{"id":35986,"date":"2024-04-22T17:24:00","date_gmt":"2024-04-22T15:24:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?p=35986"},"modified":"2026-07-03T15:42:58","modified_gmt":"2026-07-03T13:42:58","slug":"experiment-stockholm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/","title":{"rendered":"Experiment Stockholm"},"content":{"rendered":"\n<p>F\u00f6rhastade f\u00f6r\u00e4ndringar. En granskning av sjukv\u00e5rdspolitikens nya inriktning i Region Stockholm. Av forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p>V\u00e5rdf\u00f6retagarna har bett Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren unders\u00f6ka processen kring den s\u00e5 kallade omst\u00e4llningsplanen i Region Stockholm. Under l\u00e5ng tid har vi, v\u00e5ra medlemsf\u00f6retag och oroliga patienter och anh\u00f6riga st\u00e4llt fr\u00e5gan vilka konsekvensanalyser som ligger till grund f\u00f6r den mycket snabba och omfattande omst\u00e4llning av v\u00e5rden som nu sker i Region Stockholm.<\/p>\n\n\n\n<p>De svar vi f\u00e5tt har varit otillfredsst\u00e4llande.<\/p>\n\n\n\n<p>Hur sjukv\u00e5rden styrs i Region Stockholm \u00e4r en fr\u00e5ga f\u00f6r folkvalda. De nu styrande har en ambition att \u201dta tillbaka kontrollen\u201d. Syftet s\u00e4gs vara en mer j\u00e4mlik v\u00e5rd. Men risken, utan gedigna konsekvensanalyser, \u00e4r kraftigt f\u00f6rs\u00e4mrad tillg\u00e4nglighet. Patienterna i Region Stockholm riskerar f\u00e5 mindre v\u00e5rd, som dessutom blir dyrare.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att denna rapport ger regionens medborgare, liksom alla de patienter, medarbetare och f\u00f6retagare som p\u00e5verkas av omst\u00e4llningsplanen en tydlig bild av hur planeringen f\u00f6r omst\u00e4llningen har g\u00e5tt till. Det \u00e4r en fr\u00e5ga om medborgarnas \u2013 v\u00e4ljarnas \u2013 demokratiska kontroll. Vilka beslut har politikerna fattat, p\u00e5 vilken grund?<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e5rdf\u00f6retagarna har inte haft n\u00e5gon insyn i rapportf\u00f6rfattarnas process och inte heller n\u00e5got inflytande \u00f6ver inneh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n<p>Antje Dedering<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rbundsdirekt\u00f6r V\u00e5rdf\u00f6retagarna<\/p>\n\n\n\n<p>&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sammanfattning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n<p>Sedan valet 2022 har den r\u00f6dgr\u00f6na koalition som styr Region Stockholm satt i g\u00e5ng l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar av sjukv\u00e5rden. V\u00e5rdval och privat v\u00e5rd ska ers\u00e4ttas av upphandlingar och v\u00e5rd i regionens regi.<br>\u00a0<br>Vi visar att de beslutsunderlag som finns inneh\u00e5ller alldeles f\u00f6r enkla analyser som inte h\u00e5ller f\u00f6r granskning. Vi har beg\u00e4rt ut relevanta handlingar fr\u00e5n regionen f\u00f6r att se vilka konsekvensanalyser som ligger bakom den nya politiska inriktningen. Till v\u00e5r f\u00f6rv\u00e5ning visade det sig att beslutsunderlag i flera fall saknas helt.<br>\u00a0<br>Regionens omst\u00e4llningsplan h\u00e4nvisar till exempel till en genomlysning av samtliga v\u00e5rdval och \u201df\u00f6rdjupad utredning\u201d f\u00f6r de omr\u00e5den d\u00e4r utmaningarna \u00e4r st\u00f6rst. Men inga genomlysningar eller utredningar tycks existera. Efter upprepade f\u00f6rfr\u00e5gningar har vi f\u00e5tt bekr\u00e4ftat att inget s\u00e5dant material finns att tillg\u00e5.<br>\u00a0<br>Vi anv\u00e4nder \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u2013 d\u00e4r v\u00e5rdvalet kommer att ers\u00e4ttas av upphandling \u2013 som en fallstudie f\u00f6r att exemplifiera bristerna i regionens underlag. Analyserna av \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00e4r ytliga och ger inte st\u00f6d f\u00f6r att v\u00e5rdvalet \u00e4r kostnadsdrivande. I sj\u00e4lva verket kan hela den volym\u00f6kning som tillskrivs v\u00e5rdvalet f\u00f6rklaras av sjunkande produktion i andra delar av \u00f6gonsjukv\u00e5rden och av en f\u00f6r\u00e4ndrad befolkningsstruktur.<br>\u00a0<br>Den f\u00f6r\u00e4ndring i befolknings- och \u00e5ldersjusterade v\u00e5rdvolymer som trots allt verkar ha med v\u00e5rdvalet att g\u00f6ra \u00e4r i st\u00e4llet koncentrerad till en \u00f6kning under \u00e5ren 2012\u20132013. Detta tyder p\u00e5 att reformen \u2013 m\u00f6jligtvis i samverkan med v\u00e5rdgarantin \u2013 medf\u00f6rde att ett uppd\u00e4mt behov av \u00f6gonsjukv\u00e5rd pl\u00f6tsligt kunde tillgodoses. Detta \u00e4r i sin tur ocks\u00e5 en potentiell f\u00f6rklaring till varf\u00f6r Stockholm har lyckats b\u00e4ttre \u00e4n resten av landet med att uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e5rdgarantin inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes.<br>\u00a0<br>Att Region Stockholm har kortare v\u00e5rdk\u00f6er och uppfyller v\u00e5rdgarantin b\u00e4ttre \u00e4n andra regioner \u2013 vilket har blivit allt tydligare sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes \u2013 b\u00f6r rimligen ocks\u00e5 beaktas. P\u00e5st\u00e5enden om icke-medicinskt motiverad v\u00e5rd framst\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r som m\u00e4rkliga. Om n\u00e5got tyder utfallen p\u00e5 att det r\u00e5der underkonsumtion i andra regioner: patienter utanf\u00f6r Region Stockholm l\u00f6per en st\u00f6rre risk att bli utan medicinskt motiverad v\u00e5rd.<br>\u00a0<br>Planerade besparingar inom andra v\u00e5rdomr\u00e5den framst\u00e5r \u00e4ven de som ogrundade f\u00f6rhoppningar. Risken \u00e4r i st\u00e4llet uppenbar att v\u00e5rdk\u00f6erna kommer att \u00f6ka (och den lagstadgade v\u00e5rdgarantin \u00e5sidos\u00e4ttas) i jakten p\u00e5 minskad v\u00e5rdkonsumtion.<br>\u00a0<br>Mer generellt f\u00e5r regionens slutsatser inte heller st\u00f6d i existerande forskning och utredningar. Om n\u00e5got finns det indikationer p\u00e5 att en del konsekvenser kan bli helt omv\u00e4nda mot vad politikerna hoppas p\u00e5. Det ska s\u00e4gas att det finns sv\u00e5rl\u00f6sta metodproblem som inneb\u00e4r att slutsatserna i svenska utredningar och studier m\u00e5ste tolkas med f\u00f6rsiktighet. Detta understryker dock bara behovet av ordentliga utredningar med gedigna konsekvensanalyser.<br>\u00a0<br>V\u00e5r slutsats blir att Region Stockholm saknar l\u00e4mpliga beslutsunderlag och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r utreda f\u00f6rslagen ordentligt innan de genomf\u00f6rs. Det \u00e4r f\u00f6r riskfyllt att snabbt genomf\u00f6ra stora outredda f\u00f6r\u00e4ndringar av en s\u00e5 komplex verksamhet som specialistv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='introduktion' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><a>Introduktion<\/a><\/h2>\n\n\n\n<p>Under de senaste decennierna har den privata sektorn blivit en allt viktigare del av den skattefinansierade v\u00e5rden i Sverige. Och inte i n\u00e5gonstans i Sverige har den privata sektorn expanderat lika mycket som i Stockholm. Redan 2008 inf\u00f6rdes fritt v\u00e5rdval i Stockholms prim\u00e4rv\u00e5rd. Denna reform gav patienter r\u00e4tten att v\u00e4lja v\u00e5rdgivare och privata v\u00e5rdgivare r\u00e4tten att etablera sig var de vill, s\u00e5 l\u00e4nge de uppfyller regionens kriterier. Samtidigt f\u00f6r\u00e4ndrades ers\u00e4ttningssystemet s\u00e5 att pengarna f\u00f6ljer patienten. Den privata konkurrensen \u00f6kade v\u00e4sentligt till f\u00f6ljd av reformen.<br>\u00a0<br>Sedan dess har v\u00e5rdvalet successivt byggts ut till att ocks\u00e5 omfatta olika former av specialistv\u00e5rd. H\u00e4r skiljer sig Stockholm fr\u00e5n \u00f6vriga landet d\u00e4r v\u00e5rdval framf\u00f6r allt f\u00f6rekommer i prim\u00e4rv\u00e5rden.<br>\u00a0<br>Men sedan valet 2022 har det skett en kursoml\u00e4ggning i Stockholm. Den nya r\u00f6dgr\u00f6na koalitionen \u2013 Socialdemokraterna, Milj\u00f6partiet och Centerpartiet, tillsammans med V\u00e4nsterpartiet som st\u00f6dparti \u2013 har satt ig\u00e5ng l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar. Det socialdemokratiska finansregionr\u00e5det Aida Had\u017eiali\u0107 talar om ett \u201dparadigmskifte\u201d d\u00e4r v\u00e5rdval ska begr\u00e4nsas (i vissa fall avskaffas) och v\u00e5rd tas tillbaka fr\u00e5n privat till offentlig regi. Hon h\u00e4vdar \u00e4ven att Region Stockholm har \u201dsl\u00f6sat bort extremt mycket skattepengar\u201d genom att v\u00e5rd utf\u00f6rs i privat i st\u00e4llet f\u00f6r i offentlig regi (Nordenski\u00f6ld 2024).<br>\u00a0<br>Den nya r\u00f6dgr\u00f6na koalitionen har beslutat att ta \u00f6ver en del v\u00e5rd i offentlig regi och i andra fall att upphandling ska ers\u00e4tta v\u00e5rdval. M\u00e5let med dessa f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r bland annat att minska s\u00e5 kallad \u00f6verkonsumtion av v\u00e5rd, minska kostnaderna samt g\u00f6ra v\u00e5rden mer j\u00e4mlik. I vissa fall h\u00e4nvisar man ocks\u00e5 till beredskapssk\u00e4l med anledning av det f\u00f6r\u00e4ndrade omv\u00e4rldsl\u00e4get.<br>\u00a0<br>I den h\u00e4r rapporten beskriver vi de f\u00f6r\u00e4ndringar som redan har satts ig\u00e5ng eller planeras av den r\u00f6dgr\u00f6na majoriteten i Region Stockholm. Vi g\u00e5r igenom de beslutsunderlag som tagits fram, samt vad underlagen och befintlig forskning s\u00e4ger om f\u00f6r\u00e4ndringarnas troliga konsekvenser.\u00a0<br>\u00a0<br>Vi har beg\u00e4rt ut relevanta handlingar fr\u00e5n regionen f\u00f6r att se vilka konsekvensanalyser som ligger bakom den nya inriktningen. Till v\u00e5r f\u00f6rv\u00e5ning visade det sig att beslutsunderlag i flera fall saknas helt och att de underlag som finns inte h\u00e5ller en rimlig kvalitet. Faktum \u00e4r att inga ordentliga konsekvensanalyser har genomf\u00f6rts. Detta \u00e4r bekymmersamt d\u00e5 stora f\u00f6r\u00e4ndringar av komplex verksamhet alltid b\u00f6r f\u00f6reg\u00e5s av vederb\u00f6rliga utredningar. Det finns annars en stor risk f\u00f6r att de avsedda effekterna uteblir och att f\u00f6r\u00e4ndringarna i st\u00e4llet f\u00e5r oavsedda konsekvenser.<br>\u00a0<br>Vi anv\u00e4nder \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u2013 d\u00e4r v\u00e5rdvalet kommer att ers\u00e4ttas av upphandling \u2013 som en fallstudie f\u00f6r att exemplifiera bristerna i regionens underlag. De presenterade analyserna av \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00e4r ytliga och ger inte st\u00f6d f\u00f6r att v\u00e5rdvalet \u00e4r kostnadsdrivande p\u00e5 det s\u00e4tt som h\u00e4vdas. Att Region Stockholm har kortare v\u00e5rdk\u00f6er och uppfyller v\u00e5rdgarantin b\u00e4ttre \u00e4n andra regioner \u2013 vilket har blivit allt tydligare sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes \u2013 b\u00f6r rimligen ocks\u00e5 beaktas.<br>\u00a0<br>De bristf\u00e4lliga beslutsunderlagen framst\u00e5r som \u00e4n mer anm\u00e4rkningsv\u00e4rda n\u00e4r befintlig forskning och tidigare utredningar beaktas. Det finns inte mycket st\u00f6d att h\u00e4mta f\u00f6r att regionens angivna m\u00e5ls\u00e4ttningar kommer att uppn\u00e5s genom att begr\u00e4nsa v\u00e5rdval och privata alternativ. Tv\u00e4rtom finns det sk\u00e4l att tro att v\u00e5rdens kostnader kommer att \u00f6ka och tillg\u00e4ngligheten minska. Privat v\u00e5rd har i flera dokumenterade fall visat sig vara mer kostnadseffektiv \u00e4n offentlig. P\u00e5st\u00e5enden om att kostnaderna minskar med mer v\u00e5rd i offentlig regi beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r backas upp av tydliga argument och analyser.\u00a0<br>\u00a0<br>V\u00e5r po\u00e4ng \u00e4r inte att de f\u00f6r\u00e4ndringar som nu genomf\u00f6rs med s\u00e4kerhet kommer att resultera i s\u00e4mre utfall. Det vi vill framh\u00e5lla \u00e4r att stora risker f\u00f6religger, vilket talar f\u00f6r att man b\u00f6r g\u00e5 varsamt fram.\u00a0 Om ansvaret f\u00f6r sjukv\u00e5rden hade legat p\u00e5 statlig niv\u00e5 skulle f\u00f6r\u00e4ndringar av den h\u00e4r magnituden ha f\u00f6reg\u00e5tts av offentliga utredningar f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att m\u00e5len uppn\u00e5s och oavsiktliga konsekvenser undviks. Att ansvaret f\u00f6r sjukv\u00e5rden ligger p\u00e5 regionerna \u00e4r ett svagt argument f\u00f6r att snabbt g\u00e5 till beslut utan motsvarande underlag och analyser. N\u00e4r tongivande, samh\u00e4llsviktiga beslut fattas p\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r l\u00f6sa grunder riskerar det att g\u00e5 ut \u00f6ver det politiska f\u00f6rtroendet i samh\u00e4llet.<br>\u00a0<br>Vi rekommenderar d\u00e4rf\u00f6r att det politiska styret i Region Stockholm b\u00f6rjar om processen genom att tills\u00e4tta utredningar som f\u00e5r i uppdrag att studera systemen i sjukv\u00e5rden och bed\u00f6ma om och hur de politiska m\u00e5ls\u00e4ttningarna kan uppn\u00e5s med olika reformer. Utredningarnas analyser och slutsatser b\u00f6r sedan offentligg\u00f6ras f\u00f6r att stimulera ett faktabaserat politiskt samtal.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='den-nya-politiska-inriktningen' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><a>Den nya politiska inriktningen<\/a><\/h2>\n\n\n\n<p>I ett historiskt perspektiv \u00e4r f\u00f6rekomsten av skattefinansierad privat v\u00e5rd ett relativt nytt fenomen i Sverige. Sedan l\u00e4karna helt \u00f6vergick till statlig anst\u00e4llning p\u00e5 1970-talet f\u00f6rblev den privata v\u00e5rdsektorn ett randfenomen fram till 1990-talet (se Mellgren 2002). D\u00e4refter har privat v\u00e5rd vuxit rej\u00e4lt, framf\u00f6r allt inom prim\u00e4rv\u00e5rden (Blix och Jordahl 2021). Och ingen annanstans har tillv\u00e4xten varit st\u00f6rre \u00e4n i Stockholm. Redan i slutet p\u00e5 1990-talet hade den privata v\u00e5rdsektorn kommit att \u00f6ka \u201di betydligt st\u00f6rre omfattning i Stockholms l\u00e4ns landsting \u00e4n i \u00f6vriga landsting\u201d (SLL 2000, ss. 21\u201322), en trend som fortsatte under 00-talet.<br>\u00a0<br>\u00c5r 2008 inf\u00f6rdes s\u00e5 fritt v\u00e5rdval i Stockholms prim\u00e4rv\u00e5rd \u2013 ett \u00e5r f\u00f6re Lagen om Valfrihetssystemet (LOV) drevs igenom p\u00e5 nationell niv\u00e5 \u2013 vilket gav patienter r\u00e4tten att v\u00e4lja v\u00e5rdgivare och privata v\u00e5rdgivare r\u00e4tten att etablera sig var de vill, s\u00e5 l\u00e4nge de uppfyller regionens kriterier (Rehnberg m.fl. 2008). V\u00e5rdvalet i Stockholm har sedan dess ocks\u00e5 lett v\u00e4gen mot en mer konkurrensutsatt prim\u00e4rv\u00e5rdssektor med fler privata alternativ. \u00c5r 2022 drevs exempelvis hela 71 procent av region Stockholms v\u00e5rdcentraler i privat regi, att j\u00e4mf\u00f6ra med 40 procent i \u00f6vriga regioner (SKR 2024a).<br>\u00a0<br>Medan LOV garanterade fritt prim\u00e4rv\u00e5rdval nationellt har det varit upp till regionerna att best\u00e4mma hur systemet ska se ut inom specialistv\u00e5rden. Och \u00e4ven h\u00e4r har Region Stockholm g\u00e5tt f\u00f6re resten av landet. V\u00e5rdvalen inom specialistv\u00e5rden har till stor del varit koncentrerade till Stockholmsomr\u00e5det; \u00e5r 2023 \u00e5terfanns 57 procent av alla landets specialistv\u00e5rdval inom somatisk och psykiatrisk v\u00e5rd i region Stockholm (SKR 2024b). Region Stockholm har allts\u00e5 legat i framkant vad g\u00e4ller m\u00f6jligheterna att bedriva och v\u00e4lja v\u00e5rd i privat regi.<br>\u00a0<br>Sedan valet 2022 har politiken dock g\u00e5tt i motsatt riktning. Socialdemokraterna i Region Stockholm gick till val p\u00e5 att \u201dta tillbaka den demokratiska kontrollen \u00f6ver sjukv\u00e5rden\u201d (Had\u017eiali\u0107 2022), en linje som rimmade v\u00e4l med partiets inriktning i den nationella valkampanjen (Socialdemokraterna 2022). Efter att den nya r\u00f6dgr\u00f6na koalitionen (tillsammans med V\u00e4nsterpartiet som st\u00f6dparti) vann makten p\u00e5b\u00f6rjades arbetet med en omst\u00e4llningsplan f\u00f6r sjukv\u00e5rden under v\u00e5ren 2023.<br>\u00a0<br>Tv\u00e5 stora f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r att majoriteten har beslutat att v\u00e4gburen ambulansv\u00e5rden och prehospital l\u00e4kartj\u00e4nst ska f\u00f6ras \u00f6ver i egen regi (HSN 2023-0665; HSN 2023-0225), en process som nu har p\u00e5b\u00f6rjats. Detta \u00e4r en v\u00e4sentlig f\u00f6r\u00e4ndring d\u00e5 en stor del av ambulansv\u00e5rden har drivits av privata akt\u00f6rer efter upphandling sedan tidigt 1990-tal. Sk\u00e4len som anges \u00e4r att man anser att en situation med privata akt\u00f6rer genererar samordningsproblem och inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt flexibel. Detta speciellt med tanke p\u00e5 \u201dett f\u00f6r\u00e4ndrat omv\u00e4rldsl\u00e4ge\u201d och Sveriges Nato-medlemskap, vilket man menar g\u00f6r att ambulansv\u00e5rden inte l\u00e4mpar sig f\u00f6r upphandling. Man hoppas ocks\u00e5 s\u00e4nka kostnaderna genom att uppn\u00e5 skalf\u00f6rdelar (HSN 2023-0665).<br>\u00a0<br>Ytterligare ett omr\u00e5de som Stockholms politiska majoritet planerar att socialisera \u00e4r sjukv\u00e5rdsr\u00e5dgivningen 1177 V\u00e5rdguiden (PVN 2023-0014). Denna tj\u00e4nst har hittills hanterats via upphandling och har drivits av det privata f\u00f6retaget MedHelp Sjukv\u00e5rdsr\u00e5dgivning AB sedan tidigt 2000-tal. Planen \u00e4r att tj\u00e4nsten i st\u00e4llet ska tas \u00f6ver i egen regi genom att regionen f\u00f6rv\u00e4rvar verksamheten, \u00e4ven om man just nu utreder fr\u00e5gan vidare p\u00e5 grund av riskerna f\u00f6r att kostnaderna \u00e4r f\u00f6r h\u00f6ga (Torkelsson 2024). Motiveringen till att ta \u00f6ver tj\u00e4nsten i egen regi \u00e4r dels att man \u00f6nskar att r\u00e5dgivningen blir mer tr\u00e4ffs\u00e4ker, genom att s\u00e4kerst\u00e4lla att den som svarar i telefonen f\u00e5r tillg\u00e5ng till patientens journal. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hoppas man s\u00e4nkas kostnaderna genom att minska antalet patienter som h\u00e4nvisas till akuten, n\u00e5got som man har kritiserat den nuvarande tj\u00e4nsten f\u00f6r att g\u00f6ra i f\u00f6r stor utstr\u00e4ckning. \u00c5terigen h\u00e4nvisar man \u00e4ven till det f\u00f6r\u00e4ndrade omv\u00e4rldsl\u00e4get som ett sk\u00e4l varf\u00f6r \u201dcentral infrastruktur [m\u00e5ste] finnas i regionens egenregi\u201d (Steiner 2022, Gustafsson 2024).<br>\u00a0<br>Ut\u00f6ver detta har man p\u00e5b\u00f6rjat st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar av flera v\u00e5rdval inom specialistv\u00e5rden. 13 av dagens 38 v\u00e5rdval kommer antingen att revideras eller l\u00e4ggas ner helt och h\u00e5llet. \u00c5tta v\u00e5rdval kommer att utredas vidare och kan ocks\u00e5 komma att revideras eller l\u00e4ggas ner. Den omst\u00e4llningsplan som antogs i regionens budget i juni 2023 inneh\u00e5ller f\u00f6ljande \u00f6vergripande motivering:<br>\u00a0<br>I regionens budget f\u00f6r 2023 anges att sjukv\u00e5rden i regionen idag pr\u00e4glas av en h\u00f6g tillg\u00e4nglighet men att den beh\u00f6ver utvecklas mot att bli mer behovsstyrd. V\u00e5rdomr\u00e5den d\u00e4r v\u00e5rdkonsumtionen har \u00f6kat utan att det \u00e4r medicinskt motiverat beh\u00f6ver ses \u00f6ver och v\u00e5rdvalsomr\u00e5den med h\u00f6g kostnadsutveckling ska revideras eller, vid behov, avskaffas och v\u00e5rden ska i st\u00e4llet \u00f6verf\u00f6ras till egen\u00e4gd v\u00e5rd, akademiska specialistcentra, alternativt upphandlas enligt LOU (HSN 2023-0097, s. 1).<br>\u00a0<br>Ett av de v\u00e5rdval som ska tas bort helt och h\u00e5llet \u00e4r det inom allergologi, d\u00e4r v\u00e5rden i st\u00e4llet flyttas till Karolinska Universitetssjukhuset och S\u00f6dersjukhuset. Viss v\u00e5rd antas samtidigt kunna hanteras inom prim\u00e4rv\u00e5rden. Motiveringen \u00e4r att v\u00e5rdvalet har minskat m\u00f6jligheterna att f\u00e5 fram tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga specialister, vilket i sin tur ska ha lett till l\u00e5g tillg\u00e4nglighet och l\u00e5nga k\u00f6er (HSN 2023-0955; Schr\u00f6der 2023).<br>\u00a0<br>\u00c4ven v\u00e5rdval specialiserad \u00f6gonsjukv\u00e5rd kommer att avvecklas och ers\u00e4ttas med upphandling. Sk\u00e4let som anges \u00e4r framf\u00f6r allt att kostnaderna har \u00f6kat och att Stockholm har h\u00f6gre kostnader \u00e4n andra regioner, trots att regionen har en relativt sett ung befolkning (HSN 2023-0937; HSN 2023-0938; Tottmar 2023).<br>\u00a0<br>Likas\u00e5 planerar man att avveckla v\u00e5rdvalet f\u00f6r specialiserad rehabilitering vid utmattningssyndrom och l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Id\u00e9n \u00e4r att i st\u00e4llet h\u00e4nvisa tv\u00e5 tredjedelar av patienterna till v\u00e5rdcentralerna, medan den resterande tredjedelen, som bed\u00f6ms ha besv\u00e4r d\u00e4r prim\u00e4rv\u00e5rden inte \u00e4r tillr\u00e4cklig, ska h\u00e4nvisas till sjukhus och psykiatri. Motiveringen \u00e4r i huvudsak grundad p\u00e5 en utredning som tillsattes under f\u00f6reg\u00e5ende politiska styre, som pekar p\u00e5 att man har haft en h\u00f6g kostnadsutveckling och att det r\u00e5der os\u00e4kerhet om r\u00e4tt v\u00e5rdniv\u00e5 f\u00f6r personer med olika former av utmattning och sm\u00e4rta. Givet att evidensl\u00e4get kring diagnosticering och behandling \u00e4r os\u00e4kert menar man att detta v\u00e5rdval \u00e4r ol\u00e4mpligt (Arnell-Szurkos 2023; HSN 2022-0525).<br>\u00a0<br>V\u00e5rdvalen inom geriatrik, \u00e4tst\u00f6rningsv\u00e5rden, specialiserad hudv\u00e5rd och specialiserad neurologi ska ocks\u00e5 l\u00e4ggas ner. Det r\u00e5der allts\u00e5 ingen tvekan om att Region Stockholm har p\u00e5b\u00f6rjat en stor omst\u00e4llning med m\u00e5ls\u00e4ttning att minska den privata sektorns roll inom v\u00e5rden. Enligt finansborgarr\u00e5det Aida Had\u017eiali\u0107 utg\u00f6r omst\u00e4llningen, som sagt, \u00a0ett \u201dparadigmskifte\u201d. Det finns en id\u00e9 om att g\u00f6ra Stockholm till ett skyltf\u00f6nster f\u00f6r vad Socialdemokraterna vill uppn\u00e5 mer generellt genom att \u201dta tillbaka den demokratiska kontrollen\u201d \u00f6ver v\u00e4lf\u00e4rden (Nordenski\u00f6ld 2024).<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='underlag-for-beslut' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Underlag f\u00f6r beslut<\/h2>\n\n\n\n<p>Som noteras i f\u00f6reg\u00e5ende avsnitt finns det flera motiveringar bakom det politiska styrets beslut att \u00e5terta drift av olika slags v\u00e5rd i egen regi samt att \u00f6verge ett antal v\u00e5rdval till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r upphandling. Exakt vilka saker man pekar p\u00e5 varierar n\u00e5got mellan de olika besluten, men \u00f6ver lag kan m\u00e5ls\u00e4ttningarna sammanfattas enligt nedan:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Kostnadskontroll och minskad \u00f6verkonsumtion<\/li>\n\n\n\n<li>H\u00f6jd kvalitet<\/li>\n\n\n\n<li>Mer j\u00e4mlik, behovsstyrd v\u00e5rd<\/li>\n\n\n\n<li>Beredskapssk\u00e4l<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5gan \u00e4r dock om de f\u00f6reslagna f\u00f6r\u00e4ndringarna kommer att leda till att dessa m\u00e5ls\u00e4ttningar uppn\u00e5s. Evidensen \u00e4r oklar b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller utpekade tillkortakommanden och m\u00f6jligheten att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen med hj\u00e4lp av den p\u00e5g\u00e5ende omst\u00e4llningen.<br>\u00a0<br>Sedan den r\u00f6dgr\u00f6na koalitionen tog \u00f6ver makten 2022 har inga regelr\u00e4tta konsvekensanalyser presenterats. Som vi n\u00e4mnde i avsnitt 2 genomf\u00f6rdes en utredning av v\u00e5rdvalet f\u00f6r specialiserad rehabilitering vid utmattningssyndrom och l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta under det borgerliga regionstyret mellan 2018 och 2022. Denna utredning (HSN 2022-0525) lyfter fram de speciella utmaningar som f\u00f6rel\u00e4gger vid rehabilitering vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och utmattningssyndrom samt ME\/CFS-diagnoser.<a href=\"#_ftn1\" id=\"_ftnref1\">[1]<\/a> Det \u00e4r en relativt omfattande utredning som bland annat bygger p\u00e5 dialoger med v\u00e5rdgivare och regioner, interna data fr\u00e5n v\u00e5rdgivarnas rapportering, samt kontakter med patientorganisationer. Utredningen inneh\u00e5ller kvalificerade bed\u00f6mningar och analyser. Men \u00e4ven om nuvarande organisering av denna sjukv\u00e5rd inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r den b\u00e4st l\u00e4mpade saknas regelr\u00e4tta analyser av v\u00e5rdvalets kausala effekter och tillh\u00f6rande konsekvensanalyser f\u00f6r de m\u00f6jliga v\u00e4gvalen.<br>\u00a0<br>I det tj\u00e4nsteutl\u00e5tande d\u00e4r omst\u00e4llningsplanen l\u00e4ggs fram st\u00e5r under \u201dMetod och genomf\u00f6rande\u201d att arbetet har genomf\u00f6rts i tv\u00e5 etapper under v\u00e5ren 2023: (1) en genomlysning av samtliga v\u00e5rdval f\u00f6r att identifiera omr\u00e5den med utmaningar, p\u00e5 basis av indikatorer s\u00e5som j\u00e4mlik v\u00e5rd, tillg\u00e4nglighet och kostnadsutveckling samt (2) f\u00f6rdjupade utredningar f\u00f6r de omr\u00e5den d\u00e4r man identifierat st\u00f6rst utmaningar, i vilka man unders\u00f6kt m\u00f6jliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att avg\u00f6ra om v\u00e5rdvalet b\u00f6r revideras eller avskaffas helt och h\u00e5llet (HSN 2023-0097).\u00a0<br>\u00a0<br>F\u00f6r att studera det politiska styrets analyser av de olika omr\u00e5dena beg\u00e4rde vi ut allt relevant material, inklusive underliggande analyser, f\u00f6r alla tj\u00e4nsteutl\u00e5tanden och beslut g\u00e4llande f\u00f6r\u00e4ndringar inom v\u00e5rdval\/upphandling inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd i Region Stockholm. Denna best\u00e4llning ska vara tillr\u00e4cklig f\u00f6r att ta fram de utredningar och genomlysningar som man refererar till i tj\u00e4nsteutl\u00e5tandet ovan. Men f\u00f6r s\u00e4kerhets skull beg\u00e4rde vi ocks\u00e5 i ett andra steg ut explicit allt material, inklusive underliggande analyser, f\u00f6r den genomlysning och de utredningar som man refererar till i tj\u00e4nsteutl\u00e5tandet.<br>\u00a0<br>Det visar sig dock att dessa genomlysningar och utredningar inte existerar.<a href=\"#_ftn2\" id=\"_ftnref2\">[2]<\/a> Det finns heller inga andra utredningar med ordentliga konsekvensanalyser att studera. Utredningarna tycks i st\u00e4llet framf\u00f6r allt best\u00e5 av de korta motiveringar som anges i de olika tj\u00e4nsteutl\u00e5tandena och \u00f6versiktliga diagram som exempelvis visar utvecklingen av \u00f6ppenv\u00e5rdsbes\u00f6k i n\u00e5gra av v\u00e5rdvalen \u00f6ver tid.<br>\u00a0<br>I tj\u00e4nsteutl\u00e5tandena finns h\u00e4nvisningar till saker som det politiska styret vill f\u00f6rb\u00e4ttra, s\u00e5som att s\u00e4kerst\u00e4lla utbildning av specialister, j\u00e4mlik v\u00e5rd och deltagande i forskning. I n\u00e5gra korta meningar beskriver man sedan de f\u00f6rv\u00e4ntade konsekvenserna, men det finns inga analyser som redog\u00f6r f\u00f6r de antaganden som g\u00f6rs i detta h\u00e4nseende \u2013 eller om alternativa v\u00e4gval hade kunnat leverera samma eller b\u00e4ttre utfall \u2013 och inte heller n\u00e5gon diskussion om m\u00f6jliga oavsiktliga konsekvenser som kan uppst\u00e5.<br>\u00a0<br>Detta \u00e4r bekymmersamt d\u00e5 riskerna f\u00f6r oavsiktliga konsekvenser \u00e4r betydliga vid s\u00e5 h\u00e4r stora och snabba f\u00f6r\u00e4ndringar av en s\u00e5 komplex verksamhet som specialistv\u00e5rd. Hade ansvaret f\u00f6r v\u00e5rden legat p\u00e5 nationell niv\u00e5 hade omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar av detta slag genomg\u00e5tt noggranna unders\u00f6kningar enligt lagstiftningskedjan med direktiv, utredning, remissvar, lagr\u00e5dsremiss och, till slut, en proposition. Men nu fattas allts\u00e5 beslut som riskerar att f\u00e5 \u00f6desdigra konsekvenser utan n\u00e5got som helst liknande f\u00f6rfarande.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Fallstudie: \u00f6gonsjukv\u00e5rden<\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att exemplifiera problemen med de bristf\u00e4lliga underlag som ligger bakom de politiska besluten diskuterar vi \u00f6gonsjukv\u00e5rden n\u00e4rmare. V\u00e5rdvalet inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden kommer att avvecklas helt och ers\u00e4ttas med offentlig upphandling. Notera att v\u00e5r kritik inte \u00e4r specifik f\u00f6r \u00f6gonsjukv\u00e5rden. Beslutsunderlagen ser inte b\u00e4ttre ut p\u00e5 andra omr\u00e5den och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r \u00f6ppna f\u00f6r liknande kritik.<br>\u00a0<br>I tj\u00e4nsteutl\u00e5tandet framg\u00e5r att v\u00e5rdvolymerna och kostnaderna inom v\u00e5rdvalet har \u00f6kat \u00f6ver tid. Detta menar man beror p\u00e5 v\u00e5rdvalet, d\u00e5 det h\u00e4vdas att \u00f6kningen endast delvis kan f\u00f6rklaras av minskade v\u00e5rdvolymer p\u00e5 S:t Eriks \u00d6gonsjukhus och att andelen \u00e4ldre i befolkningen har \u00f6kat. Tj\u00e4nsteutl\u00e5tandet h\u00e4nvisar ocks\u00e5 till en kortare utredning som gjordes \u00e5r 2022 under f\u00f6reg\u00e5ende politiska styre, vilken p\u00e5st\u00e5s visa att det f\u00f6rekommer viss medicinskt omotiverad konsumtion inom v\u00e5rdvalet \u2013 inklusive s\u00e5dan som enligt regionens kunskapsst\u00f6d egentligen ska hanteras inom prim\u00e4rv\u00e5rden \u2013 och att m\u00e4ngden bes\u00f6k j\u00e4mf\u00f6rt med folkm\u00e4ngden \u00e4r mycket h\u00f6gre i Region Stockholm \u00e4n i andra regioner, trots en yngre befolkning (HSN 2023-0097; HSN 2023-0938).<br>\u00a0<br><a>Till att b\u00f6rja med \u00e4r det tydligt att den tidigare, kortare utredningen som refereras ger en annan bild av volymutvecklingen inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00e4n den som ovanst\u00e5ende tj\u00e4nsteutl\u00e5tanden presenterar. Den tidigare utredningen redovisar visserligen, med data fr\u00e5n samma k\u00e4lla som i tj\u00e4nsteutl\u00e5tandena ovan, en rej\u00e4lt \u00f6kande kostnadsutveckling inom v\u00e5rdvalet p\u00e5 grund av kraftigt \u00f6kande antal bes\u00f6k p\u00e5 cirka 50 procent mellan 2014 och 2021 (HSN 2022-0765). Men n\u00e4r man granskar statistiken som presenteras \u00e4r det uppenbart att en v\u00e4ldigt stor del av \u00f6kningen i volymer inom v\u00e5rdvalet under den perioden matchas av sjunkande produktion i andra delar av den specialiserade \u00f6gonsjukv\u00e5rden: det totala antalet bes\u00f6k inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00f6kade under perioden endast med ungef\u00e4r 11 procent. Samtidigt har den totala befolkningen i Stockholms l\u00e4n \u00f6kat me<\/a>d 10 procent och andelen 65+, vilken \u00e4r den grupp som nyttjar v\u00e5rdvalet inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden mest, med 14 procent (SCB 2024).<br>\u00a0<br>Under den period som den tidigare utredningen studerar kan allts\u00e5 hela \u00f6kningen i volymer inom v\u00e5rdvalet f\u00f6rklaras av sjunkande produktion i andra delar av \u00f6gonsjukv\u00e5rden samt en f\u00f6r\u00e4ndrad befolkningsstruktur.<a href=\"#_ftn3\" id=\"_ftnref3\">[3]<\/a> Som diskuteras nedan finns det tecken p\u00e5 att v\u00e5rdvalet har \u00f6kat volymerna via \u00f6kad tillg\u00e4nglighet, men det finns ingenting som tyder p\u00e5 att dessa effekter uppst\u00e5r genom en kraftig kontinuerlig \u00f6kning p\u00e5 det s\u00e4tt som m\u00e5las upp i tj\u00e4nsteutl\u00e5tandena.<br>\u00a0<br>H\u00e4r \u00e4r det ocks\u00e5 v\u00e4rt att notera att man inte har r\u00e4knat upp ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna i Stockholm sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes 2011. Dessutom genomf\u00f6rdes en priss\u00e4nkning p\u00e5 5 procent \u00e5r 2015 (HSN 2022-0764). Samtidigt har den generella pris- och kostnadsniv\u00e5n i v\u00e5rden \u00f6kat markant: enligt v\u00e5rdprisindex \u2013 som f\u00f6ljer personal- och f\u00f6rbrukningskostnader \u2013 \u00f6kade kostnadsniv\u00e5n i sjukv\u00e5rden med 26 procent mellan 2011 och 2021 (SKR 2024c). Detta inneb\u00e4r att den reala ers\u00e4ttningen per bes\u00f6k \u2013 vilket motsvarar regionens kostnader per bes\u00f6k inom v\u00e5rdvalet \u2013 har minskat radikalt sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes.<br>\u00a0<br>Att den specialistv\u00e5rd som sker inom v\u00e5rdvalet, men som enligt bed\u00f6mningsst\u00f6det egentligen b\u00f6r ske i prim\u00e4rv\u00e5rden, kan h\u00e4rledas till problem inom v\u00e5rdvalet \u2013 p\u00e5 det s\u00e4tt som p\u00e5st\u00e5s i tj\u00e4nsteutl\u00e5tandet HSN 2023-0938 \u2013 tycks ocks\u00e5 vara en m\u00e4rklig tolkning av de data som presenteras i utredningen. D\u00e4r noterar man n\u00e4mligen att problemet beror p\u00e5 en os\u00e4kerhet inom prim\u00e4rv\u00e5rden kring hur man ska hantera \u00f6gonpatienter. Man kopplar detta till att en v\u00e4ldigt liten del av l\u00e4karutbildningen och specialistutbildningen f\u00f6r allm\u00e4nl\u00e4kare utg\u00f6rs av utbildning i \u00f6gonsjukdomar (HSN 2022-0765). Det \u00e4r naturligtvis ett problem att l\u00e4kare inom prim\u00e4rv\u00e5rden inte har tillr\u00e4cklig utbildning f\u00f6r att ta hand om patienter enligt regionens riktlinjer, men det \u00e4r sv\u00e5rt att se vad detta har direkt med v\u00e5rdvalet att g\u00f6ra. Om n\u00e5got tyder det p\u00e5 att akt\u00f6rer inom v\u00e5rdvalet har s\u00e4kerst\u00e4llt v\u00e5rd som prim\u00e4rv\u00e5rden har haft sv\u00e5rt att leverera.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Andra faktorer kan ocks\u00e5 p\u00e5verka j\u00e4mf\u00f6relserna<\/h4>\n\n\n\n<p>Problemet med underlaget som presenteras i tj\u00e4nsteutl\u00e5tandena (och i den kortare utredningen som refereras) \u00e4r dock mer generellt. Att enbart studera f\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6ver tid \u2013 \u00e4ven med justeringar f\u00f6r befolkningsstruktur \u2013 eller att j\u00e4mf\u00f6ra Stockholms utfall med utfall i andra regioner, \u00e4r n\u00e4mligen en alldeles f\u00f6r enkel ansats f\u00f6r att studera betydelsen av v\u00e5rdvalet i sig. Det finns ocks\u00e5 andra skillnader som kan p\u00e5verka utfallen \u00f6ver tid och i relation till andra regioner, som inte har med v\u00e5rdvalet att g\u00f6ra.<br>\u00a0<br>Ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan faktor \u00e4r att Stockholms v\u00e5rdgaranti \u00e4r striktare \u00e4n den nationella v\u00e5rdgaranti som g\u00e4ller i \u00f6vriga delar av landet. Medan den nationella v\u00e5rdgarantin ska garantera ett f\u00f6rsta bes\u00f6k hos en specialist inom \u00f6ppenv\u00e5rden inom 90 dagar har Stockholm haft ett striktare krav p\u00e5 30 dagar. Under de f\u00f6rsta \u00e5ren hade man i praktiken visserligen ofta sv\u00e5rt att n\u00e5 upp till sina egna m\u00e5ls\u00e4ttningar (G\u00e5rds\u00e4ter och Mellgren 2008). Men \u00f6ver tid kan den striktare v\u00e5rdgarantin mycket v\u00e4l ha kommit att p\u00e5verka utfallen och volymerna i Stockholm p\u00e5 ett s\u00e4tt som skiljer sig fr\u00e5n utfallen i andra regioner. I s\u00e5 fall b\u00f6r man f\u00f6rv\u00e4nta sig att Stockholms utfall avviker fr\u00e5n andra delar av landet. Detta \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som har noterats i j\u00e4mf\u00f6relser av v\u00e5rdk\u00f6er mellan regionerna (\u00d6rstadius 2018), men det g\u00e4ller naturligtvis \u00e4ven andra utfall, inklusive v\u00e5rdvolymerna.<a href=\"#_ftn4\" id=\"_ftnref4\">[4]<\/a><br>\u00a0<br>Likas\u00e5 kan den nationella v\u00e5rdgarantin mer generellt ha p\u00e5verkat olika regioner p\u00e5 olika s\u00e4tt \u2013 exempelvis p\u00e5 grund av regionala infrastrukturskillnader i v\u00e5rden som \u00f6kar eller minskar m\u00f6jligheterna att s\u00e4kerst\u00e4lla v\u00e5rdgarantin \u2013 b\u00e5de efter v\u00e5rdgarantins inf\u00f6rande i november 2005 och efter det att den lagstadgades i juli 2010.<br>\u00a0<br>Kanske \u00e4nnu viktigare \u00e4r att (den striktare) v\u00e5rdgarantin och v\u00e5rdvalet kan ha interagerat vad g\u00e4ller effekterna p\u00e5 volymerna i Stockholm. Detta skulle kunna vara fallet om v\u00e5rdvalet \u00f6kar m\u00f6jligheterna att uppn\u00e5 (den striktare) v\u00e5rdgarantins m\u00e5ls\u00e4ttningar.<br>\u00a0<br>Dessa problem ignoreras dock i regionens analyser av vad som kan t\u00e4nkas ligga bakom skillnaderna mellan Stockholm och andra regioner, som mycket riktigt \u00e4r stora \u00e4ven n\u00e4r man justerar f\u00f6r population och \u00e5ldersstruktur (HSN 2022-0765; Socialstyrelsen 2024). Problemen har inte heller f\u00e5tt n\u00e5gon fullst\u00e4ndig l\u00f6sning i de svenska studier som diskuteras i avsnitt 4.3.<br>\u00a0<br>Olika strikta v\u00e5rdgarantier inom specialistv\u00e5rden utg\u00f6r dock bara ett bland flera m\u00f6jliga exempel. Det finns m\u00e5nga andra faktorer som kan p\u00e5verka v\u00e5rdvolymerna i Stockholm \u00f6ver tid och i j\u00e4mf\u00f6relse med andra regioner. Po\u00e4ngen \u00e4r att den evidens som regionen \u00e5beropar till st\u00f6d f\u00f6r avskaffandet av v\u00e5rdvalet inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n tillr\u00e4cklig f\u00f6r att dra slutsatser om avskaffandets konsekvenser.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><a>Empirisk analys<\/a><\/h4>\n\n\n\n<p>En b\u00e4ttre ansats \u00e4r att studera huruvida det uppst\u00e5r ett trendbrott i samband med att v\u00e5rdvalet inf\u00f6rs, b\u00e5de absolut sett och i relation till \u00f6vriga landet. Och som visas i figur 1 sker det ett tydligt hopp i (\u00e5ldersstandardiserade) antalet bes\u00f6k per 100 000 inv\u00e5nare i Stockholms l\u00e4n j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga landet i samband med att v\u00e5rdval i \u00f6gonsjukv\u00e5rden inf\u00f6rs i oktober 2011.<a href=\"#_ftn5\" id=\"_ftnref5\">[5]<\/a> Resten av landet forts\u00e4tter dock ligga kvar p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5.<a href=\"#_ftn6\" id=\"_ftnref6\">[6]<\/a><br>\u00a0<br>Fram till och med 2013 f\u00f6rdubblas sedan volymerna i Stockholm, f\u00f6r att d\u00e4refter ligga p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5 under ett antal \u00e5r. Sedan sker en viss \u00f6kning (och minskning) strax innan pandemin, en tydlig minskning under pandemin d\u00e5 f\u00e4rre generellt s\u00f6kte v\u00e5rd och sedan en \u00f6kning igen efter\u00e5t, rimligtvis f\u00f6r att ta igen den \u201dv\u00e5rdskuld\u201d som d\u00e5 hade uppst\u00e5tt.<a href=\"#_ftn7\" id=\"_ftnref7\">[7]<\/a>Men i princip hela \u00f6kningen i \u00e5ldersstandardiserade bes\u00f6k per 100 000 inv\u00e5nare sker mellan 2011 och 2013, allts\u00e5 de f\u00f6rsta tv\u00e5 \u00e5ren efter v\u00e5rdvalets inf\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Figur 1.<\/mark> \u00c5ldersstandardiserade antal bes\u00f6k\/100 000 inv\u00e5nare<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"910\" height=\"628\" src=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-109.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-35987\" srcset=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-109.png 910w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-109-580x400.png 580w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-109-380x262.png 380w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-109-768x530.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 910px) 100vw, 910px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r dock inte klart huruvida detta enbart beror p\u00e5 v\u00e5rdvalet. Det tycks n\u00e4mligen vara s\u00e5 att trenden i Stockholm b\u00f6rjar \u00f6ka efter 2005, strax efter att v\u00e5rdgarantin inf\u00f6rdes: mellan 2005 och 2011 n\u00e4stan f\u00f6rdubblas de befolkningsjusterade volymerna i Stockholm, medan de endast \u00f6kar med 32 procent i \u00f6vriga landet i snitt. Volymerna i Stockholm \u00f6kar allts\u00e5 relativt sett mycket mer \u00e4n i \u00f6vriga landet under decenniet innan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes, sannolikt delvis p\u00e5 grund av effekterna av (den striktare) v\u00e5rdgarantin.<br>\u00a0<br>Om v\u00e5rdgarantin har haft olika effekter i Stockholm och \u00f6vriga landet \u2013 oavsett v\u00e5rdval \u2013 b\u00f6r vi ocks\u00e5 observera stora \u00f6kningar i volymerna under dessa och n\u00e4rliggande \u00e5r inom andra v\u00e5rdomr\u00e5den som inte omfattas av v\u00e5rdval (i Stockholm).<br>\u00a0<br>Och som figur 2 och 3 visar ser vi mycket riktigt en snabb \u00f6kning i v\u00e5rdvolymerna i Stockholm vad g\u00e4ller (i) bes\u00f6k r\u00f6rande alkoholrelaterade diagnoser och (ii) psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendest\u00f6rningar inom den specialiserade \u00f6ppenv\u00e5rden fr\u00e5n och med 2006, allts\u00e5 strax efter att den nationella v\u00e5rdgarantin inf\u00f6rs i november 2005. Likas\u00e5 ser vi ytterligare ett hopp fr\u00e5n och med 2010, d\u00e5 v\u00e5rdgarantin lagstadgas (i juli det \u00e5ret).<br>\u00a0<br>Innan 2006 \u00e4r trenderna i Stockholm och resten av l\u00e4nen relativt lika, men medan trenden i Stockholm g\u00e5r brant upp\u00e5t efter 2005 respektive 2010 ser vi enbart en gradvis \u00f6kning i \u00f6vriga delar av landet.<br>\u00a0<br>Detta tyder p\u00e5 att v\u00e5rdgarantin har haft olika generella effekter i Stockholm j\u00e4mf\u00f6rt i resten av landet, vilket i sin tur ocks\u00e5 kan ha bidragit till att v\u00e5rdvolymerna inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00f6kar markant i Stockholm \u00f6ver tid. Detta speciellt d\u00e5 det \u00e4r rimligt att effekterna av (den striktare) v\u00e5rdgarantin och v\u00e5rdvalet f\u00f6rst\u00e4rker varandra.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Figur 2.<\/mark> \u00c5ldersstandardiserade antal bes\u00f6k\/100 000 inv\u00e5nare<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"906\" height=\"624\" src=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-110.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-35988\" srcset=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-110.png 906w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-110-580x399.png 580w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-110-380x262.png 380w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-110-768x529.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 906px) 100vw, 906px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Figur 3.<\/mark> \u00c5ldersstandardiserade antal bes\u00f6k\/100 000 inv\u00e5nare<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"906\" height=\"624\" src=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-111.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-35989\" srcset=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-111.png 906w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-111-580x399.png 580w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-111-380x262.png 380w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-111-768x529.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 906px) 100vw, 906px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Ett annat s\u00e4tt att studera i vilken utstr\u00e4ckning det \u00e4r v\u00e5rdval <em>i sig <\/em>som driver de \u00f6kande volymerna \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringarna i Stockholm med f\u00f6r\u00e4ndringarna i de l\u00e4n som ocks\u00e5 har inf\u00f6rt v\u00e5rdval inom den \u00f6ppna \u00f6gonsjukv\u00e5rden. Som visas i figur 4 ser vi att trendbrottet i Stockholm efter 2011 \u00e4r radikalt annorlunda \u00e4n f\u00f6r\u00e4ndringen i de andra regionerna efter att de inf\u00f6r v\u00e5rdval; man kan inte se n\u00e5got tydligt trendbrott som i Stockholm efter 2011 i andra regioner i k\u00f6lvattnet av att de inf\u00f6r v\u00e5rdval.<a href=\"#_ftn8\" id=\"_ftnref8\">[8]<\/a><br>\u00a0<br>Med andra ord finns det ingenting som tyder p\u00e5 att v\u00e5rdvali sigleder till \u00f6kade volymer och d\u00e4rmed totalkostnader.<a href=\"#_ftn9\" id=\"_ftnref9\">[9]<\/a> I st\u00e4llet ger analysen ytterligare st\u00f6d f\u00f6r id\u00e9n att det \u00e4r n\u00e5gonting annat i Stockholm som g\u00f6r att v\u00e5rdvolymerna mer generellt \u00f6kar markant strax efter att man inf\u00f6r v\u00e5rdval inom \u00f6gonsjukv\u00e5rd. Detta inkluderar utformningen p\u00e5 v\u00e5rdvalet \u2013 i Region J\u00f6nk\u00f6ping r\u00e5der exempelvis remisskrav fr\u00e5n prim\u00e4rv\u00e5rden, vilket inte \u00e4r fallet i Stockholm samt de \u00f6vriga regionerna \u2013 men \u00e4ven andra m\u00f6jliga, icke-v\u00e5rdvalsrelaterade orsaker \u2013 s\u00e5som den striktare v\u00e5rdgarantin (och dess interaktion med v\u00e5rdvalet) \u2013 till att volymerna inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00e4r h\u00f6gre i Stockholm \u00e4n i \u00f6vriga landet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Figur 4.<\/mark> \u00c5ldersstandardiserade antal bes\u00f6k\/100 000 inv\u00e5nare<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"906\" height=\"624\" src=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-112.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-35990\" srcset=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-112.png 906w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-112-580x399.png 580w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-112-380x262.png 380w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-112-768x529.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 906px) 100vw, 906px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\u00d6ver lag \u00e4r det dock rimligt att Stockholms version av v\u00e5rdval \u2013 \u00e5tminstone i kombination med (den striktare) v\u00e5rdgarantin \u2013 p\u00e5verkade v\u00e5rdvolymerna inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden f\u00f6r en kort tid (mellan 2011 och 2013). Men analysen kan inte med s\u00e4kerhet s\u00e4ga hur stor del av \u00f6kningen som beror p\u00e5 v\u00e5rdvalet och hur stor del som beror p\u00e5 andra faktorer (och interaktioner mellan faktorer).<br>\u00a0<br>I den m\u00e5n trendbrottet faktiskt f\u00e5ngar upp den kausala effekten av v\u00e5rdvalet i sig tyder det i s\u00e5 fall p\u00e5 att det i huvudsak r\u00f6r sig om ett uppd\u00e4mt behov av \u00f6gonsjukv\u00e5rd som pl\u00f6tsligt kunde tillgodoses. Hade \u00f6kningen berott p\u00e5 medicinskt omotiverad sjukv\u00e5rd vore det rimligare att \u00f6kningen skett gradvis, i takt med att m\u00e4nniskor anpassar sina preferenser till m\u00f6jligheten att s\u00f6ka v\u00e5rd. I st\u00e4llet observerar vi en kraftig \u00f6kning p\u00e5 v\u00e4ldigt kort tid, vilket tyder p\u00e5 att m\u00e4nniskor som tidigare inte s\u00f6kte v\u00e5rd p\u00e5 grund av l\u00e5g tillg\u00e4nglighet valde att g\u00f6ra det n\u00e4r v\u00e5rdvalet genomf\u00f6rdes.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><a>Hur p\u00e5verkas v\u00e5rdk\u00f6erna?<\/a><\/h4>\n\n\n\n<p>I den m\u00e5n trendbrottet i volymerna inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden mellan 2011 och 2013 skedde p\u00e5 grund av v\u00e5rdvalet \u00e4r det samtidigt rimligt att det ocks\u00e5 har \u00f6kat m\u00f6jligheterna f\u00f6r Stockholm att uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e5rdgarantin. Detta \u00e4r sv\u00e5rare att studera eftersom det inte finns n\u00e5gon statistik \u00f6ver v\u00e5rdk\u00f6er l\u00e4ngre tillbaka i tiden \u00e4n april 2011. Det saknas dessutom statistik f\u00f6r n\u00e5gra l\u00e4n \u00f6ver vissa kvartal \u00e5r 2011, d\u00e4ribland Stockholms l\u00e4n.<a href=\"#_ftn10\" id=\"_ftnref10\">[10]<\/a> Men med de data som finns kan man i varje fall studera utvecklingen av v\u00e5rdk\u00f6erna inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden sedan dess (SKR 2024d).<br>\u00a0<br>Figur 5 visar att Stockholm har lyckats b\u00e4ttre med att uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e5rdgarantin \u00f6ver tid j\u00e4mf\u00f6rt med resten av landet i snitt. Redan innan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes n\u00e5dde Stockholm b\u00e4ttre utfall, men medan utfallen i Stockholm har legat p\u00e5 en stabilt h\u00f6g niv\u00e5 \u00f6ver tid har de i st\u00e4llet f\u00f6rs\u00e4mrats markant i resten av landet. Medan snittet f\u00f6r resten av landet vad g\u00e4ller andelen f\u00f6rsta bes\u00f6k som genomf\u00f6rs inom 90 dagar faller fr\u00e5n 84 procent till 71 procent mellan 2013 och 2023 har Stockholm (med undantag f\u00f6r 2014) uppr\u00e4tth\u00e5llit en andel p\u00e5 \u00f6ver 90 procent sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes i november 2011. \u00c5r 2023 var andelen 97 procent, 6 procentenheter h\u00f6gre \u00e4n under kvartalen innan v\u00e5rdvalet genomf\u00f6rdes. Det skiljer idag hela 28 procentenheter mellan Stockholm och \u00f6vriga landet i snitt; Stockholm har 39 procent h\u00f6gre uppfyllelse av v\u00e5rdgarantin i denna bem\u00e4rkelse.<br>\u00a0<br>Andelen f\u00f6rsta bes\u00f6k som genomf\u00f6rts inom 90 dagar \u00e4r ett relevant m\u00e5tt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 i vilken utstr\u00e4ckning den nationella v\u00e5rdgarantin tillgodoses, men m\u00e5ttet \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis trubbigt d\u00e5 det inte f\u00e5ngar upp skillnader i v\u00e4ntetider inom och efter 90 dagar. F\u00f6r att studera faktiska v\u00e4ntetider n\u00e4rmare j\u00e4mf\u00f6r vi d\u00e4rf\u00f6r \u00e4ven medelv\u00e4rdet f\u00f6r v\u00e4ntetiderna i dagar till f\u00f6rsta kontakt med specialistl\u00e4kare (v\u00e4ntetider i dagar\/antalet individer) i Stockholm och i \u00f6vriga landet. Dessa data finns enbart tillg\u00e4ngliga tillbaka till januari 2021 (SKR 2024e). Och som figur 6 visar har v\u00e4ntetiderna inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden i detta h\u00e4nseende varit avsev\u00e4rt l\u00e4gre i Stockholm \u00e4n i \u00f6vriga landet under de senaste tre \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Figur 5.<\/mark> Andel f\u00f6rsta bes\u00f6k som genomf\u00f6rts inom 90 dagar<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"906\" height=\"624\" src=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-113.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-35991\" srcset=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-113.png 906w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-113-580x399.png 580w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-113-380x262.png 380w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-113-768x529.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 906px) 100vw, 906px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong><mark class=\"has-inline-color has-primary-color\">Figur 6.<\/mark> Medelv\u00e4ntetid i dagar till f\u00f6rsta kontakt<\/strong><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"906\" height=\"624\" src=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-114.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-35992\" srcset=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-114.png 906w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-114-580x399.png 580w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-114-380x262.png 380w, https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2026\/07\/image-114-768x529.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 906px) 100vw, 906px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta i vilken utstr\u00e4ckning detta beror p\u00e5 v\u00e5rdvalet, d\u00e5 datamaterialet inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att dra slutsatser i detta h\u00e4nseende. Men det r\u00e5der ingen tvekan om att Stockholm har lyckats b\u00e4ttre \u00e4n resten av landet med att uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e5rdgarantin sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes. Likas\u00e5 lyckas Stockholm uppr\u00e4tth\u00e5lla mycket kortare genomsnittliga v\u00e4ntetider.<br>\u00a0<br>Som vi visade i figur 1 \u00f6kar v\u00e5rdvolymerna markant i Stockholm mellan 2011 och 2013, f\u00f6r att sedan stabiliseras p\u00e5 en h\u00f6gre niv\u00e5 under decenniet efter\u00e5t. V\u00e5rdvolymerna i resten av landet har i st\u00e4llet legat p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5 under hela perioden. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte orimligt att anta att Stockholms v\u00e5rdk\u00f6er inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden hade utvecklats mer i linje med k\u00f6erna i resten av landet om Stockholms v\u00e5rdvolymer skulle ha legat kvar p\u00e5 samma niv\u00e5er som innan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes. I den m\u00e5n v\u00e5rdvalet l\u00e5g bakom \u00f6kningen i volymer mellan 2011 och 2013 \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 rimligt att anta att det har spelat en roll f\u00f6r Stockholms relativt korta v\u00e5rdk\u00f6er.<br>\u00a0<br>Men trots detta har Region Stockholm inte analyserat implikationerna av att avskaffa v\u00e5rdvalet f\u00f6r m\u00f6jligheterna att tillgodose v\u00e5rdgarantin inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden. En av de viktigaste motiveringarna bakom avskaffandet av v\u00e5rdvalet \u00e4r kostnadskontroll \u2013 som man vill uppn\u00e5 genom att g\u00f6ra v\u00e5rden mer \u201dbehovsstyrd\u201d. Det finns en uppenbar risk f\u00f6r att den upphandlingsmodell som inf\u00f6rs leder till att man \u00e5sidos\u00e4tter v\u00e5rdgarantin i jakten p\u00e5 l\u00e4gre v\u00e5rdkonsumtion. L\u00e4ngre k\u00f6er inneb\u00e4r \u00e4ven en risk f\u00f6r att v\u00e5rdens j\u00e4mlikhet minskar (om m\u00e4nniskor \u00e4r olika skickliga p\u00e5 att navigera v\u00e5rdk\u00f6erna), vilket skulle ge en utveckling i motsatt riktning fr\u00e5n det politiska styrets m\u00e5ls\u00e4ttning. Att s\u00e5dana potentiella m\u00e5lkonflikter inte behandlas i beslutsunderlagen \u00e4r en allvarlig brist i beredningen av \u00e4rendet.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a>Diskussion<\/a><\/h3>\n\n\n\n<p>De underlag som anv\u00e4nds f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga de f\u00f6r\u00e4ndringar som nu genomf\u00f6rs i Stockholms sjukv\u00e5rd saknar ordentliga konsekvensanalyser och \u00e4r alltf\u00f6r knapph\u00e4ndiga. Detta g\u00e4ller \u00e4ven den relativt omfattande utredning som f\u00f6reg\u00e5ende politiska styre best\u00e4llde om v\u00e5rdvalet f\u00f6r utmattningssyndrom och l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, \u00e4ven om den \u00f6vertygande p\u00e5visar att det finns problem i nuvarande system.<br>\u00a0<br>Vi har gjort en noggrannare analys av n\u00e5gra p\u00e5st\u00e5enden om v\u00e5rdvalets effekter inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden. Men grundproblemet \u00e4r det samma inom andra sjukv\u00e5rdsomr\u00e5den; ingen har gjort ordentliga analyser som knyter ihop orsakerna till nuvarande tillst\u00e5nd med f\u00f6rv\u00e4ntade nettoeffekter av de p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringarna.<br>\u00a0<br>H\u00e4nvisningar till beredskapssk\u00e4l f\u00f6r att \u00f6verta v\u00e4gburen ambulanssjukv\u00e5rden och prehospital l\u00e4kartj\u00e4nst i egen regi skulle exempelvis beh\u00f6va backas upp av faktiska analyser som p\u00e5visar varf\u00f6r beredskapen skulle gynnas av en centralisering. Nuvarande slutsats m\u00e5ste betraktas som mer av ett antagande. Samtidigt finns andra sk\u00e4l att anta det omv\u00e4nda f\u00f6rh\u00e5llandet \u2013 att en mer decentraliserad v\u00e5rd \u00e4r mer f\u00f6rdelaktig ur beredskapsperspektiv. S\u00e5 skulle det exempelvis kunna vara d\u00e4rf\u00f6r att infrastrukturen i ett mer decentraliserat system blir mindre s\u00e5rbar vid attacker. Det g\u00e5r att anf\u00f6ra en rad olika s\u00e5dana argument om varf\u00f6r beredskapen kommer att f\u00f6rb\u00e4ttras eller f\u00f6rs\u00e4mras n\u00e4r sjukv\u00e5rd \u00f6verf\u00f6rs till egen regi. Men det beh\u00f6vs noggranna bed\u00f6mningar och analyser f\u00f6r att v\u00e4ga m\u00f6jligheterna mot varandra och dra slutsatser utifr\u00e5n detta.<br>\u00a0<br>Ett annat exempel r\u00f6r planen att ta \u00f6ver sjukv\u00e5rdsr\u00e5dgivningen 1177 V\u00e5rdguiden i egen offentlig regi. N\u00e4r andra regioner, s\u00e5som V\u00e4rmland och S\u00f6rmland, har tagit \u00f6ver sjukv\u00e5rdsupplysningen i egen regi har v\u00e4ntetiderna blivit l\u00e4ngre. Stockholm har ocks\u00e5 mycket l\u00e4gre kostnader per samtal, en avsev\u00e4rt h\u00f6gre andel besvarade samtal och kortare v\u00e4ntetider i j\u00e4mf\u00f6relse med fem andra regioner som driver sjukv\u00e5rdsr\u00e5dgivningen i egen regi (Lanryd 2024). Detta betyder inte att ett \u00f6vertagande i egen regi n\u00f6dv\u00e4ndigtvis kommer att leda till f\u00f6rs\u00e4mringar, men det st\u00e5r klart att risken finns och att f\u00f6r\u00e4ndringen d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r utredas ordentligt innan den genomf\u00f6rs.<br>\u00a0<br>Detsamma g\u00e4ller p\u00e5st\u00e5enden om \u00f6verkonsumtion av \u00f6gonsjukv\u00e5rd i Region Stockholm. I tj\u00e4nsteutl\u00e5tandet om att ers\u00e4tta v\u00e5rdval med upphandling inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden (HSN 2023-0938) h\u00e4vdas att det g\u00e5r att spara upp till 45 miljoner kronor till 2026 genom minskad \u201dicke-medicinskt motiverad v\u00e5rd\u201d. Som vi har visat (i avsnitt 3.1) \u00e4r detta en ytterst tveksam tolkning b\u00e5de sett till volymstatistiken och till prim\u00e4rv\u00e5rdens f\u00f6rm\u00e5ga att utf\u00f6ra \u00f6gonsjukv\u00e5rd. Det saknas detaljerade uppgifter b\u00e5de om vilka behandlingar som utf\u00f6rs trots att de inte \u00e4r medicinskt motiverade och hur deras totalkostnad har r\u00e4knats fram.<br>\u00a0<br>P\u00e5st\u00e5enden om icke-medicinskt motiverad v\u00e5rd framst\u00e5r \u00e4ven som m\u00e4rkliga med tanke p\u00e5 k\u00f6erna i v\u00e5rden. Stockholm \u00e4r som n\u00e4mnts avsev\u00e4rt b\u00e4ttre p\u00e5 att uppfylla v\u00e5rdgarantin \u00e4n \u00f6vriga regioner \u2013 och Stockholms f\u00f6rdel har \u00f6kat sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes. H\u00f6gre kostnader i Stockholm \u00e4n i andra regioner kan d\u00e4rf\u00f6r inte tolkas som att det finns \u201d\u00f6verkonsumtion\u201d i Stockholm. Om alla regioner hade uppfyllt v\u00e5rdgarantin lika bra som Stockholm hade kostnadsskillnaderna kunnat vara en indikation p\u00e5 \u00f6verkonsumtion i Stockholm. Men givet de faktiska skillnaderna i v\u00e5rdgarantin \u2013 som allts\u00e5 har \u00f6kat sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes \u2013 \u00e4r det rimligare att tala om underkonsumtion i andra regioner: patienter utanf\u00f6r Region Stockholm l\u00f6per med andra ord en st\u00f6rre risk f\u00f6r att bli utan medicinskt motiverat v\u00e5rd. \u00a0<br>\u00a0<br>F\u00f6r varje sjukv\u00e5rdsomr\u00e5de kr\u00e4vs helt enkelt noggranna utredningar f\u00f6r att avg\u00f6ra nettoeffekterna p\u00e5 de olika utfall som man vill f\u00f6rb\u00e4ttra. Tyv\u00e4rr tvingas vi konstatera att n\u00e5gra s\u00e5dana utredningar inte har genomf\u00f6rts.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='finns-det-skal-att-tro-att-malen-uppnas-med-den-nya-inriktningen?' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Finns det sk\u00e4l att tro att m\u00e5len uppn\u00e5s med den nya inriktningen?<\/h2>\n\n\n\n<p>Som f\u00f6rra avsnittet visade \u00e4r beslutsunderlagen f\u00f6r p\u00e5g\u00e5ende och genomf\u00f6rda f\u00f6r\u00e4ndringar av specialistv\u00e5rden i Region Stockholm bristf\u00e4lliga. Trots att det handlar om stora f\u00f6r\u00e4ndringar har inga ordentliga konsekvensanalyser gjorts. En viktig del av s\u00e5dana konsekvensanalyser \u00e4r att konsultera relevant empirisk forskning om valfrihet och privata utf\u00f6rare. I m\u00e5nga fall saknas svensk eller regionspecifik forskning om konsekvenserna av en enskild f\u00f6r\u00e4ndring och d\u00e5 beh\u00f6ver man beakta andra n\u00e4rliggande studier, \u00e4ven fr\u00e5n andra l\u00e4nder, f\u00f6r att avg\u00f6ra vilka effekter som kan f\u00f6rv\u00e4ntas. Faktum \u00e4r att ett forskningsf\u00e4lt som analyserar valfrihet och privata alternativ i sjukv\u00e5rden har vuxit fram under de senaste decennierna, fr\u00e4mst internationellt men \u00e4ven i Sverige.<br>\u00a0<br>I det h\u00e4r avsnittet g\u00e5r vi igenom s\u00e5dan forskning. F\u00f6rst presenteras en kort teoretisk introduktion i avsnitt 4.1. D\u00e4refter f\u00f6ljer en redog\u00f6relse f\u00f6r internationella studier i avsnitt 4.1 och svenska studier i avsnitt 4.2. V\u00e5rt fokus ligger p\u00e5 studier av v\u00e5rdval och konkurrens samt j\u00e4mf\u00f6relser av privata och offentliga utf\u00f6rare inom den specialiserade v\u00e5rden. Genom att v\u00e4ga samman de olika studierna hoppas vi uppn\u00e5 en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sannolikheten att den styrande politiska koalitionens m\u00e5ls\u00e4ttningar kommer att uppn\u00e5s genom de f\u00f6r\u00e4ndringar som nu genomf\u00f6rs.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a>Teor<\/a>etiska utg\u00e5ngspunkter<\/h3>\n\n\n\n<p>Inledningsvis \u00e4r det l\u00e4mpligt att kort beskriva n\u00e5gra ekonomisk-teoretiska utg\u00e5ngspunkter, med fokus p\u00e5 specialistv\u00e5rden. F\u00f6r mer allm\u00e4nna och l\u00e4ngre beskrivningar h\u00e4nvisar vi till Bergman (2013) samt Blix och Jordahl (2021, kapitel 5).<br>\u00a0<br>P\u00e5 \u201dnormala\u201d konkurrensutsatta marknader r\u00e5der det ingen tvekan om att privata f\u00f6retag i allm\u00e4nhet \u00e4r mer effektiva \u00e4n den offentliga sektorn. Vinstintresset ger en stark drivkraft att h\u00e5lla kunderna n\u00f6jda och s\u00e4nka kostnaderna s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt. P\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rdsmarknader, som specialistsjukv\u00e5rd, \u00e4r privata f\u00f6retags \u00f6verl\u00e4gsenhet mindre uppenbar. V\u00e5rden betalas inte direkt av patienterna utan av skattebetalarna. V\u00e5rdkvaliteten \u00e4r i m\u00e5nga fall sv\u00e5r att m\u00e4ta och \u00e4nnu sv\u00e5rare att reglera i ett kontrakt med en leverant\u00f6r. Det finns d\u00e4rf\u00f6r en risk f\u00f6r att leverant\u00f6ren, beroende p\u00e5 situationen, s\u00e4ljer f\u00f6r mycket v\u00e5rd eller att v\u00e5rden h\u00e5ller f\u00f6r l\u00e5g kvalitet. Ett v\u00e5rdf\u00f6retag skulle p\u00e5 s\u00e5dana s\u00e4tt kunna g\u00f6ra h\u00f6g vinst p\u00e5 skattebetalarnas bekostnad, s\u00e4rskilt om marknadens storlek bara r\u00e4cker till f\u00f6r en eller ett par utf\u00f6rare. Upphandlade v\u00e5rdkontrakt best\u00e4ms i regel f\u00f6r flera \u00e5r i taget och kommer aldrig att vara tillr\u00e4ckligt flexibla f\u00f6r att parera alla situationer d\u00e4r leverant\u00f6ren kan tj\u00e4na pengar p\u00e5 att tillhandah\u00e5lla f\u00f6r l\u00e5g kvalitet. Det inneb\u00e4r dock inte att v\u00e5rd i offentlig regi automatiskt \u00e4r att f\u00f6redra; den offentliga sektorn har andra problem, som byr\u00e5kratisering, likriktning och svagare kostnadskontroll.<br>\u00a0<br>V\u00e5rdval \u00e4r ett s\u00e4tt att skapa drivkrafter f\u00f6r god kvalitet. Tanken \u00e4r att patienterna kommer att s\u00f6ka upp den b\u00e4sta v\u00e5rden och att de \u00e4ven kommer att f\u00f6rdela sig mellan v\u00e5rdgivare p\u00e5 ett s\u00e4tt som matchar deras preferenser mot v\u00e5rdgivarnas profiler. Till exempel skiljer sig privata vinstdrivande, privata icke-vinstdrivande och offentliga utf\u00f6rare fr\u00e5n varandra och det \u00e4r osannolikt att alla patienter f\u00f6redrar samma grupp av utf\u00f6rare. Med v\u00e5rdval spelar det ocks\u00e5 mindre roll att vissa kvalitetsaspekter inte \u00e4r m\u00e4tbara; s\u00e5 l\u00e4nge patienterna upplever och v\u00e4rderar kvaliteten kommer de att reagera p\u00e5 den. Regionen kan som systemansvarig fokusera p\u00e5 m\u00e4tbara kvalitetsaspekter, b\u00e5de genom att st\u00e4lla krav f\u00f6r att sl\u00e4ppa in utf\u00f6rare i systemet och genom att f\u00f6lja upp kvalitetsm\u00e5tt bland de utf\u00f6rare som har sl\u00e4ppts in.<br>\u00a0<br>V\u00e5rdval kan d\u00e4rf\u00f6r i teorin fungera b\u00e4ttre \u00e4n upphandlad v\u00e5rd n\u00e4r det g\u00e4ller kvalitet. V\u00e5rdvolymerna kommer ocks\u00e5 att ligga n\u00e4rmare patienternas upplevda behov, vilket i grunden \u00e4r positivt, men skulle kunna vara problematiskt om det produceras mer v\u00e5rd p\u00e5 skattebetalarnas bekostnad \u00e4n vad som \u00e4r medicinskt motiverat. Det fr\u00e4msta argumentet mot v\u00e5rdval \u00e4r dock att patienterna kan ha sv\u00e5rt att g\u00f6ra genomt\u00e4nkta val. De befinner sig i ett informationsunderl\u00e4ge j\u00e4mf\u00f6rt med v\u00e5rdgivarna och kan vid ambulans- och akutv\u00e5rd helt sakna tid och m\u00f6jlighet att beakta olika alternativ. F\u00f6ljden kan bli att patienterna n\u00f6jer sig med l\u00e4gre v\u00e5rdkvalitet.<br>\u00a0<br>Hur olika typer av v\u00e5rdgivare \u2013 privata vinstdrivande, privata icke-vinstdrivande och offentliga \u2013 skiljer sig \u00e5t, liksom vilken modell \u2013 upphandling, v\u00e5rdval eller offentlig produktion \u2013 som \u00e4r att f\u00f6redra g\u00e5r inte att avg\u00f6ra p\u00e5 teoretiska grunder. Det finns m\u00e5nga m\u00f6jliga skillnader och effekter. Vilka av dem som \u00e4r relevanta och som dominerar m\u00e5ste avg\u00f6ras av empiriska studier.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Internationella studier<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns relativt m\u00e5nga internationella studier som studerar betydelsen av \u00e4gandeformer, konkurrens och v\u00e5rdval inom sjukv\u00e5rden, men m\u00e5nga av dessa \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt metodologiskt starka f\u00f6r att dra slutsatser om orsakssamband. Vi g\u00e5r h\u00e4r igenom ett antal studier som \u00e4r s\u00e4rskilt relevanta. \u00c4ven om sjukv\u00e5rden i andra l\u00e4nder kan skilja sig betydligt fr\u00e5n den i Sverige kan generella tendenser \u00e4nd\u00e5 framtr\u00e4da. Vi fokuserar p\u00e5 studier fr\u00e5n europeiska l\u00e4nder, som \u00f6ver lag har mycket gemensamt med svensk sjukv\u00e5rd. Skillnaderna mellan svensk och amerikansk sjukv\u00e5rd \u00e4r betydligt st\u00f6rre, inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5rdens finansiering.<a href=\"#_ftn11\" id=\"_ftnref11\">[11]<\/a><br>\u00a0<br>En hel del forskning har studerat olika konkurrensh\u00f6jande reformer inom den engelska sjukv\u00e5rden. Forskning av bland andra Propper (2018, s. 504) talar f\u00f6r att effekterna av dessa reformer huvudsakligen har varit positiva:<br>\u00a0<br>[D]e konkurrensfr\u00e4mjande \u00e5tg\u00e4rder som genomf\u00f6rts av den brittiska regeringen och implementerats i England har generellt haft positiva effekter. Sammanfattningsvis har patienter och sjukhus svarat p\u00e5 ett s\u00e4tt som tyder p\u00e5 att patienter bryr sig om kvalitet och att sjukhus svarar p\u00e5 efterfr\u00e5gan. B\u00e4ttre sjukhus har lockat fler patienter, kvaliteten p\u00e5 vissa tj\u00e4nster har \u00f6kat, politiken verkar inte ha lett till st\u00f6rre j\u00e4mlikhetsproblem, och alternativa strategier med fokus p\u00e5 konsolidering har inte medf\u00f6rt f\u00f6rdelar p\u00e5 medell\u00e5ng sikt [v\u00e5r \u00f6vers\u00e4ttning].<a href=\"#_ftn12\" id=\"_ftnref12\">[12]<\/a><br>\u00a0<br>Ett f\u00f6r den h\u00e4r rapporten relevant exempel p\u00e5 detta \u00e4r att konkurrens fr\u00e5n privata, vinstdrivande kirurgiska kliniker \u00f6kade effektiviteten i offentligt drivna sjukhus vad g\u00e4ller kn\u00e4- och h\u00f6ftledsoperationer, utan att ha negativa effekter p\u00e5 kvaliteten (Cooper m.fl. 2018).<a href=\"#_ftn13\" id=\"_ftnref13\">[13]<\/a> Ett annat exempel \u00e4r att v\u00e5rdval till privata utf\u00f6rare inom planerad kirurgi \u00f6kade de totala volymerna inom h\u00f6ftledsoperationer, vilket ledde till kortare v\u00e5rdk\u00f6er. Samtidigt finns inga effekter p\u00e5 volymerna i offentliga sjukhus specifikt och (sannolikt d\u00e4rf\u00f6r) inte heller n\u00e5gon effekt p\u00e5 kvaliteten totalt sett (Kelly och Stoye 2020).<a href=\"#_ftn14\" id=\"_ftnref14\">[14]<\/a> Inte heller finns det n\u00e5gra generella skillnader mellan offentliga och privata sjukhus i sig (vare sig vinstdrivande eller icke-vinstdrivande) vad g\u00e4ller sannolikheten f\u00f6r inskrivningar p\u00e5 akutmottagningar efter elektiv v\u00e5rd (Moscelli m.fl. 2018).<a href=\"#_ftn15\" id=\"_ftnref15\">[15]<\/a><br>\u00a0<br>I Tyskland har W\u00fcbker och Wuckel (2019) j\u00e4mf\u00f6rt privata vinstdrivande sjukhus med privata icke-vinstdrivande och offentliga sjukhus g\u00e4llande v\u00e5rd vid hj\u00e4rtattack och lunginflammation. Vid lunginflammation hade de privata sjukhusen (b\u00e5de de vinstdrivande och de icke-vinstdrivande) h\u00f6gre \u00f6verlevnad 30 dagar efter behandling \u00e4n offentliga sjukhus. Vid hj\u00e4rtattack fanns ingen s\u00e5dan skillnad mellan de tre sjukhusgrupperna. En annan tysk studie finner att privatiseringar av offentliga sjukhus som togs \u00f6ver av vinstdrivande organisationer \u00f6kade effektiviteten p\u00e5 permanent basis, medan effekterna av \u00f6vertagande av icke-vinstdrivande organisationer \u00e4r mer kortlivade (Tiemann och Schrey\u00f6gg 2012).<a href=\"#_ftn16\" id=\"_ftnref16\">[16]<\/a> En tredje tysk studie visar att offentligg\u00f6randet av kvalitetsinformation gjorde att v\u00e5rdkvaliteten \u00f6kade mer i omr\u00e5den med h\u00f6gre konkurrens mellan olika utf\u00f6rare, som inkluderar vinstdrivande och icke-vinstdrivande privata sjukhus (Strumann m.fl. 2022). Samtidigt finner en spansk studie att v\u00e5rdval i Madrid kraftigt minskade v\u00e5rdk\u00f6erna inom specialistv\u00e5rden och \u00f6kade patienternas n\u00f6jdhet med v\u00e4ntetiderna (Fern\u00e1ndez-P\u00e9rez m.fl. 2022).<a href=\"#_ftn17\" id=\"_ftnref17\">[17]<\/a><br>\u00a0<br>Det finns \u00e4ven relevant forskning fr\u00e5n andra nordiska l\u00e4nder. Givet likheterna mellan de nordiska l\u00e4nderna \u00e4r denna forskning i vissa h\u00e4nseenden speciellt intressant i detta sammanhang. I b\u00f6rjan av 2000-talet konkurrensutsattes dagkirurgi genom upphandling i Norge. En studie av Hagen m.fl. (2018) visar att detta s\u00e4nkte priserna s\u00e5 att ers\u00e4ttningen till vinstdrivande sjukhus l\u00e5g betydligt under vad de offentliga sjukhusen erh\u00f6ll genom DRG-systemet. <a href=\"#_ftn18\" id=\"_ftnref18\">[18]<\/a> Samtidigt finner en annan norsk studie inga effekter av v\u00e5rdval p\u00e5 v\u00e4ntetider (eller v\u00e5rdtyngd) bland offentliga sjukhus \u2013 och inte heller n\u00e5gon generell effekt p\u00e5 antalet v\u00e5rdbes\u00f6k, varken totalt (med undantag f\u00f6r en \u00f6kning av ganglionoperationer) eller bland offentliga sjukhus. F\u00f6rfattarna noterar dock att reformens utformning gjorde att den knappt p\u00e5verkade de ekonomiska incitamenten f\u00f6r de offentliga sjukhusen, vilket \u00e4r en m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till avsaknaden av effekter bland dessa sjukhus. Eftersom man aktivt ville motverka selektion av patienter bland de privata v\u00e5rdgivarna var deras ers\u00e4ttning ofta mycket l\u00e4gre \u00e4n kostnaden f\u00f6r samma v\u00e5rd bland offentliga sjukhus (Ge m.fl. 2024).<a href=\"#_ftn19\" id=\"_ftnref19\">[19]<\/a> I den m\u00e5n patienter valde privata v\u00e5rdgivare \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r rimligt att anta att v\u00e5rdvalet s\u00e4nkte kostnaderna, uppenbarligen utan n\u00e5gra negativa effekter p\u00e5 de offentliga sjukhusen.<a href=\"#_ftn20\" id=\"_ftnref20\">[20]<\/a><br>\u00a0<br>I ytterligare en norsk studie genomf\u00f6r ett antal forskare en st\u00f6rre utv\u00e4rdering av en annan reform som gjorde det m\u00f6jligt att v\u00e4lja sjukhus (\u00e4ven privata) \u00f6ver hela landet f\u00f6r elektiv v\u00e5rd. Reformen inf\u00f6rdes i b\u00f6rjan av 2000-talet och \u00f6kade konkurrensen mellan sjukhusen. Resultaten visar att reformen gav upphov till st\u00f6rre minskningar av mortaliteten, tiden som patienterna befann sig p\u00e5 sjukhusen samt v\u00e5rdk\u00f6erna vid sjukhus som p\u00e5 grund av marknadsstrukturen hade h\u00f6gre niv\u00e5er av potentiell konkurrens f\u00f6re reformen (Brekke m.fl. 2021).<a href=\"#_ftn21\" id=\"_ftnref21\">[21]<\/a><br>\u00a0<br>Sammantaget ger internationell forskning inte n\u00e5got st\u00f6d f\u00f6r att mer v\u00e5rd i offentlig regi och avskaffade v\u00e5rdval kommer att leda till h\u00f6gre kvalitet och l\u00e4gre behandlingskostnader. Snarare verkar det troligt att v\u00e5rdval och privata v\u00e5rdgivare i flera fall leder till h\u00f6gre kvalitet, b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet och l\u00e4gre kostnader.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Svenska studier<\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6r specialiserad v\u00e5rd finns det ganska f\u00e5 svenska studier som j\u00e4mf\u00f6r privata och offentliga v\u00e5rdgivare eller som studerar inf\u00f6randet av v\u00e5rdval. J\u00e4mf\u00f6relserna f\u00f6rsv\u00e5ras b\u00e5de av datatillg\u00e5ng och andra samtida f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e5rden. En annan komplikation \u00e4r att Region Stockholm (tidigare Stockholms l\u00e4ns landsting) har mycket mer privat v\u00e5rd och m\u00e5nga fler v\u00e5rdval \u00e4n \u00f6vriga regioner. D\u00e4rf\u00f6r behandlar n\u00e4stan alla studier Region Stockholm, varav flera antingen \u00e4r utf\u00f6rda av eller best\u00e4llda av regionen. \u00a0Studiernas relevans \u00e4r d\u00e4rmed h\u00f6g, \u00e4ven om studiedesign och metod inte \u00e4r problemfria. Liknande metodproblem som vi i avsnitt 3 beskrev f\u00f6r \u00f6gonsjukv\u00e5rden f\u00f6rekommer \u00e4ven i publicerade artiklar och utredningar, vilket inneb\u00e4r att flera av de svenska studiernas slutsatser \u00e4r mer os\u00e4kra \u00e4n vad man kan tro efter en snabb genoml\u00e4sning.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p><em>J\u00e4mf\u00f6relser av privata och offentliga v\u00e5rdgivare<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Stockholms l\u00e4ns landsting publicerade 2015 en j\u00e4mf\u00f6rande studie av effektiviteten vid akutsjukhusen Capio S:t G\u00f6rans sjukhus, Danderyds sjukhus och S\u00f6dersjukhuset. Dessa sjukhus \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbara eftersom de liknar varandra i flera dimensioner. De har bland annat liknande f\u00f6rdelning b\u00e5de mellan akut och elektiv v\u00e5rd och mellan \u00f6ppenv\u00e5rd och slutenv\u00e5rd, samt liknande patientunderlag. Slutsatsen blev att det privata Capio S:t G\u00f6rans sjukhus producerade v\u00e5rd mer effektivt \u00e4n de tv\u00e5 offentliga sjukhusen. Kostnadsskillnaden per DRG-po\u00e4ng var 2\u20126 procent till Capio S:t G\u00f6rans f\u00f6rdel. Capio S:t G\u00f6ran betalade en n\u00e5got h\u00f6gre totalers\u00e4ttning per anst\u00e4lld, men hade samtidigt en betydligt h\u00f6gre personalproduktivitet. Capio S:t G\u00f6rans sjukhus hade \u00e4ven n\u00f6jdare medarbetare, n\u00e5got h\u00f6gre patientupplevd kvalitet samt n\u00e5got h\u00f6gre medicinsk kvalitet enligt flera parametrar (SLL 2015).\u00a0<br>\u00a0<br>\u00c4ven en studie av analysf\u00f6retaget Sirona (2021) visar att den ers\u00e4ttning som svenska regioner betalar till privata v\u00e5rdgivare i flera fall ligger betydligt under regionernas egna kostnader f\u00f6r samma behandlingar.\u00a0 Ers\u00e4ttningen till privata v\u00e5rdgivare var 21\u201235 procent l\u00e4gre f\u00f6r h\u00f6ftprotesoperationer och 21\u201263 procent l\u00e4gre f\u00f6r operationer av gr\u00e5 starr j\u00e4mf\u00f6rt med kostnaden f\u00f6r samma operationer p\u00e5 offentliga sjukhus.<br>\u00a0<br>I en studie av Stockholms ambulanssjukv\u00e5rd visar Knutsson och Tyrefors (2022) att privata ambulanser har varit 7 procent snabbare och 24 procent billigare \u00e4n offentliga ambulanser, men att fler patienter avled bland dem som blivit tilldelade en privat ambulans (1,3 promilles \u00f6kad 30-dagarsmortalitet). L\u00e4gre d\u00f6dlighet \u00e4r ett argument f\u00f6r offentlig ambulanssjukv\u00e5rd, men det \u00e4r m\u00e4rkligt att H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden i Region Stockholm f\u00f6rv\u00e4ntar sig minskade kostnader genom att organisera v\u00e4gburen ambulanssjukv\u00e5rd helt i egen regi. I det aktuella tj\u00e4nsteutl\u00e5tandet (HSN 2023-0665) n\u00e4mns en kostnadsreducering p\u00e5 en procent eller cirka 10 miljoner kronor, trots att privat ambulanssjukv\u00e5rd allts\u00e5 har varit 24 procent billigare \u00e4n offentlig. Utan vidare analyser kan den f\u00f6respeglade besparingen d\u00e4rmed inte betraktas som en rimlig bed\u00f6mning. (Det skulle ocks\u00e5 kunna vara s\u00e5 att den h\u00f6gre mortaliteten inom den privata sektorn g\u00e5r att hantera med ett annorlunda upphandlingsf\u00f6rfarande, men som diskuterades i avsnitt 3 har inga s\u00e5dana j\u00e4mf\u00f6rande konsekvensanalyser av olika reformf\u00f6rslag genomf\u00f6rts.)<\/p>\n\n\n\n<p><em>V\u00e5rdval<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>De allra flesta svenska studier av v\u00e5rdval har behandlat prim\u00e4rv\u00e5rden, d\u00e4r inf\u00f6randet av v\u00e5rdval har f\u00f6rb\u00e4ttrat tillg\u00e4nglighet, utbud, m\u00e5ngfald och valfrihet. V\u00e5rdkonsumtionen har \u00f6kat i alla grupper, men mer i socioekonomiskt starka \u00e4n i socioekonomiskt svaga grupper (SLL 2017). V\u00e5rdvalet har ocks\u00e5 gjort patienterna n\u00e5got mer n\u00f6jda med prim\u00e4rv\u00e5rden, men utan att p\u00e5verka medicinsk kvalitet (Dietrichson m.fl. 2020).\u00a0<br>\u00a0<br>En tidig analys av fyra v\u00e5rdval (gynekologi, hud, \u00f6gon och \u00f6ron-n\u00e4sa-hals) genomf\u00f6rdes i Stockholms l\u00e4ns landsting 2013. Dessa v\u00e5rdval med tillh\u00f6rande utflyttning av specialistv\u00e5rd fr\u00e5n akutsjukhusen \u00f6kade specialistv\u00e5rdens tillg\u00e4nglighet och minskade v\u00e4ntetiderna. Kvalitetseffekterna var mer os\u00e4kra, men tydde p\u00e5 of\u00f6r\u00e4ndrad eller n\u00e5got h\u00f6gre medicinsk och patientupplevd kvalitet (SLL 2013).\u00a0<br>\u00a0<br>Region Stockholms v\u00e5rdval f\u00f6r ryggkirurgi har utv\u00e4rderats i en rapport av tv\u00e5 forskare vid Centrum f\u00f6r utv\u00e4rdering av medicinsk teknologi vid Link\u00f6pings universitet (Eriksson och Levin 2018). V\u00e5rdval ryggkirurgi inf\u00f6rdes i Stockholms l\u00e4n 2013 med en v\u00e5rdepisodbaserad ers\u00e4ttning med ett till\u00e4gg baserat p\u00e5 patienternas upplevda sm\u00e4rta ett \u00e5r efter operation. Rapporten visar att antalet opererade patienter \u00f6kade med 17 procent efter v\u00e5rdvalets inf\u00f6rande samtidigt som kostnaden per operation minskade. Produktions\u00f6kningen fyllde ett behov; \u00e4ven om den som opererades inte fick h\u00f6gre livskvalitet med v\u00e5rdval, s\u00e5 \u00f6kade den sammanlagda livskvaliteten n\u00e4r fler personer kunde opereras. En annan viktig vinst var att antalet sjukskrivna patienter minskade. Ers\u00e4ttningsmodellens utformning lyfts fram som viktig. Modellens komplexitet har gett upphov till administrativa kostnader samtidigt som den prestationsbaserade delen av ers\u00e4ttningen har uppfattats som f\u00f6r l\u00e5g f\u00f6r att generera tydliga effekter.<br>\u00a0<br>V\u00e5rdval f\u00f6r h\u00f6ft- och kn\u00e4protesoperationer inf\u00f6rdes i Stockholms l\u00e4ns landsting 2009. En studie av Goude m.fl. (2022) fokuserar p\u00e5 h\u00f6ftprotesoperationerna. F\u00f6re reformen hade de flesta h\u00f6ftprotesoperationer utf\u00f6rts vid akutsjukhus men med reformen flyttade operationerna successivt \u00f6ver till mindre privata v\u00e5rdgivare. Goude m.fl. (2022) visar att v\u00e5rdvalet minskade f\u00f6rekomsten av \u201dnegativa h\u00e4ndelser\u201d (komplikationer, ny operation, eller att patienten avled) med 1,6 procentenheter 90 dagar efter operation. Patienternas vistelsetid vid operationen minskade i hela landet, men minskade l\u00e5ngsammare i Stockholm efter v\u00e5rdvalets inf\u00f6rande. Resultaten \u00f6verensst\u00e4mmer i stora drag med en tidigare studie av Wohlin m.fl. (2016), som \u00e4ven framh\u00e5ller att landstingets kostnader per patient minskade med 20 procent s\u00e5 att totalkostnaden kunde minska med 3 procent trots att antalet operationer \u00f6kade med 21 procent.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p><em>Slutsatser fr\u00e5n svenska studier<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Inte heller de svenska studierna ger st\u00f6d f\u00f6r att avskaffade v\u00e5rdval och mer v\u00e5rd i offentlig regi kommer att ge h\u00f6gre kvalitet och l\u00e4gre kostnader. Privata Capio S:t G\u00f6rans sjukhus och andra privata v\u00e5rdgivare framst\u00e5r i flera fall som mer kostnadseffektiva \u00e4n v\u00e5rd i offentlig regi. D\u00e4remot skulle ambulanssjukv\u00e5rdens kvalitet m\u00f6jligtvis f\u00f6rb\u00e4ttras i offentlig regi, men d\u00e5 till en h\u00f6gre kostnad \u00e4n i dag. Ett annat alternativ vore att justera upphandlingsf\u00f6rfarandet, vilket dock inte har utretts av f\u00f6rvaltningen. \u00c4ven om det finns sv\u00e5rl\u00f6sta metodproblem i flera studier f\u00f6refaller de studerade v\u00e5rdvalen fungera v\u00e4l. Detta \u00e4r s\u00e4rskilt tydligt inom ryggkirurgi samt h\u00f6ft- och kn\u00e4protesoperationer, men tidiga utredningar tyder p\u00e5 positiva effekter \u00e4ven f\u00f6r v\u00e5rdvalen inom gynekologi, hud, \u00f6gon och \u00f6ron-n\u00e4sa-hals.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='rekommendationer-och-slutsatser' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><a>Rekommendationer och slutsatser<\/a><\/h2>\n\n\n\n<p>Den r\u00f6dgr\u00f6na koalitionen i Region Stockholm h\u00e5ller just nu p\u00e5 att genomf\u00f6ra stora f\u00f6r\u00e4ndringar av den specialiserade sjukv\u00e5rden. V\u00e5rdval och privata utf\u00f6rare dras tillbaka till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r upphandlingar och v\u00e5rd i egen offentlig regi. I den h\u00e4r rapporten har vi visat att underlagen till dessa beslut l\u00e4mnar mycket \u00f6vrigt att \u00f6nska. De flesta f\u00f6r\u00e4ndringar har inte utretts ordentligt och de utredningar som regionen genomf\u00f6rt h\u00e5ller inte tillr\u00e4cklig kvalitet. Analyserna \u00e4r ytliga och ignorerar f\u00f6rekomsten av m\u00e5lkonflikter. Dessutom talar forskning och andra utredningar om n\u00e5got f\u00f6r att flera av f\u00f6r\u00e4ndringarna riskerar att ge negativa konsekvenser. Exempelvis verkar flera av de v\u00e5rdval som har utretts ordentligt fungera v\u00e4l.<\/p>\n\n\n\n<p>Med tanke p\u00e5 det os\u00e4kra kunskapsl\u00e4get framst\u00e5r det som on\u00f6digt riskfyllt att p\u00e5 kort tid genomf\u00f6ra stora f\u00f6r\u00e4ndringar av en s\u00e5 komplex verksamhet som specialistsjukv\u00e5rden. Det vore rimligare att stanna upp och utreda f\u00f6r\u00e4ndringarna ordentligt. S\u00e5dana utredningar b\u00f6r behandla flera fr\u00e5gor, bland annat f\u00f6ljande (och i f\u00f6rekommande fall f\u00f6r varje specialistomr\u00e5de):<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Hur skiljer sig kvalitet och kostnader mellan offentlig och privat sjukv\u00e5rd?<\/li>\n\n\n\n<li>Hur ser f\u00f6ruts\u00e4ttningarna ut f\u00f6r att ge kostnadseffektiv sjukv\u00e5rd av h\u00f6g kvalitet p\u00e5 olika typer av v\u00e5rdinr\u00e4ttningar, som akutsjukhus, n\u00e4rakuter, specialistkliniker och v\u00e5rdcentraler?<\/li>\n\n\n\n<li>Vilka m\u00e5lkonflikter beh\u00f6ver hanteras och hur g\u00f6rs det b\u00e4st?<\/li>\n\n\n\n<li>I vilken utstr\u00e4ckning f\u00f6rekommer \u00f6verkonsumtion och underkonsumtion av sjukv\u00e5rd, n\u00e4r bland annat v\u00e5rdbehov, medicinska bed\u00f6mningar, tillg\u00e4nglighet och v\u00e5rdgarantin noggrant beaktas?<\/li>\n\n\n\n<li>Vad kan \u00e5stadkommas genom att justera regelverket f\u00f6r v\u00e5rdval och villkoren i upphandlade kontrakt?<\/li>\n\n\n\n<li>Hur har v\u00e5rdval p\u00e5verkat sjukv\u00e5rdens kvalitet, tillg\u00e4nglighet, styckkostnad och totalkostnad?<\/li>\n\n\n\n<li>Vilka konsekvenser skulle ett avskaffat v\u00e5rdval f\u00e5?<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Alla v\u00e5rdval fungerar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis v\u00e4l, men de problem som finns beh\u00f6ver bel\u00e4ggas i ordentliga utredningar. Sedan beh\u00f6ver olika t\u00e4nkbara l\u00f6sningar j\u00e4mf\u00f6ras med varandra. F\u00f6r att kunna h\u00f6ja v\u00e5rdens effektivitet beh\u00f6ver styckkostnader ber\u00e4knas och beaktas. Nuvarande fokus p\u00e5 totalkostnader \u00e4r ett trubbigt angreppss\u00e4tt som riskerar att f\u00f6rdyra v\u00e5rden genom uteblivna effektiviseringar.<\/p>\n\n\n\n<p>Att stanna upp och genomf\u00f6ra ordentliga utredningar skulle f\u00f6rb\u00e4ttra besluten, men \u00e4ven fylla en demokratisk funktion genom en mer transparent beslutsprocess och en mer faktabaserad politisk debatt.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='referenser' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Referenser<\/h2>\n\n\n\n<p>Arnell-Szurkos, Enik\u00f6. 2023. \u201cRegion Stockholm avskaffar v\u00e5rdval vid utmattningssyndrom\u201d, L\u00e4kartidningen,\u00a0 13:e februari, <a href=\"https:\/\/lakartidningen.se\/aktuellt\/nyheter\/2023\/02\/region-stockholm-avskaffar-vardval-vid-utmattningssyndrom\/\">https:\/\/lakartidningen.se\/aktuellt\/nyheter\/2023\/02\/region-stockholm-avskaffar-vardval-vid-utmattningssyndrom\/<\/a>.<br>Beckert, Walter och Elaine Kelly. 2021. \u201cDivided by choice? For-profit providers, patient choice and mechanisms of patient sorting in the English National Health Service.\u201d Health Economics 30 (4): 820\u2013839.<br>Bergman, Mats, 2013. Upphandling och kundval av v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster \u2013 en teoribakgrund. Uppdrag v\u00e4lf\u00e4rd.<br>Blix, M\u00e5rten och Henrik Jordahl. 2009. <em>Privatizing Welfare Services<\/em>. Oxford: Oxford University Press.<br>Bloom, Nicholas, Renata Lemos, Raffaella Sadun, Daniela Scur och John Van Reenen. 2014. \u201cThe new empirical economics of management.\u201d Journal of the European Economic Association 12 (4): 835\u2013876.<br>Bloom, Nicholas, Carol Propper, Stephan Seiler och John Van Reenen. 2015. \u201cThe Impact of Competition on Management Quality: Evidence from Public Hospitals\u201d. Review of Economic Studies 82 (2), 457\u2013489.<br>Brekke, Kurt R., Chiara Canta, Luigi Siciliani och Odd Rune Straume. 2021. \u201cHospital competition in a national health service: Evidence from a patient choice reform.\u201d Journal of Health Economics 79, 102509.<br>Cooper, Zack, Stephen Gibbons och Matthew Skellern. 2018. \u201cDoes competition from private surgical centres improve public hospitals&#8217; performance? Evidence from the English National Health Service\u2019. Review of Economic Studies 82 (2), 457\u201389.<br>Dietrichson, J., Elleg\u00e5rd, L.M., Kjellsson, G., 2020. \u201cPatient choice, entry, and the quality of primary care: Evidence from Swedish reforms.\u201d Health Economics, 29(6), 716\u2012730. doi: 10.1002\/hec.4015<br>Duggan, M. , Gupta, A., Jackson, E., Templeton, Z., 2023. \u201cThe impact of privatization: Evidence from the hospital sector.\u201d NBER Working Paper 30824. National Bureau of Economic Research.<br>Eriksson, T., Levin, L.-\u00c5., 2018. \u201cUtv\u00e4rdering av v\u00e5rdval ryggkirurgi i Stockholms l\u00e4n.\u201d Rapport 2018:1 i CMT:s rapportserie, Link\u00f6pings universitet.<br>Ge, Ge, Tor Iversen, Oddvar Kaarb\u00f8e och \u00d8yvind Snilsberg. 2024. Impacts of Norway&#8217;s extended free choice reform on waiting times and hospital visits.\u201d Health Economics <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1002\/hec.4801\">https:\/\/doi.org\/10.1002\/hec.4801<\/a>.<br>Goude, F., Garellick, G., Kittelsen ,S., Malchau, H., Peltola, M., Rehnberg, C., 2022. \u201cEffects of competition and bundled payment on the performance of hip replacement surgery in Stockholm, Sweden: Results from a quasi-experimental study.\u201d BMJ Open 2022;12:e061077. doi: 10.1136\/bmjopen-2022-061077.<br>Gustafsson, Anna. 2024. \u201cRegion Stockholm vill k\u00f6pa bolaget bakom 1177\u201d, Dagens Nyheter,\u00a0 15:e januari, <a href=\"https:\/\/www.dn.se\/sverige\/region-stockholm-vill-kopa-bolaget-bakom-1177\/\">https:\/\/www.dn.se\/sverige\/region-stockholm-vill-kopa-bolaget-bakom-1177\/<\/a>.<br>G\u00e5rds\u00e4ter, Emma och Fredrik Mellgren. 2008. \u201cL\u00e5nga v\u00e5rdk\u00f6er trots m\u00e5nga politiska l\u00f6ften\u201d, Svenska Dagbladet,\u00a0 28:e februari, <a href=\"https:\/\/www.svd.se\/a\/4fc354e6-4df8-3f7f-89e3-9c170e9eb0be\/langa-vardkoer-trots-manga-politiska-loften\">https:\/\/www.svd.se\/a\/4fc354e6-4df8-3f7f-89e3-9c170e9eb0be\/langa-vardkoer-trots-manga-politiska-loften<\/a>.<br>Fern\u00e1ndez-P\u00e9rez, \u00c1ngel, Dolores Jim\u00e9nez-Rubio och Silvana Robone. 2022. \u201d Freedom of choice and health services\u2019 performance: Evidence from a national health system.\u201d Health Policy 126(12), 1283\u20131290.<br>Had\u017eiali\u0107, Aida. 2022. \u201cVi m\u00e5ste tillbaka till att ge v\u00e5rd efter behov\u201d, Mitt\u00a0 Stockholm, \u00a010:e juni, <a href=\"https:\/\/www.mitti.se\/debatt\/debatt-vi-maste-tillbaka-till-att-ge-vard-efter-behov-6.27.36924.365a8b22e8\">https:\/\/www.mitti.se\/debatt\/debatt-vi-maste-tillbaka-till-att-ge-vard-efter-behov-6.27.36924.365a8b22e8<\/a>.<br>Hagen, T. P., Holom, G. H., Ameyu, K. N., 2018. \u201dOutsourcing day surgery to private for-profit hospitals: the price effects of competitive tendering.\u201d Health Economics, Policy and Law, 13(1): 50\u201367.<br>Heimeshoff, Mareike, Jonas Schrey\u00f6gg och Oliver Tiemann. 2024. \u201dEmployment effects of hospital privatization in Germany.\u201d European Journal of Health Economics 15, 747\u2013757.<br>Herrera CA, Rada G, Kuhn-Barrientos L, Barrios X., 2014. \u201dDoes ownership matter? An overview of systematic reviews of the performance of private for-profit, private not-for-profit and public healthcare providers.\u201d PLoS One. 2014 Dec 1;9(12):e93456. doi: 10.1371\/journal.pone.0093456<br>Holom, G.H., Hagen, T. P., 2017. \u201dQuality differences between private for-profit, private non-profit and public hospitals in Norway: A retrospective national register-based study of acute readmission rates following total hip and knee arthroplasties.\u201d BMJ Open, 7 (8).<br>HSN 2022-0525. Utredning av best\u00e4llningsform &#8211; V\u00e5rdval Specialiserad rehabilitering vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och vid utmattningssyndrom samt till\u00e4ggsuppdrag Specialistl\u00e4karmottagning vid ME\/CFS.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande.<br>HSN 2022-0764. \u201d\u00d6gonsjukv\u00e5rden i Region Stockholm.\u201d Rapport.<br>HSN 2023-0097. \u201cOmst\u00e4llningsplan v\u00e5rdval 2023.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande.<br>HSN 2023-0225. \u201cBeslut om att organisera Prehospital l\u00e4kartj\u00e4nst i egen regi.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande.<br>HSN 2023-0665. \u201cBeslut om att organisera tj\u00e4nsten v\u00e4gburen ambulanssjukv\u00e5rd i egen regi.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande.<br>HSN 2023-0937. \u201cF\u00f6rslag till avveckling av v\u00e5rdval specialiserad \u00f6gonsjukv\u00e5rd.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande.<br>HSN 2023-0938. \u201cF\u00f6rslag att upphandla tj\u00e4nster inom \u00f6ppen specialiserad \u00f6gonsjukv\u00e5rd.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande.<br>HSN 2023-0955. \u201cF\u00f6rslag att avveckla v\u00e5rdval specialiserad allergologi.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande.<br>Kelly, Elaine och George Stoye. 2020. \u201dThe Quality and Efficiency of Public and Private Firms: Evidence from Ambulance Services.\u201d The Quarterly Journal of Economics, 137 (4), 2213\u20132262.<br>Knutsson, Daniel och Bj\u00f6rn Tyrefors. 2022. \u201dThe Quality and Efficiency of Public and Private Firms: Evidence from Ambulance Services.\u201d The Quarterly Journal of Economics, 137 (4), 2213\u20132262.<br>Kruse FM, Stadhouders NW, Adang EM, Groenewoud S, Jeurissen PPT, 2018. \u201dDo private hospitals outperform public hospitals regarding efficiency, accessibility, and quality of care in the European Union? A literature review.\u201d International Journal of Health Planning and Management, 2018;33: e434\u2013e453. <a href=\"https:\/\/doi.org\/10.1002\/hpm.2502\">https:\/\/doi.org\/10.1002\/hpm.2502<\/a>.<br>Lanryd, Lovisa. 2024. \u201cSocialiseringsv\u00e5gen i Stockholm \u2013 s\u00e5 f\u00f6rsvinner din v\u00e5rd och frihet.\u201d Rapport. Timbro.<br>Mellgren, Fredrik. 2022. \u201cGenombrott f\u00f6r privat sjukv\u00e5rd\u201d, Svenska Dagbladet, 15:e April. <a href=\"https:\/\/www.svd.se\/a\/aaf40e4d-166f-34f3-8008-0314a53d197f\/genombrott-for-privat-sjukvard\">https:\/\/www.svd.se\/a\/aaf40e4d-166f-34f3-8008-0314a53d197f\/genombrott-for-privat-sjukvard<\/a>.<br>Moscelli, Giuseppe, Hugh Gravelle, Luigi Siciliani och Nils Gutacker 2009. \u201dThe effect of hospital ownership on quality of care: Evidence from England.\u201d Journal of Economic Behavior &amp; Organization 153: 322\u2013344.<br>Moscelli, Giuseppe, Hugh Gravelle och Luigi Siciliani. 2021.\u201d Hospital competition and quality for non-emergency patients in the English NHS.\u201d Rand Journal of Economics 52: 382\u2013414.<br>Moscelli, Giuseppe, Hugh Gravelle och Luigi Siciliani. 2023. The effect of hospital choice and competition on inequalities in waiting times.\u201d Journal of Economic Behavior &amp; Organization 205: 169\u2013201.<br>Propper, Carol. 2018. \u201cCompetition in health care: lessons from the English experience.\u201d Health Economics, Policy and Law. 13 (3-4): 492-508. doi:10.1017\/S1744133117000494.<br>Rehnberg, Claes, Nils Janl\u00f6v och Jahangir Khan. 2009. \u201cUppf\u00f6ljning av V\u00e5rdval Stockholm\u00e5r 2008.\u201d Rapport. Karolinska Institutets folkh\u00e4lsoakademi.<br>SCB. 2024. Data h\u00e4mtad fr\u00e5n Statistikdatabasen.<br>Schr\u00f6der, Emil. 2023. \u201cMottagning s\u00e4ger upp avtal i f\u00f6rtid n\u00e4r v\u00e5rdval allergologi avvecklas\u201d, Dagens Medicin,\u00a0 22:a december 2023, <a href=\"https:\/\/www.dagensmedicin.se\/vardens-styrning\/politik\/mottagning-sager-upp-avtal-i-fortid-nar-vardval-allergologi-avvecklas\/\">https:\/\/www.dagensmedicin.se\/vardens-styrning\/politik\/mottagning-sager-upp-avtal-i-fortid-nar-vardval-allergologi-avvecklas\/<\/a>.<br>Sirona, 2021. \u201dHur uppskjuten v\u00e5rd kan arbetas bort med st\u00f6d av privata v\u00e5rdgivare.\u201d Studie genomf\u00f6rd av analysf\u00f6retaget Sirona p\u00e5 uppdrag av V\u00e5rdf\u00f6retagarna.<br>SLL. 2000. \u201cV\u00e5rden under 90-talet \u2013 Del I. Den organisatoriska niv\u00e5n\u201d. Rapport 2020:4. Yrkesmedicinska enheten, Stockholms l\u00e4ns landsting.<br>SLL, 2013. Konsekvensutredning \u2013 Utskifte av v\u00e5rd fr\u00e5n akutsjukhusen och inf\u00f6rande av v\u00e5rdval. Dnr: HSN 1309-0966.\u00a0<br>SLL, 2015. Benchmarking av akutsjukhusens effektivitet: K\u00e4rnverksamheterna p\u00e5 Danderyds sjukhus, Capio S:t G\u00f6rans sjukhus och S\u00f6dersjukhuset. H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsf\u00f6rvaltningen, Avdelningen f\u00f6r somatisk specialistv\u00e5rd. Dnr 1408-1118.<br>SLL, 2017. V\u00e5rdval 10 \u00e5r: Vad vet vi om dess effekter? H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsf\u00f6rvaltningen. Dnr: HSN 2017-1485.<br>Sloan F.A., Valdmanis V.G., 2023. \u201dRelative Productivity of For-Profit Hospitals: A Big or a Little Deal?\u201d Medical Care Research and Review. 2023;0(0). doi:10.1177\/10775587221142268<br>SKR. 2024a. \u201cVerksamhetsstatistik 2013\u20132022\u201d. Statistik f\u00f6r verksamhets\u00e5ret 2022. <a href=\"https:\/\/skr.se\/download\/18.20fc4f3e18a1757f8fcb7ee7\/1693991409961\/Ekonomistatistik%202013-2022%200904.xlsx\">https:\/\/skr.se\/download\/18.20fc4f3e18a1757f8fcb7ee7\/1693991409961\/Ekonomistatistik%202013-2022%200904.xlsx<\/a><br>SKR. 2024b. \u201cRegionernas valfrihetssystem 2023\u201d. Inf\u00f6rda valfrihetssystem 2007 och fram\u00e5t. <a href=\"https:\/\/skr.se\/skr\/tjanster\/dataset#esc_entry=338&amp;esc_context=1\">https:\/\/skr.se\/skr\/tjanster\/dataset#esc_entry=338&amp;esc_context=1<\/a>.<br>SKR. 2024c. \u201dV\u00e5rdprisindex, VPI.\u201d Data h\u00e4mtad fr\u00e5n SKR:s hemsida: <a href=\"https:\/\/skr.se\/download\/18.1055b2c8184b406e1d37d6b1\/1680702557621\/2022-11-VPI-2022.xlsx\">https:\/\/skr.se\/download\/18.1055b2c8184b406e1d37d6b1\/1680702557621\/2022-11-VPI-2022.xlsx<\/a>.<br>SKR. 2024d. \u201dV\u00e4ntetider i v\u00e5rden\u201d. Genomf\u00f6rda f\u00f6rsta bes\u00f6k inom 90 dagar i \u00f6gonsjukv\u00e5rd. Data h\u00e4mtad fr\u00e5n <a href=\"https:\/\/vardenisiffror.se\/\">https:\/\/vardenisiffror.se\/<\/a>.\u00a0<br>SKR. 2024e. \u201dMedel- och medianv\u00e4ntetid.\u201d Data h\u00e4mtad fr\u00e5n <a href=\"https:\/\/skr.se\/vantetiderivarden\/vantetidsstatistik\/uppskattadvantetidochledigkapacitet\/medelochmedianvantetid.73770.html\">https:\/\/skr.se\/vantetiderivarden\/vantetidsstatistik\/uppskattadvantetidochledigkapacitet\/medelochmedianvantetid.73770.html<\/a>.<br>Socialdemokraterna. 2022. \u201cS\u00e4tt stopp f\u00f6r s\u00f6nderprivatiseringen\u201d. Pressmeddelande, <a href=\"https:\/\/via.tt.se\/pressmeddelande\/3328145\/satt-stopp-for-sonderprivatiseringen?publisherId=142377\">https:\/\/via.tt.se\/pressmeddelande\/3328145\/satt-stopp-for-sonderprivatiseringen?publisherId=142377<\/a>.<br>Socialstyrelsen. 2024. Data h\u00e4mtad fr\u00e5n statistikdatabasen f\u00f6r diagnoser. <a href=\"https:\/\/sdb.socialstyrelsen.se\/if_par\/val.aspx\">https:\/\/sdb.socialstyrelsen.se\/if_par\/val.aspx<\/a>.<br>Steiner, Hamilton. 2022. \u201cRegionen ska ta \u00f6ver 1177 \u2013 vill h\u00e4nvisa f\u00e4rre till akuten\u201d, Dagens Nyheter,\u00a0 11:e november 2022, <a href=\"https:\/\/www.dn.se\/sverige\/regionen-ska-ta-over-1177-vill-hanvisa-farre-till-akuten\/\">https:\/\/www.dn.se\/sverige\/regionen-ska-ta-over-1177-vill-hanvisa-farre-till-akuten\/<\/a>.<br>Strumann, Christoph, Alexander Geissler, Reinhard Busse och Christoph Pross, 2022. \u201dCan competition improve hospital quality of care? A difference-in-differences approach to evaluate the effect of increasing quality transparency on hospital quality.\u201d European Journal of Health Economics, 23: 1229\u20131242.<br>Tiemann, Oliver och Jonas Schrey\u00f6gg, 2012. Changes in hospital efficiency after privatization, Health Care Management Science, 15: 310\u2013326.<br>Torkelsson, Anna-Cajsa. 2024. \u201cNya v\u00e4ndningen: Telefonr\u00e5dgivning via 1177 i regional regi utreds vidare\u201d, Dagens Medicin,\u00a0 16:e februari, <a href=\"https:\/\/lakartidningen.se\/aktuellt\/nyheter\/2024\/02\/nya-vandningen-telefonradgivning-via-1177-i-regional-regi-utreds-vidare\/\">https:\/\/lakartidningen.se\/aktuellt\/nyheter\/2024\/02\/nya-vandningen-telefonradgivning-via-1177-i-regional-regi-utreds-vidare\/<\/a>.<br>Tottmar, Mia. 2023. \u201cRegion Stockholm slopar v\u00e5rdval f\u00f6r specialiserad \u00f6gonsjukv\u00e5rd\u201d, Dagens Nyheter,\u00a0 09:e november, <a href=\"https:\/\/www.dn.se\/sverige\/region-stockholm-slopar-vardval-for-specialiserad-ogonsjukvard\/\">https:\/\/www.dn.se\/sverige\/region-stockholm-slopar-vardval-for-specialiserad-ogonsjukvard\/<\/a>.<br>Wohlin, J., Stalberg, H., Str\u00f6m, O., Rolfson, O., Willers, C., Brommels, M., 2016. Nytt ers\u00e4ttningssystem och v\u00e5rdval h\u00f6ft- och kn\u00e4protesoperationer: Uppf\u00f6ljningsrapport. Karolinska Institutet.<br>W\u00fcbker, Ansgar och Christiane Wuckel, 2019. The Impact of Private for-Profit Hospital Ownership on Costs and Quality of Care \u2013 Evidence from Germany, CESifo Economic Studies, 65 (4): 373\u2013401, https:\/\/doi.org\/10.1093\/cesifo\/ifz005<br>\u00d6rstadius, Kristoffer. 2018. \u201dFakta i fr\u00e5gan: Har v\u00e5rdk\u00f6erna vuxit?\u201d, Dagens Nyheter,\u00a0 3:e mars, <a href=\"https:\/\/www.dn.se\/nyheter\/politik\/fakta-i-fragan-har-vardkoerna-vuxit\/\">https:\/\/www.dn.se\/nyheter\/politik\/fakta-i-fragan-har-vardkoerna-vuxit\/<\/a>. \u00a0<\/p>\n\n\n\n<p><br><a href=\"#_ftnref1\" id=\"_ftn1\">[1]<\/a> ME st\u00e5r f\u00f6r myalgisk encefalomyelit d\u00e4r myalgi betyder muskelsm\u00e4rta och encefalomyelit betecknar inflammation i hj\u00e4rna och ryggm\u00e4rg, CFS st\u00e5r f\u00f6r chronic fatigue syndrome, det vill s\u00e4ga kroniskt tr\u00f6tthetssyndrom. Ett till\u00e4ggsuppdrag f\u00f6r dessa patienter har placerats inom tv\u00e5 olika v\u00e5rdval: v\u00e5rdval specialiserad rehabilitering vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och utmattningssyndrom samt v\u00e5rdval planerad specialiserad neurologisk rehabilitering.<br><a href=\"#_ftnref2\" id=\"_ftn2\">[2]<\/a> Ingenting i det material som vi f\u00f6rst fick utl\u00e4mnat kan beskrivas som genomlysningar eller noggranna utredningar, med visst undantag f\u00f6r utredningen om v\u00e5rdvalet f\u00f6r utmattningssyndrom och l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta. Vi fick \u00f6ver huvud taget inget material som r\u00f6r genomlysningar av de v\u00e5rdval som inte omfattas av de f\u00f6r\u00e4ndringar som nu genomf\u00f6rs, trots att detta enligt tj\u00e4nsteutl\u00e5tandet ska ha ing\u00e5tt i den f\u00f6rsta etappen i arbetet med omst\u00e4llningsplanen. Efter v\u00e5r andra beg\u00e4ran d\u00e4r vi explicit beg\u00e4rde ut alla genomlysningar och utredningar som refereras i omst\u00e4llningsplanen fick vi bekr\u00e4ftat av registratorn, b\u00e5de muntligen och skriftligen, att inget annat material fanns att tillg\u00e5.<br><a href=\"#_ftnref3\" id=\"_ftn3\">[3]<\/a> Tj\u00e4nsteutl\u00e5tandena redovisar statistiken under perioden 2016\u20132022 medan utredningen redovisar data f\u00f6r perioden 2014\u20132021. Eftersom endast utredningen presenterar totala volymer inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden i st\u00e4llet f\u00f6r enbart inom v\u00e5rdvalet anv\u00e4nder vi dessa data f\u00f6r att g\u00f6ra v\u00e5r po\u00e4ng.<br><a href=\"#_ftnref4\" id=\"_ftn4\">[4]<\/a> Att g\u00f6ra analyserna enbart f\u00f6r operationer i st\u00e4llet f\u00f6r bes\u00f6k\/diagnoser \u00e4r inte en tillfredst\u00e4llande l\u00f6sning p\u00e5 problemet, d\u00e5 tidigare kontakt med specialist sannolikt ocks\u00e5 p\u00e5verkar tid till operation.<br><a href=\"#_ftnref5\" id=\"_ftn5\">[5]<\/a> Data \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n Socialstyrelsens (2024) statistikdatabas. Inrapporteringsgraden var relativt l\u00e5g under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter att den specialiserade \u00f6ppenv\u00e5rden blev rapporteringspliktig till patientregistret 2001, vilket kan ha p\u00e5verkat volymf\u00f6r\u00e4ndringarna. \u00a0Vi redovisar d\u00e4rf\u00f6r data fr\u00e5n och med 2003, \u00e4ven om detta inte spelar n\u00e5gon roll f\u00f6r tolkningen. Hur som helst ligger fokus h\u00e4r p\u00e5 skillnaderna mellan Stockholm och de \u00f6vriga l\u00e4nen. I den m\u00e5n v\u00e5rdval \u00f6kar inrapporteringen av data riskerar vi dessutom om n\u00e5got att \u00f6verdriva eventuella f\u00f6r\u00e4ndringar i Stockholm och skillnader mot \u00f6vriga landet.<br><a href=\"#_ftnref6\" id=\"_ftn6\">[6]<\/a> V\u00e5rdval inom kataraktoperationer introducerades 2009, men vi ser inget trendbrott i samband med detta. Detta tyder p\u00e5 att det v\u00e5rdvalet inte hade n\u00e5gon st\u00f6rre p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5rdvolymerna.<br><a href=\"#_ftnref7\" id=\"_ftn7\">[7]<\/a> Man b\u00f6r h\u00e4r notera att Region Stockholm under pandemin anammade den nationella v\u00e5rdgarantin i st\u00e4llet f\u00f6r sin egen striktare variant. Den 1 september 2022 \u00e5tergick man dock till den striktare garantin.<br><a href=\"#_ftnref8\" id=\"_ftn8\">[8]<\/a> V\u00e5rdval inom kataraktoperationer inf\u00f6rdes i Stockholm \u00e5r 2009 och i Uppsala samt Sk\u00e5ne \u00e5r 2012. I Uppsala inf\u00f6rdes samtidigt v\u00e5rdval f\u00f6r \u00f6gonbottenfotografering f\u00f6r diabetiker. Det sker en \u00f6kning i volymerna efter genomf\u00f6randet av dessa v\u00e5rdval i Uppsala och Sk\u00e5ne, men de faller sedan ner igen \u00e5ret efter\u00e5t. \u00d6ver lag finns det lite som tyder p\u00e5 att v\u00e5rdvalet inom kataraktoperationer innebar n\u00e5gon st\u00f6rre \u00f6kning i de totala v\u00e5rdvolymerna i \u00f6gonsjukv\u00e5rden.<br><a href=\"#_ftnref9\" id=\"_ftn9\">[9]<\/a> En annan anledning till att vi enbart kan sk\u00f6nja ett trendbrott i Stockholms v\u00e5rdvolymer skulle kunna vara att ers\u00e4ttningen \u00e4r mycket h\u00f6gre d\u00e4r \u00e4n i de andra regionerna med v\u00e5rdval inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden, men enligt den tidigare utredningen finns det ingenting som tyder p\u00e5 det. Som vi noterar i avsnitt 3.1 har man faktiskt inte r\u00e4knat upp ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna i Stockholm sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes 2011. Dessutom genomf\u00f6rdes en priss\u00e4nkning p\u00e5 5 procent \u00e5r 2015 (HSN 2022-0764).<br><a href=\"#_ftnref10\" id=\"_ftn10\">[10]<\/a> Det saknas data f\u00f6r V\u00e4stmanland och J\u00f6nk\u00f6ping f\u00f6r det tredje kvartalet 2011 och f\u00f6r Stockholm f\u00f6r det fj\u00e4rde kvartalet \u00e5r 2011.<br><a href=\"#_ftnref11\" id=\"_ftn11\">[11]<\/a> Det finns ett ganska stort antal amerikanska studier, men de flesta av dessa lider av metodologiska problem som g\u00f6r det sv\u00e5rt att dra slutsatser om orsakssamband (se t.ex. Herrera m.fl. 2014; Sloan och Valdamis 2023). En f\u00e4rsk studie av 258 sjukhusprivatiseringar i USA 2000\u20122018 med starkare metodologi finner att privatiserade sjukhus blev mer l\u00f6nsamma (efter att i genomsnitt ha g\u00e5tt med f\u00f6rlust). Detta drevs av \u00f6kade int\u00e4kter per patient men ocks\u00e5 av minskade personalkostnader. Samtidigt tog de privatiserade sjukhusen in f\u00e4rre patienter, framf\u00f6r allt fr\u00e5n of\u00f6rs\u00e4krade och fattiga grupper som f\u00e5r offentligt finansierad sjukv\u00e5rd via Medicaid, f\u00f6r vilka ers\u00e4ttningen \u00e4r \u00f6ver 45 procent l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6r m\u00e4nniskor med privat sjukf\u00f6rs\u00e4kring (Duggan m.fl. 2023). Detta \u00e4r mindre relevant i Sverige, d\u00e4r alla m\u00e4nniskor omfattas av offentligt finansierad sjukv\u00e5rd, \u00e4ven om det har implikationer f\u00f6r hur ers\u00e4ttningen b\u00f6r differentieras efter v\u00e5rdtyngd.<br><a href=\"#_ftnref12\" id=\"_ftn12\">[12]<\/a> Detta betyder inte att man alltid finner positiva effekter. Forskning finner exempelvis att omr\u00e5den med h\u00f6gre potentiell konkurrens mellan offentliga utf\u00f6rare p\u00e5 grund av marknadsstrukturen minskade kvaliteten och \u00f6kade v\u00e5rdk\u00f6erna i viss (men inte all) elektiv v\u00e5rd efter en reform som till\u00e4t patienter v\u00e4lja (offentlig) utf\u00f6rare, \u00e4ven om j\u00e4mlikheten i v\u00e4ntetider samtidigt \u00f6kade (Moscelli m.fl. 2021, 2023). Det finns dock metodologiska fr\u00e5getecken som g\u00f6r det sv\u00e5rt att dra starka slutsatser fr\u00e5n studierna, bland annat eftersom sjukhus med h\u00f6gre niv\u00e5er av potentiell konkurrens innan reformen ocks\u00e5 s\u00e5g en h\u00f6gre \u00f6kning av antalet diagnoser och patienter med st\u00f6rre sjukdomsb\u00f6rda efter reformen. Hur som helst analyserar dessa studier inte effekterna av konkurrens fr\u00e5n <em>privata v\u00e5rdgivare<\/em> och <em>ut\u00f6kat utbud<\/em>.<br><a href=\"#_ftnref13\" id=\"_ftn13\">[13]<\/a> V\u00e5rdtyngden tycks \u00f6ka \u00e4ven p\u00e5 de offentliga sjukhusen i England \u2013 och andra analyser indikerar att de privata klinikerna av olika anledningar har en mer f\u00f6rdelaktig patientmix (Beckert och Kelly 2021) \u2013 men detta verkar ha varit en medveten policy fr\u00e5n regeringens sida: genom att dela upp ansvaret f\u00f6r patienter med olika behov kan man \u00f6ka effektiviteten totalt sett. F\u00f6rfattarna noterar att en s\u00e5dan uppdelning kan st\u00e4rka effektiviteten, men att det i s\u00e5 fall \u00e4r viktigt att s\u00e4kerst\u00e4lla att ers\u00e4ttningen \u00e4r ordentligt differentierad f\u00f6r att kompensera f\u00f6r olika v\u00e5rdtyngd. Annars riskerar v\u00e5rdgivare som behandlar de sv\u00e5rare fallen att f\u00f6rlora ekonomiskt p\u00e5 en uppdelning.<br><a href=\"#_ftnref14\" id=\"_ftn14\">[14]<\/a> Att kvaliteten inte p\u00e5verkades \u00e4r inte speciellt konstigt eftersom de offentliga sjukhusens incitament knappt p\u00e5verkades i praktiken. Detta f\u00f6r att m\u00f6jligheten att v\u00e4lja ett privat sjukhus enbart tycks ha avlastat de offentliga sjukhusen genom att ge v\u00e5rd tidigare till patienter som annars hade st\u00e5tt i k\u00f6 till dessa sjukhus.<br><a href=\"#_ftnref15\" id=\"_ftn15\">[15]<\/a> H\u00e4r kan man ocks\u00e5 notera en studie av engelska sjukhus, som visar att konkurrens ger upphov till h\u00f6gre managementkvalitet (Bloom m.fl. 2015). Detta \u00e4r relevant eftersom sjukhus med god managementkvalitet tenderar att ha b\u00e4ttre v\u00e5rdutfall (Bloom m.fl. 2014).<br><a href=\"#_ftnref16\" id=\"_ftn16\">[16]<\/a> Effekterna av privatiseringar till vinstdrivande organisationer tycks delvis uppn\u00e5s genom att man drar ner p\u00e5 personalstyrkan. Dessa effekter \u00e4r \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rst bland den administrativa personalen, men man minskar ocks\u00e5 antalet sjuksk\u00f6terskor. Samtidigt finner man inga effekter p\u00e5 mortaliteten av vinstdrivande privatiseringar. En tolkning av detta \u00e4r att offentliga sjukhus som sedan privatiseras sannolikt \u00e4r \u00f6verbemannade, n\u00e5got som justeras i samband med privatiseringen (Heimeshoff m.fl. 2014).\u00a0<br><a href=\"#_ftnref17\" id=\"_ftn17\">[17]<\/a> En \u00f6versikt av europeiska studier visar p\u00e5 olika resultat beroende p\u00e5 utfall, men denna \u00f6versiktsstudie blandar metodologiskt v\u00e4ldigt svaga studier med starkare forskning, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att dra slutsatser om orsakssamband fr\u00e5n den (Kruse m.fl. 2018).<br><a href=\"#_ftnref18\" id=\"_ftn18\">[18]<\/a> Forskarna spekulerar i att f\u00f6rm\u00e5gan att effektivisera produktionen skulle kunna vara en delf\u00f6rklaring till dessa resultat, men \u00e4ven att de vinstdrivande sjukhusen saknar akuttj\u00e4nster, behandlar f\u00e4rre sv\u00e5rt sjuka patienter samt har ett mindre ansvar f\u00f6r utbildning av v\u00e5rdpersonal.<br><a href=\"#_ftnref19\" id=\"_ftn19\">[19]<\/a> Ers\u00e4ttningen till privata v\u00e5rdgivare sattes oftast l\u00e4gre \u00e4n det l\u00e4gsta priset bland sjukhus med kontrakt som upphandlats \u2013 och f\u00f6r den v\u00e5rd d\u00e4r man inte hade n\u00e5gra priser att g\u00e5 efter satte man medvetet ers\u00e4ttningen l\u00e4gre \u00e4n den som gavs till offentliga sjukhus (Ge m.fl. 2024). Detta skulle ocks\u00e5 kunna vara en f\u00f6rklaring till varf\u00f6r volymerna inte \u00f6kade markant som ett resultat av reformen. Som vi s\u00e5g i avsnitt 3.1.2 \u00e4r inf\u00f6randet av v\u00e5rdval <em>i sig<\/em> inte n\u00e5gon garanti f\u00f6r att v\u00e5rdvolymerna ska \u00f6ka; hur v\u00e5rdvalet utformas \u00e4r sannolikt avg\u00f6rande f\u00f6r effekterna.<br><a href=\"#_ftnref20\" id=\"_ftn20\">[20]<\/a> En annan norsk studie j\u00e4mf\u00f6r i st\u00e4llet v\u00e5rdkvaliteten hos offentliga, privata vinstdrivande och privata icke-vinstdrivande sjukhus. B\u00e5de de vinstdrivande och de icke-vinstdrivande sjukhusen hade betydligt l\u00e4gre oplanerad \u00e5terinl\u00e4ggningsfrekvens \u00e4n de offentliga sjukhusen 30 dagar efter operationerna (Holom och Hagen 2017). Metoden som anv\u00e4nds \u00e4r dock inte tillr\u00e4ckligt stark f\u00f6r att kunna dra slutsatser om orsakssamband.<br><a href=\"#_ftnref21\" id=\"_ftn21\">[21]<\/a> Reformen \u00f6kade initialt sannolikheten f\u00f6r \u00e5terinskrivningar, vilket m\u00f6jligtvis kan bero p\u00e5 att fler patienter \u00f6verlevde, men efter att DRG-ers\u00e4ttningen som andel av sjukhusens totala finansiering \u00f6kade f\u00f6rsvann den effekten.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='fragor-och-svar' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Fr\u00e5gor och svar<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad handlar rapporten &#8221;Experiment Stockholm \u2013 F\u00f6rhastade f\u00f6r\u00e4ndringar&#8221; om?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapporten granskar de omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar som Region Stockholm genomf\u00f6r inom specialistv\u00e5rden efter valet 2022. F\u00f6rfattarna unders\u00f6ker vilka beslutsunderlag och konsekvensanalyser som ligger bakom beslut att begr\u00e4nsa v\u00e5rdval, minska privata v\u00e5rdgivare och i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00f6verf\u00f6ra v\u00e5rd till offentlig regi eller upphandling.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vilken \u00e4r rapportens viktigaste slutsats?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapportens huvudslutsats \u00e4r att Region Stockholm genomf\u00f6r stora f\u00f6r\u00e4ndringar utan tillr\u00e4ckliga beslutsunderlag och utan de konsekvensanalyser som normalt b\u00f6r f\u00f6reg\u00e5 omfattande reformer inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden. F\u00f6rfattarna rekommenderar att f\u00f6r\u00e4ndringarna utreds ordentligt innan de genomf\u00f6rs.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Varf\u00f6r kritiserar rapporten Region Stockholms beslutsunderlag?<\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6rfattarna beg\u00e4rde ut de analyser och utredningar som regionen h\u00e4nvisar till i omst\u00e4llningsplanen. Enligt rapporten visade det sig att flera av de genomlysningar och f\u00f6rdjupade utredningar som n\u00e4mns inte fanns tillg\u00e4ngliga eller inte existerade. D\u00e4rmed saknas enligt rapporten ett tillr\u00e4ckligt underlag f\u00f6r flera av besluten.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad \u00e4r Region Stockholms m\u00e5l med omst\u00e4llningen?<\/h3>\n\n\n\n<p>Region Stockholm har beskrivit m\u00e5len som att minska kostnaderna, motverka \u00f6verkonsumtion av v\u00e5rd, skapa en mer behovsstyrd och j\u00e4mlik v\u00e5rd samt i vissa fall st\u00e4rka beredskapen genom mer v\u00e5rd i offentlig regi. Rapporten granskar om det finns st\u00f6d f\u00f6r att dessa m\u00e5l kommer att uppn\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad s\u00e4ger rapporten om v\u00e5rdval inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapporten anv\u00e4nder \u00f6gonsjukv\u00e5rden som en fallstudie. F\u00f6rfattarna menar att de analyser som ligger bakom beslutet att avveckla v\u00e5rdvalet \u00e4r f\u00f6r ytliga och att de inte visar att v\u00e5rdvalet i sig har drivit kostnadsutvecklingen. I st\u00e4llet pekar rapporten p\u00e5 att \u00f6kningen av v\u00e5rdvolymer till stor del kan f\u00f6rklaras av f\u00f6r\u00e4ndrad befolkningsstruktur och minskad produktion inom andra delar av \u00f6gonsjukv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad s\u00e4ger rapporten om v\u00e5rdk\u00f6erna i Stockholm?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapporten visar att Region Stockholm under l\u00e5ng tid haft kortare v\u00e4ntetider och h\u00f6gre uppfyllelse av v\u00e5rdgarantin inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00e4n \u00f6vriga regioner. F\u00f6rfattarna menar att detta borde v\u00e4gas in n\u00e4r v\u00e5rdvalets effekter bed\u00f6ms och varnar f\u00f6r att v\u00e5rdk\u00f6erna kan \u00f6ka om v\u00e5rdvalet avvecklas utan ordentliga analyser.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Finns det st\u00f6d f\u00f6r att v\u00e5rdval leder till \u00f6verkonsumtion av v\u00e5rd?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapporten menar att de underlag som Region Stockholm presenterat inte visar att v\u00e5rdvalet orsakat den \u00f6verkonsumtion som p\u00e5st\u00e5s. F\u00f6rfattarna anser att det saknas analyser som tydligt skiljer mellan \u00f6kat v\u00e5rdbehov, f\u00f6rb\u00e4ttrad tillg\u00e4nglighet och medicinskt omotiverad v\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad s\u00e4ger forskningen om privata v\u00e5rdgivare och v\u00e5rdval?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapporten sammanfattar b\u00e5de svensk och internationell forskning. Enligt f\u00f6rfattarna visar forskningen inte n\u00e5got generellt st\u00f6d f\u00f6r att mer offentlig drift ger h\u00f6gre kvalitet eller l\u00e4gre kostnader. Tv\u00e4rtom pekar flera studier p\u00e5 att v\u00e5rdval och privata v\u00e5rdgivare kan bidra till b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet, h\u00f6gre effektivitet och i vissa fall l\u00e4gre kostnader. Samtidigt betonas att resultaten varierar mellan olika verksamheter och att varje f\u00f6r\u00e4ndring beh\u00f6ver analyseras noggrant.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad s\u00e4ger rapporten om privat och offentlig v\u00e5rd?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapporten argumenterar inte f\u00f6r att privat drift alltid \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n offentlig. I st\u00e4llet betonar f\u00f6rfattarna att olika organisationsformer har olika styrkor och svagheter. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6reg\u00e5s av ordentliga konsekvensanalyser som j\u00e4mf\u00f6r olika alternativ innan beslut fattas.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vilka risker ser rapporten med den p\u00e5g\u00e5ende omst\u00e4llningen?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapporten pekar p\u00e5 flera m\u00f6jliga risker, bland annat l\u00e4ngre v\u00e5rdk\u00f6er, f\u00f6rs\u00e4mrad tillg\u00e4nglighet, h\u00f6gre kostnader och att v\u00e5rdgarantin blir sv\u00e5rare att uppfylla. F\u00f6rfattarna menar att dessa risker inte har analyserats tillr\u00e4ckligt i regionens beslutsunderlag.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vad rekommenderar rapporten?<\/h3>\n\n\n\n<p>Rapporten rekommenderar att Region Stockholm pausar den p\u00e5g\u00e5ende omst\u00e4llningen och genomf\u00f6r ordentliga konsekvensanalyser innan fler f\u00f6r\u00e4ndringar genomf\u00f6rs. F\u00f6rfattarna efterlyser bland annat analyser av kvalitet, kostnader, tillg\u00e4nglighet, v\u00e5rdkonsumtion och effekterna av olika styrmodeller inom specialistv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Varf\u00f6r \u00e4r konsekvensanalyser viktiga innan sjukv\u00e5rden f\u00f6r\u00e4ndras?<\/h3>\n\n\n\n<p>Enligt rapporten \u00e4r sjukv\u00e5rden ett komplext system d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar kan f\u00e5 b\u00e5de avsedda och oavsiktliga effekter. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r st\u00f6rre reformer f\u00f6reg\u00e5s av gedigna analyser som v\u00e4ger olika alternativ mot varandra och identifierar m\u00f6jliga m\u00e5lkonflikter innan beslut fattas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rhastade f\u00f6r\u00e4ndringar. En granskning av sjukv\u00e5rdspolitikens nya inriktning i Region Stockholm. Av forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl F\u00f6rord V\u00e5rdf\u00f6retagarna har bett Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren unders\u00f6ka processen kring den s\u00e5 kallade omst\u00e4llningsplanen &hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":14478,"featured_media":31265,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[15],"tags":[],"article_type":[17],"agreement":[],"for-members":[],"class_list":["post-35986","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-sjukvard","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v26.8 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Experiment Stockholm - V\u00e5rdf\u00f6retagarna<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Experiment Stockholm - V\u00e5rdf\u00f6retagarna\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6rhastade f\u00f6r\u00e4ndringar. En granskning av sjukv\u00e5rdspolitikens nya inriktning i Region Stockholm. Av forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl F\u00f6rord V\u00e5rdf\u00f6retagarna har bett Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren unders\u00f6ka processen kring den s\u00e5 kallade omst\u00e4llningsplanen &hellip;\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"V\u00e5rdf\u00f6retagarna\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-04-22T15:24:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-07-03T13:42:58+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2024\/04\/experiment-stockholm-1.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1920\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1080\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Elin Oskarsson\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Elin Oskarsson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"61 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Experiment Stockholm - V\u00e5rdf\u00f6retagarna","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Experiment Stockholm - V\u00e5rdf\u00f6retagarna","og_description":"F\u00f6rhastade f\u00f6r\u00e4ndringar. En granskning av sjukv\u00e5rdspolitikens nya inriktning i Region Stockholm. Av forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl F\u00f6rord V\u00e5rdf\u00f6retagarna har bett Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren unders\u00f6ka processen kring den s\u00e5 kallade omst\u00e4llningsplanen &hellip;","og_url":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/","og_site_name":"V\u00e5rdf\u00f6retagarna","article_published_time":"2024-04-22T15:24:00+00:00","article_modified_time":"2026-07-03T13:42:58+00:00","og_image":[{"width":1920,"height":1080,"url":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2024\/04\/experiment-stockholm-1.png","type":"image\/png"}],"author":"Elin Oskarsson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Elin Oskarsson","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"61 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/"},"author":{"name":"Elin Oskarsson","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#\/schema\/person\/d2a4ef19f1907ef9a37be37a80306f6c"},"headline":"Experiment Stockholm","datePublished":"2024-04-22T15:24:00+00:00","dateModified":"2026-07-03T13:42:58+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/"},"wordCount":14372,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2024\/04\/experiment-stockholm-1.png","articleSection":["Sjukv\u00e5rd"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/","url":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/","name":"Experiment Stockholm - V\u00e5rdf\u00f6retagarna","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2024\/04\/experiment-stockholm-1.png","datePublished":"2024-04-22T15:24:00+00:00","dateModified":"2026-07-03T13:42:58+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2024\/04\/experiment-stockholm-1.png","contentUrl":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2024\/04\/experiment-stockholm-1.png","width":1920,"height":1080,"caption":"Sjukhussal"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/04\/experiment-stockholm\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Experiment Stockholm"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#website","url":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/","name":"V\u00e5rdf\u00f6retagarna","description":"","publisher":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#organization","name":"V\u00e5rdf\u00f6retagarna","url":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2018\/03\/vardforetagarna_logga_vittruntomcmyk1.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2018\/03\/vardforetagarna_logga_vittruntomcmyk1.jpg","width":1184,"height":714,"caption":"V\u00e5rdf\u00f6retagarna"},"image":{"@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#\/schema\/logo\/image\/"}},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#\/schema\/person\/d2a4ef19f1907ef9a37be37a80306f6c","name":"Elin Oskarsson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/2ea493b49730ee929d70f9720e3f29c46cbebe657713f85d64fd55349ed7d4fb?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/2ea493b49730ee929d70f9720e3f29c46cbebe657713f85d64fd55349ed7d4fb?s=96&d=mm&r=g","caption":"Elin Oskarsson"},"description":"Elin \u00e4r chef f\u00f6r extern kommunikation p\u00e5 V\u00e5rdf\u00f6retagarna.","url":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/person\/elinoskarsson\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/posts\/35986","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/users\/14478"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=35986"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/posts\/35986\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":35996,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/posts\/35986\/revisions\/35996"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/media\/31265"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=35986"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=35986"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=35986"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=35986"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=35986"},{"taxonomy":"for-members","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/api\/wp\/v2\/for-members?post=35986"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}