{"id":35955,"date":"2024-12-04T15:49:00","date_gmt":"2024-12-04T14:49:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?p=35955"},"modified":"2026-07-03T15:44:30","modified_gmt":"2026-07-03T13:44:30","slug":"var-ska-vi-bo-pa-alderns-host-vardforetagarnas-aldreboendeprognos-2024-stort-behov-av-nya-platser-pa-aldreboenden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/12\/var-ska-vi-bo-pa-alderns-host-vardforetagarnas-aldreboendeprognos-2024-stort-behov-av-nya-platser-pa-aldreboenden\/","title":{"rendered":"Var ska vi bo p\u00e5 \u00e5lderns h\u00f6st? V\u00e5rd­f\u00f6retagarnas \u00c4ldreboendeprognos 2024: Stort behov av nya platser p\u00e5 \u00e4ldreboenden"},"content":{"rendered":"\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

Den svenska \u00e4ldreomsorgen st\u00e5r, p\u00e5 grund av den \u00e5ldrande befolkningen, inf\u00f6r stora utmaningar. De n\u00e4rmaste 10 \u00e5ren kommer vi att bli 200\u00a0000 fler svenskar som \u00e4r \u00f6ver 80 \u00e5r. Det beror p\u00e5 en kombination av stora \u00e5lderskullar fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 40-talet och en successiv \u00f6kning av antalet levnads\u00e5r efter 65 \u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n\n\n\n

Vi lever l\u00e4ngre, men behovet av v\u00e5rd och omsorg de sista \u00e5ren minskar inte, det skjuts bara fram\u00e5t. Kanske \u00f6kar tiden med behov av omsorg till och med lite. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det oroande att andelen av de \u00e4ldre som f\u00e5r plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende successivt minskar \u00f6ver tid. Den minskningen beror, enligt V\u00e5rdf\u00f6retagarnas bed\u00f6mning, p\u00e5 tuffare bist\u00e5ndsbed\u00f6mningar ute i landets kommuner.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rra h\u00f6sten publicerade V\u00e5rdf\u00f6retagarna en rapport med slutsatsen att 28\u00a0000 fler \u00e4ldre kommer att vara i behov av en plats p\u00e5 ett \u00e4ldreboende \u00e5r 2032 j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5r 2022. I \u00e5rets rapport har vi gjort om analysen utifr\u00e5n mer finf\u00f6rdelade \u00e5ldersgrupper. Resultatet blir en i n\u00e4rmaste of\u00f6r\u00e4ndrad prognos. Samtidigt ser vi att andelen \u00e4ldre som f\u00e5tt plats p\u00e5 \u00e4ldreboenden forts\u00e4tter att minska, vilket enligt v\u00e5r analys beror p\u00e5 en tuffare bist\u00e5ndsbed\u00f6mning i kommunerna. Det inneb\u00e4r att allt fler \u00e4ldre inte f\u00e5r den hj\u00e4lp de beh\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n

Under den senaste fem\u00e5rsperioden har det f\u00e4rdigst\u00e4llts drygt 2\u00a0000 l\u00e4genheter p\u00e5 \u00e4ldreboenden per \u00e5r samtidigt som antalet \u00e4ldre som bor p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden inte \u00f6kat. En trolig hypotes \u00e4r att de nya l\u00e4genheterna inte inneburit n\u00e5gon st\u00f6rre netto\u00f6kning av antalet l\u00e4genheter, utan att det i huvudsak handlats om att gamla uttj\u00e4nta boenden ersatts med nya. Det kan ocks\u00e5 handla om att boenden beh\u00f6vs p\u00e5 andra platser \u00e4n d\u00e4r de befintliga finns.<\/p>\n\n\n\n

Det framtida behovet skiljer sig kraftigt \u00e5t mellan kommuner, inte minst beroende p\u00e5 att \u00f6kningen av antalet \u00e4ldre i kommunerna skiljer sig \u00e5t. N\u00e4r det g\u00e4ller att tillgodose de \u00e4ldres behov av platser p\u00e5 \u00e4ldreboenden \u00e4r skillnaderna mellan landets kommuner stora. \u00a0Andelen av de \u00e4ldre som bor p\u00e5 s\u00e4rskilt boende \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 stor bland de mest gener\u00f6sa kommunerna j\u00e4mf\u00f6rt med de minst gener\u00f6sa. Vi ser inte att kommunerna med en l\u00e5g andel \u00e4ldre p\u00e5 s\u00e4rskilt boende kompenserar detta med hemtj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n

Inledning<\/h2>\n\n\n\n

I november 2023 publicerade V\u00e5rdf\u00f6retagarna rapporten \u201dVar ska vi bo p\u00e5 \u00e5lderns h\u00f6st\u201d. Syftet med den rapporten var att bed\u00f6ma behovet av platser p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden f\u00f6r \u00e4ldre p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l kort som l\u00e5ng sikt. Bakgrunden var det faktum att den svenska \u00e4ldreomsorgen, p\u00e5 grund av den \u00e5ldrande befolkningen, st\u00e5r inf\u00f6r stora utmaningar de kommande tio \u00e5ren. Antalet personer 80 \u00e5r och \u00e4ldre bed\u00f6ms \u00f6ka med n\u00e4rmare 250\u00a0000 mellan \u00e5r 2022 och \u00e5r 2032.<\/p>\n\n\n\n

Slutsatsen i rapporten var att behovet av s\u00e4rskilda boenden \u00f6kar successivt fram\u00f6ver. Fram till \u00e5r 2032 kommer 28\u00a0000 fler \u00e4ldre att vara i behov av en plats p\u00e5 ett \u00e4ldreboende j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5r 2022, en byggtakt som Sverige inte \u00e4r i n\u00e4rheten av.<\/p>\n\n\n\n

Nu, ett \u00e5r senare, publicerar vi en ny rapport med syftet att f\u00f6lja upp utvecklingen sedan den f\u00f6rra rapporten och komplettera analysen av behovet samt bed\u00f6ma behovet p\u00e5 kommunniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

[1]<\/a>, som unders\u00f6kte medellivsl\u00e4ngd och omsorgsbehov hos \u00e4ldre individer under perioden 1992\u20132011, framkom att ett \u00f6kat antal levnads\u00e5r f\u00f6r \u00e4ldre personer ocks\u00e5 medf\u00f6rde att \u00e5ren med komplexa sjukdomsbesv\u00e4r \u00f6kade i slutet av livet. Detta var s\u00e4rskilt tydligt f\u00f6r kvinnor. Samtidigt fick en allt mindre andel av de \u00e4ldre som hade komplexa h\u00e4lsoproblem en plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende. Enligt studien minskade andelen som fick en plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende i gruppen fr\u00e5n 58 procent \u00e5r 2002 till 37 procent \u00e5r 2011.<\/p>\n\n\n\n

I en annan studie, den s.k. SNAC-studien, som \u00e4r gjord av forskare p\u00e5 Stiftelsen Stockholms l\u00e4ns \u00c4ldrecentrum, fann man att andelen \u00e4ldre med stora omsorgsbehov som beviljats plats p\u00e5 s\u00e4rskilt boende minskade under perioden 2017 till 2019 j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ren f\u00f6re 2017. \u00a0Andelen som beviljats boende var 20 procent l\u00e4gre och f\u00f6r\u00e4ndringen var snarlik i alla Stockholms stadsdelar.<\/p>\n\n\n\n

De stora skillnaderna mellan hur stor andel \u00e4ldre som beviljas plats p\u00e5 s\u00e4rskilt boende i olika kommuner talar ocks\u00e5 f\u00f6r att bist\u00e5ndsbed\u00f6mningen \u00e4r central. (Se diagram 7 l\u00e4ngre fram.) Skillnaderna kan kanske delvis f\u00f6rklaras av naturliga faktorer men att variationerna i omsorgsbehov skulle vara s\u00e5 stora mellan kommuner \u00e4r inte sannolikt. Detta \u00e4r en tydlig indikation p\u00e5 att kraven f\u00f6r att f\u00e5 plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende skiljer sig \u00e5t i kommunernas bist\u00e5ndsbed\u00f6mning och att m\u00e5nga \u00e4ldre inte f\u00e5r plats p\u00e5 ett boende trots att de har behov av det.<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis indikerar det som beskrivits ovan dels att behovet inte minskar med fler levnads\u00e5r utan endast skjuts fram\u00e5t och kanske faktiskt till och med \u00f6kar n\u00e5got, dels att allt f\u00e4rre \u00e4ldre f\u00e5r sina behov tillgodosedda. Det st\u00f6djer tesen att den successiva nedg\u00e5ngen i andelen av befolkningen 80 \u00e5r och \u00e4ldre med plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende till stor del kan f\u00f6rklaras av en h\u00e5rdare bist\u00e5ndsbed\u00f6mning i kommunerna.<\/p>\n\n\n

[2]<\/a> \u00f6ver nya s\u00e4rskilda boenden har drygt 240 boenden med totalt cirka 14 000 l\u00e4genheter f\u00e4rdigst\u00e4llts under perioden 2017\u20132024[3]<\/a> (se tabell 1). D\u00e4rut\u00f6ver har ett antal befintliga fastigheter byggts om, vilket gett ytterligare l\u00e4genheter. Totalt har d\u00e4rmed cirka 14 400 l\u00e4genheter tillf\u00f6rts under perioden. Eftersom antalet \u00e4ldre p\u00e5 s\u00e4rskilt boende inte har \u00f6kat under perioden \u00e4r v\u00e5r tolkning att de nya l\u00e4genheterna inte inneburit n\u00e5gon st\u00f6rre netto\u00f6kning av l\u00e4genheter utan att det i huvudsak handlat om att gamla boenden ersatts med nya. Orsaken \u00e4r, som tidigare n\u00e4mnts, att det finns m\u00e5nga s\u00e4rskilda boenden f\u00f6r \u00e4ldre som inte uppfyller dagens krav och som d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste ers\u00e4ttas. Det kan ocks\u00e5 bero p\u00e5 att boenden beh\u00f6vs p\u00e5 andra platser \u00e4n d\u00e4r de befintliga finns.<\/p>\n\n\n\n

Genomsnittsstorleken, det vill s\u00e4ga det genomsnittliga antalet l\u00e4genheter per boende var i genomsnitt 57 l\u00e4genheter under perioden.<\/p>\n\n\n\n

Om denna byggtakt forts\u00e4tter kommer det att ha byggts cirka 17 000 nya l\u00e4genheter fram till \u00e5r 2032. Det skulle d\u00e5 saknas n\u00e4rmare 11 000 l\u00e4genheter \u00e5r 2032 f\u00f6r att behoven ska tillgodoses. Om en del av de nya l\u00e4genheterna ers\u00e4tter \u00e4ldre s\u00e4rskilda boenden som beh\u00f6ver avvecklas kan underskottet bli \u00e4nnu st\u00f6rre. Det \u00e4r i sammanhanget viktigt att po\u00e4ngtera att antalet \u00e4ldre inte \u00f6kade lika snabbt 2017\u20132024 som det kommer att g\u00f6ra fram till 2032.<\/p>\n\n\n\n

Tabell 1\u00a0<\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Antal nya s\u00e4rskilda boenden f\u00f6r \u00e4ldre och antalet nya l\u00e4genheter perioden 2017\u20132024<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Boverket, egna ber\u00e4kningar<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom det som redovisats i tabell 1 ovan har investeringsst\u00f6d beviljats till ytterligare 30 boenden med cirka 1 800 l\u00e4genheter. Ytterligare drygt 80 l\u00e4genheter i befintliga boenden \u00e4r ocks\u00e5 planerade. Totalt \u00e4r det n\u00e4stan 1 900 l\u00e4genheter i \u201dpipeline\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Detta ska st\u00e4llas mot det underskott i behovet p\u00e5 cirka 1 600 l\u00e4genheter som uppskattats i denna rapport f\u00f6r 2023 samt ett \u00f6kat behov av platser under 2024 och 2025 p\u00e5 cirka 4\u00a0500 platser (se diagram 6). Det finns ett glapp mellan behovet av platser de n\u00e4rmaste \u00e5ren och antalet l\u00e4genheter som bed\u00f6ms tillkomma. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r stor risk att m\u00e5nga av de \u00e4ldre som har behov av plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende inte kommer att kunna f\u00e5 det under de n\u00e4rmaste \u00e5ren.<\/p>\n\n\n

[4]<\/a> (se diagram 1 Bilaga 2). Ytterligare 1\u00a0100 \u00e4ldre hade mer \u00e4n 5 timmar per dag under samma tid. Mot den bakgrunden konstaterar vi att den erbjudna hemtj\u00e4nsten i liten utstr\u00e4ckning kan vara ett substitut till en plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende. Dessutom har antalet individer med hemtj\u00e4nst dygnet runt varit of\u00f6r\u00e4ndrat sedan \u00e5r 2021 samtidigt som antalet med \u00f6ver 5 timmar (men mindre \u00e4n dygnet runt) minskat med 400 under samma period. Det tyder p\u00e5 att den minskande andelen \u00e4ldre p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden inte kompenserats med mer hemtj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare en indikation p\u00e5 att behovet de \u00e4ldre har av ett s\u00e4rskilt boende hanteras olika mellan kommuner \u00e4r att tiden mellan den \u00e4ldres ans\u00f6kan om insatsen och det f\u00f6rsta erbjudandet om plats varierar stort. I diagram 6 visas spridningen i genomsnittlig v\u00e4ntetid mellan landets kommuner[5]<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Av diagrammet framg\u00e5r att de \u00e4ldre i kommunen vid den 90:e percentilen f\u00e5r v\u00e4nta i genomsnitt fyra g\u00e5nger l\u00e4ngre p\u00e5 ett f\u00f6rsta erbjudande \u00e4n de \u00e4ldre i kommunen vid den 10: percentilen.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 8 <\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Spridning mellan landets kommuner i den genomsnittliga tiden fr\u00e5n ans\u00f6kningsdatum till f\u00f6rsta erbjudet om inflyttningsdatum till s\u00e4rskilt boende 2023.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Kolada<\/p>\n\n\n\n

Av diagram 9 framg\u00e5r ocks\u00e5 tydligt att de kommuner som l\u00e4gger stora resurser p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden per inv\u00e5nare 65 \u00e5r och \u00e4ldre ocks\u00e5 l\u00e4gger stora resurser p\u00e5 \u00e4ldreomsorg[6]<\/a> totalt. Sambandet \u00e4r mycket starkt och visar att kommuner som l\u00e4gger mindre resurser p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden inte kompenserar det med mer resurser p\u00e5 hemtj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 9<\/mark> \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Sambandet mellan kostnaden f\u00f6r s\u00e4rskilt boende f\u00f6r inv\u00e5nare 65+ \u00e5r per \u00e4ldre och totala kostnader f\u00f6r \u00e4ldreomsorg per inv\u00e5nare 65+ \u00e5r bland Sveriges kommuner 2023<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: R\u00e4kenskapssammandrag f\u00f6r kommuner (SCB) och Befolkningsstatistiken (SCB)<\/p>\n\n\n\n

Slutsatsen \u00e4r att det \u00e4r stora skillnader mellan Sveriges kommuner i hur mycket resurser de l\u00e4gger p\u00e5 \u00e4ldreomsorg. Skillnaderna kan, enligt v\u00e5r bed\u00f6mning, inte f\u00f6rklaras av skillnader i kommuninv\u00e5narnas behov.<\/p>\n\n\n\n

Bed\u00f6mning av behovet av platser p\u00e5 s\u00e4rskilt boende i de 50 st\u00f6rsta svenska kommunerna fram till 2032<\/h3>\n\n\n\n

I det f\u00f6ljande g\u00f6rs en bed\u00f6mning av behovet av fler platser p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden f\u00f6r \u00e4ldre under perioden \u00e5r 2022 till 2032 i de 50 befolkningsm\u00e4ssigt st\u00f6rsta svenska kommunerna. Inledningsvis beskriver vi de utg\u00e5ngspunkter som anv\u00e4nds vid bed\u00f6mning av behovet p\u00e5 kommunniv\u00e5. D\u00e4refter redovisas bed\u00f6mningen av behovet av platser p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden per kommun.<\/p>\n\n\n\n

Det kan finns naturliga f\u00f6rklaringar till att andelen \u00e4ldre som bor p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende skiljer sig \u00e5t mellan kommunerna. Men bed\u00f6mningen vi g\u00f6r \u00e4r att dessa inte \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att f\u00f6rklara de stora skillnaderna mellan kommunerna (se diagram 7 i f\u00f6reg\u00e5ende avsnitt). Detta \u00e4r viktigt att ha med sig n\u00e4r framskrivningar av behovet av nya boenden i olika kommuner ska g\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n

Om vi utgick fr\u00e5n andelen \u00e4ldre med en plats p\u00e5 s\u00e4rskilt boende under \u00e5r 2022 f\u00f6r respektive kommun, s\u00e5som i prognosen p\u00e5 riksniv\u00e5, skulle det inneb\u00e4ra att kommuner med en l\u00e5g andel fortsatt skulle bed\u00f6mas ha ett l\u00e5gt behov fram\u00f6ver och vice versa.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom skillnaderna till st\u00f6rsta delen inte bed\u00f6ms bero p\u00e5 variationer i behov hos de \u00e4ldre utan p\u00e5 mer eller mindre tuffa bist\u00e5ndsbed\u00f6mningar i olika kommuner, m\u00e5ste ett antagande om en niv\u00e5 som bed\u00f6ms ligga n\u00e4ra behovet g\u00f6ras f\u00f6r att bed\u00f6mningarna p\u00e5 kommunniv\u00e5 ska ge ett meningsfullt resultat.<\/p>\n\n\n\n

Vi har mot den bakgrunden gjort f\u00f6ljande tv\u00e5 antaganden.<\/strong><\/p>\n\n\n\n