\u00e5r g\u00f6rs n\u00e5gra j\u00e4mf\u00f6relser. Ers\u00e4ttningen per listad och m\u00e5nad 2024 baserat p\u00e5 CNI-index ger 535 kronor vid indexv\u00e4rdet 1,0. Vid v\u00e4rdet 0,63, som \u00e4r v\u00e4rdet vid den 10:e percentilen f\u00f6r b\u00e5de privatdrivna och regiondrivna v\u00e5rdcentraler, vilket indikerar en stark socioekonomisk profil, \u00e4r ers\u00e4ttningen 338 kronor. Ers\u00e4ttning \u00e4r allts\u00e5 37 procent l\u00e4gre per listad j\u00e4mf\u00f6rt med om indexv\u00e4rdet \u00e4r 1,0. Vid ett indexv\u00e4rde p\u00e5 1,82, vilket \u00e4r v\u00e4rdet vid 90:e percentilen f\u00f6r v\u00e5rdcentraler drivna i privat regi, som indikerar svag socioekonomisk profil, \u00e4r ers\u00e4ttningen per listad 975 kronor, 82 procent h\u00f6gre \u00e4n vid indexv\u00e4rdet 1,0.<\/p>\n\n\n\n

Av de 10 v\u00e5rdcentralerna med svagast socioekonomisk profil i Region Stockholm \u00e4r 9 privatdrivna. Det inneb\u00e4r att privatdrivna v\u00e5rdcentraler \u00e4r \u00f6verrepresenterade bland v\u00e5rdcentralerna med svagast socioekonomisk profil.<\/p>\n\n\n\n

Sammantaget pekar detta p\u00e5 att de privatdrivna v\u00e5rdcentralerna inte har listade med starkare socioekonomisk profil \u00e4n v\u00e5rdcentralerna som drivs av regionen.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare en intressant aspekt att studera \u00e4r om det finns n\u00e5gon skillnad mellan privatdrivna och regiondrivna v\u00e5rdcentraler n\u00e4r det g\u00e4ller de listade patienterna utifr\u00e5n de sju olika komponenterna som CNI-indexet \u00e4r konstruerat utifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

I tabell 1 redovisas[3]<\/a> hur de listade f\u00f6rdelar sig mellan privatdrivna och regiondrivna v\u00e5rdcentraler utifr\u00e5n de sju olika komponenterna. Som tidigare beskrivits \u00e4r 65 procent av samtliga listade individer listade p\u00e5 privatdrivna v\u00e5rdcentraler. N\u00e4r andelen listade \u00e4r h\u00f6gre f\u00f6r n\u00e5gon komponent \u00e4n 65 procent kan de privatdrivna v\u00e5rdcentralerna som kollektiv d\u00e4rmed s\u00e4gas ha en \u00f6verrepresentation av dessa patienter och tv\u00e4rtom.<\/p>\n\n\n\n

Tabell 1 \u00a0<\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 F\u00f6rdelning av de listade patienter mellan privatdrivna och regiondrivna v\u00e5rdcentraler utifr\u00e5n CVI-indexets komponenter 2024, procent<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Region Stockholm, egna ber\u00e4kningar<\/p>\n\n\n\n

De privatdrivna v\u00e5rdcentralerna kan mot den bakgrunden konstateras vara n\u00e5got \u00f6verrepresenterade avseende komponenterna 4 (ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ldrar med barn<= 17 \u00e5r) och 5 (personer, 1 \u00e5r eller \u00e4ldre som flyttat in i omr\u00e5det) och n\u00e5got underrepresenterade avseende komponenterna 1 (\u00e5lder yngre \u00e4n 5 \u00e5r), 2 ( personer f\u00f6dda i \u00d6st- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien och Sydamerika) och 7 (l\u00e5gutbildade 25-64 \u00e5r). \u00d6ver- och underrepresentationen \u00e4r dock liten oavsett komponent.<\/p>\n\n\n\n

Sammantaget kan konstateras att skillnaderna mellan privatdrivna och regiondrivna v\u00e5rdcentraler utifr\u00e5n de komponenter som avg\u00f6r den socioekonomiska profilen totalt sett \u00e4r sm\u00e5.<\/p>\n\n\n

[4]<\/a> mellan de privatdrivna respektive de regiondrivna v\u00e5rdcentralerna. Som framg\u00e5r av diagrammet finns det en spridning i sjuklighet inom s\u00e5v\u00e4l gruppen privatdrivna som gruppen regiondrivna v\u00e5rdcentraler. Dock \u00e4r det, precis som n\u00e4r det g\u00e4llde CNI-indexet, relativt liten skillnad i niv\u00e5er och spridning mellan de tv\u00e5 grupperna av v\u00e5rdcentraler.<\/p>\n\n\n\n

Diagram <\/mark>2 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Niv\u00e5 och spridning i ACG-index f\u00f6r privatdrivna och regiondrivna v\u00e5rdcentraler 2024<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Region Stockholm, egna ber\u00e4kningar<\/p>\n\n\n\n

Medianv\u00e4rdet (50:e percentilen) p\u00e5 ACG-index \u00e4r dock h\u00e4r, till skillnad fr\u00e5n CNI-index, n\u00e5got h\u00f6gre f\u00f6r de privatdrivna \u00e4n f\u00f6r de regiondrivna v\u00e5rdcentralerna, men skillnaden \u00e4r liten. Precis som f\u00f6r CNI-indexet har en st\u00f6rre andel av de privatdrivna v\u00e5rdcentralerna h\u00f6ga indextal, vilket motsvarar svagare sjuklighetsprofil (se indexv\u00e4rdet vid den 90:e percentilen).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att, precis som f\u00f6r CNI-index, f\u00f6rst\u00e5 vad skillnaderna i indexniv\u00e5 betyder f\u00f6r den ers\u00e4ttning som v\u00e5rdcentralerna f\u00e5r g\u00f6rs n\u00e5gra j\u00e4mf\u00f6relser. Ers\u00e4ttningen per listad och m\u00e5nad baserat p\u00e5 ACG-index ger 1 315 kronor vid indexv\u00e4rdet 1,0. Vid v\u00e4rdet 0,89 som \u00e4r v\u00e4rdet vid den 10:e percentilen f\u00f6r de privatdrivna v\u00e5rdcentralerna, vilket indikerar en god sjuklighetsprofil, \u00e4r ers\u00e4ttningen 1 170 kronor. Ers\u00e4ttning \u00e4r allts\u00e5 11 procent l\u00e4gre per listad j\u00e4mf\u00f6rt med om indexv\u00e4rdet \u00e4r 1,0. Vid ett indexv\u00e4rde p\u00e5 1,18, vilket \u00e4r v\u00e4rdet vid 90:e percentilen f\u00f6r v\u00e5rdcentraler drivna i privat regi \u00e4r ers\u00e4ttningen per listad 1\u00a0560 kronor, vilket \u00e4r 18 procent h\u00f6gre \u00e4n vid indexv\u00e4rdet 1,0.<\/p>\n\n\n\n

Av de 10 v\u00e5rdcentraler som har h\u00f6gst ACG-index \u00e4r 9 privatdrivna.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sammantaget finns det inte n\u00e5got som pekar p\u00e5 att privatdrivna v\u00e5rdcentraler i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning drivs d\u00e4r sjukligheten hos de listade individerna \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n hos de regiondrivna. Om n\u00e5got, s\u00e5 pekar data snarast p\u00e5 det motsatta.<\/p>\n\n\n

[1]<\/a> 1.\u00a0 \u00c5lder \u00f6ver 65 \u00e5r och ensamboende, 2. Utlandsf\u00f6dd (Syd- och \u00d6steuropa (ej EU), Asien, Afrika och Sydamerika), 3. Arbetsl\u00f6s eller i \u00e5tg\u00e4rd 16 \u2013 64 \u00e5r, 4. Ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4lder med barn 17 \u00e5r eller yngre, 5. Person 1 \u00e5r eller \u00e4ldre som flyttat in i omr\u00e5det, 6. L\u00e5gutbildad 25 \u2013 64 \u00e5r, 7. \u00c5lder yngre \u00e4n 5 \u00e5r
[2]<\/a> Relativt CNI 2023 exklusive Norrt\u00e4lje, S\u00c4BO och olistade.
[3]<\/a> Man kan i tabellen ocks\u00e5 avl\u00e4sa hur respektive komponent viktas i indexet. En h\u00f6gre vikt betyder att komponenten har st\u00f6rre betydelse f\u00f6r det socioekonomiska utfallet.
[4]<\/a> Index=1 motsvaras av medianv\u00e4rdet f\u00f6r samtliga v\u00e5rdcentraler.<\/p>\n\n\n