{"id":35916,"date":"2024-10-01T13:50:00","date_gmt":"2024-10-01T11:50:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?p=35916"},"modified":"2026-07-03T15:45:07","modified_gmt":"2026-07-03T13:45:07","slug":"goteborgs-valfrihet-i-hemtjansten-en-reform-i-behov-av-utveckling","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/10\/goteborgs-valfrihet-i-hemtjansten-en-reform-i-behov-av-utveckling\/","title":{"rendered":"G\u00f6teborgs valfrihet i hemtj\u00e4nsten \u2013 en reform i behov av utveckling"},"content":{"rendered":"\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

Inledning<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5ren 2018 b\u00f6rjade lagen om valfrihet till\u00e4mpas i hemtj\u00e4nsten i G\u00f6teborgs kommun. Syftet med lagen \u00e4r att ge de \u00e4ldre \u00f6kat inflytande \u00f6ver sin omsorg genom m\u00f6jligheten att v\u00e4lja och byta utf\u00f6rare. Tanken med valfrihet och en m\u00e5ngfald av akt\u00f6rer \u00e4r ocks\u00e5 att genom kvalitetskonkurrens bidra till utveckling i hemtj\u00e4nsten. Kvalitetskonkurrensen uppst\u00e5r genom att varje utf\u00f6rare m\u00e5ste erbjuda en \u00e4ldreomsorg som uppskattas av \u00e4ldre och anh\u00f6riga f\u00f6r att f\u00e5 uppdrag. Men f\u00f6r att detta ska fungera kr\u00e4vs att villkoren f\u00f6r alla utf\u00f6rare \u00e4r likv\u00e4rdiga och l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6rarbetena till lagen om valfrihet \u00e4r det tydligt att likv\u00e4rdiga villkor bed\u00f6ms vara en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att uppn\u00e5 lagens syften: \u201dEtt valfrihetssystem bygger p\u00e5 att kommunen bjuder in externa leverant\u00f6rer att konkurrera p\u00e5 samma villkor som den kommunala egenregiverksamheten\u201d\u2026\u201dF\u00f6r att uppn\u00e5 konkurrens p\u00e5 likv\u00e4rdiga villkor mellan de privata och kommunala alternativen \u00e4r det viktigt att systemet \u00e4r transparent och konkurrensneutralt. Egenregins villkor f\u00f6r finansiering, infrastruktur, rutiner och service ska vara desamma som f\u00f6r de privata f\u00f6retagen.\u201d (Ur proposition 2008\/09:29 Lag om valfrihetssystem). Likv\u00e4rdiga villkor f\u00f6r \u00e4ldreomsorgens utf\u00f6rare \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att de \u00e4ldre ska kunna k\u00e4nna sig trygga med valet av utf\u00f6rare, dvs vetskapen om att den valda utf\u00f6rarens m\u00f6jlighet att ge bra \u00e4ldreomsorg inte begr\u00e4nsas av s\u00e4mre ekonomiska och andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4n vad andra utf\u00f6rare har.<\/p>\n\n\n\n

J\u00e4mf\u00f6relse av ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar inom hemtj\u00e4nsten i G\u00f6teborgs kommun mellan egen regi och privat regi<\/h2>\n\n\n\n

I det f\u00f6ljande studeras de ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r den offentligt respektive privat drivna hemtj\u00e4nsten i G\u00f6teborgs kommun. J\u00e4mf\u00f6relsen \u00e4r uppdelad i tv\u00e5 olika delar. I den f\u00f6rsta j\u00e4mf\u00f6rs ers\u00e4ttningen och i den andra beskrivs \u00f6vriga f\u00f6ruts\u00e4ttningar och villkor f\u00f6r att bedriva hemtj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n

[1]<\/a> Trots detta r\u00e5der inte konkurrens p\u00e5 lika villkor mellan den offentligt drivna och de privat drivna verksamheterna. Orsaken \u00e4r dels att den offentligt drivna verksamheten har stora och kontinuerliga ekonomiska underskott, dels att vissa utgifter som h\u00e4nf\u00f6r sig till hemtj\u00e4nsten kostnadsf\u00f6rs i andra delar av kommunen, exempelvis overheadkostnader.[2]<\/a> Underskottet inneb\u00e4r att den offentliga verksamheten inte klarar sitt uppdrag p\u00e5 den ers\u00e4ttning som utg\u00e5r enligt LOV-systemet. N\u00e4r ers\u00e4ttningen inte r\u00e4cker till uppst\u00e5r ett underskott i den offentligt drivna hemtj\u00e4nsten som t\u00e4cks av de medel som f\u00f6rvaltningen skjuter till \u2013 medel som inte kommer de privata utf\u00f6rarna till del. De privata utf\u00f6rarna har inga m\u00f6jligheter att g\u00e5 med kontinuerliga underskott d\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att bedriva en privat verksamhet \u00f6ver tid \u00e4r att int\u00e4kterna \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n kostnaderna.<\/p>\n\n\n\n

I tabell 1 visas bland annat int\u00e4kter, kostnader och resultat i hemtj\u00e4nst bedriven[3]<\/a> enligt LOV i egen regi i G\u00f6teborgs kommun. Som framg\u00e5r av tabellen har den egna regin g\u00e5tt med kraftiga och \u00f6kande underskott under \u00e5ren 2021\u20132023. Underskotten \u00f6kade fr\u00e5n 288 miljoner kronor till 445 miljoner kronor \u00e5r 2023. I f\u00f6rh\u00e5llande till verksamhetens int\u00e4kter innebar detta att det negativa resultatet \u00f6kade fr\u00e5n 29 procent till 51 procent.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom niv\u00e5n p\u00e5 ers\u00e4ttningen per timme \u00e4r i det n\u00e4rmaste densamma i den offentligt drivna hemtj\u00e4nsten och den privat drivna hemtj\u00e4nsten inneb\u00e4r underskotten att ers\u00e4ttningen per timme de facto var cirka 50 procent h\u00f6gre i den offentligt drivna hemtj\u00e4nsten \u00e5r 2023. En viktig f\u00f6rklaring till den h\u00f6gre kostnaden \u00e4r att den kommunala hemtj\u00e4nsten anv\u00e4nder en betydligt mindre andel av arbetstiden till att hj\u00e4lpa \u00e4ldre. Idag anv\u00e4nds endast 43 procent av medarbetarnas arbetstid inom den kommunala hemtj\u00e4nsten hemma hos de \u00e4ldre[4]<\/a>. De privat drivna akt\u00f6rerna uppger att de beh\u00f6ver anv\u00e4nda omkring 70\u201380 procent av arbetstiden till omsorg hemma hos de \u00e4ldre f\u00f6r att ers\u00e4ttningen ska t\u00e4cka alla kostnader. N\u00e4r en st\u00f6rre andel av den arbetade tiden anv\u00e4nds ute hos omsorgstagaren ges ocks\u00e5 b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en god personalkontinuitet vilket brukar uppskattas av och skapa trygghet f\u00f6r omsorgstagarna.<\/p>\n\n\n\n

Tabell 1<\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Kostnader (tkr) f\u00f6r hemtj\u00e4nsten i G\u00f6teborgs kommun 2021\u20132023<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: \u201dKartl\u00e4ggning av hemtj\u00e4nsters\u00e4ttningarna i LOV-kommuner (pwc 2023)\u201d, \u00c4ldrev\u00e5rdomsorgsf\u00f6rvaltningen i G\u00f6teborg, R\u00e4kenskapssammandrag f\u00f6r kommuner (SCB)<\/p>\n\n\n\n

Andra villkor f\u00f6r hemtj\u00e4nsten<\/h3>\n\n\n\n

Vid en j\u00e4mf\u00f6relse med timers\u00e4ttningen i andra kommuner f\u00f6refaller G\u00f6teborgs kommun ha en god ers\u00e4ttning.[5]<\/a> Men samtidigt finns det flera omst\u00e4ndigheter som g\u00f6r det mer kostsamt att bedriva hemtj\u00e4nst i just G\u00f6teborg. Det st\u00e4lls krav som inte \u00e4r konkurrensneutrala och som inte leder till h\u00f6gre kvalitet i omsorgen, men som f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6r de privata utf\u00f6rarna att bedriva sin verksamhet. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana krav \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

Ickevalsalternativet \u00e4r inte konkurrensneutralt. <\/em>De \u00e4ldre som av olika sk\u00e4l inte vill eller kan v\u00e4lja utf\u00f6rare ska tilldelas en utf\u00f6rare av kommunen f\u00f6r att f\u00e5 sin omsorg. I m\u00e5nga kommuner anv\u00e4nder man en rullande lista eller en n\u00e4rhetsprincip f\u00f6r att de \u00e4ldre som inte v\u00e4ljer ska f\u00f6rdelas till alla utf\u00f6rare. I G\u00f6teborg \u00e4r ickevals-alternativet alltid kommunen. De omsorgstagare som inte kan g\u00f6ra sitt val f\u00e5r d\u00e4rmed aldrig en privat utf\u00f6rare, vilket inte \u00e4r konkurrensneutralt. Det motverkar ocks\u00e5 en grundtanke med LOV, kvalitetskonkurrensen, eftersom incitamenten att anpassa sin omsorg efter de \u00e4ldres behov minskar f\u00f6r den offentliga utf\u00f6raren n\u00e4r denna \u00e4nd\u00e5 alltid f\u00e5r uppdrag.<\/p>\n\n\n\n

Trygghetslarm upphandlas inte.<\/em> Trygghetslarm \u00e4r oftast den f\u00f6rsta hemtj\u00e4nstinsatsen en omsorgstagare f\u00e5r. I G\u00f6teborgs stad \u00e4r det alltid den kommunala hemtj\u00e4nsten som tillhandah\u00e5ller trygghetslarm, vilket g\u00f6r att omsorgstagare ocks\u00e5 v\u00e4ljer kommunen som utf\u00f6rare av annan hemtj\u00e4nst \u2013 b\u00e5de f\u00f6r att det \u00e4r enklare och f\u00f6r att slippa samverka med tv\u00e5 utf\u00f6rare och till exempel l\u00e4mna ut nycklar till flera utf\u00f6rare. \u00a0<\/p>\n\n\n\n

Dyra och detaljerade krav p\u00e5 IT-utrustning<\/em>. Privata utf\u00f6rare m\u00e5ste anv\u00e4nda G\u00f6teborgs kommuns verksamhetsst\u00f6d f\u00f6r att dokumentera, rapportera, kommunicera samt registrera och f\u00f6lja upp utf\u00f6rd tid. Detta leder till merarbete i form av dubbelregistreringar eftersom utf\u00f6raren ibland har egna system f\u00f6r att rapportera i. Utf\u00f6rare ska ocks\u00e5 bekosta den IT-utrustning som kommunen st\u00e4ller krav p\u00e5 och som \u00e4r dyr, bland annat krav p\u00e5 att alla medarbetare ska ha I-Iphone som tj\u00e4nstetelefon. Om utf\u00f6raren redan har ett system som bygger p\u00e5 Android, blir det en dubbel kostnad eftersom det d\u00e5 beh\u00f6vs tv\u00e5 mobiltelefoner. Det kr\u00e4vs i princip en 50\u201375-procentig administrativ tj\u00e4nst f\u00f6r att f\u00e5 telefonerna och kommunens IT-system att fungera samt att r\u00e4tta felloggningar.<\/p>\n\n\n\n

Kr\u00e5nglig mathantering.<\/em> De privata utf\u00f6rarna m\u00e5ste anv\u00e4nda en anvisad leverant\u00f6r av mat som i sin tur st\u00e4ller kr\u00e5ngliga och kostnadsdrivande krav p\u00e5 utf\u00f6rarna. Utf\u00f6rarna m\u00e5ste bland annat f\u00f6rdela matlistor i pappersform fr\u00e5n matleverant\u00f6ren och sedan s\u00e4kerst\u00e4lla att de fylls i av omsorgstagaren i tid f\u00f6r att d\u00e4rp\u00e5 registrera dem manuellt, vilket \u00e4r tidskr\u00e4vande f\u00f6r medarbetarna. Om det blir fel p\u00e5 best\u00e4llningen blir utf\u00f6raren ers\u00e4ttningsskyldig mot kunden. Om matleverant\u00f6ren inte kan leverera maten pga. att omsorgstagaren inte \u00e4r hemma, l\u00e4mnas maten i hemtj\u00e4nstlokalen vilket g\u00f6r att utf\u00f6raren m\u00e5ste inr\u00e4tta ett helt system f\u00f6r mathantering med kylf\u00f6rvaring och avs\u00e4tta tid f\u00f6r utk\u00f6rning. N\u00e5gon s\u00e4rskild ers\u00e4ttning f\u00f6r att hantera matleveranserna utg\u00e5r inte. I andra kommuner hanteras maten helt av matleverant\u00f6ren.<\/p>\n\n\n\n

Avsaknad av digitala l\u00e5s. <\/em>Till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga andra kommuner har G\u00f6teborgs kommun inte inf\u00f6rt digitala l\u00e5s. Att hantera nycklar \u00e4r b\u00e5de ineffektivt och dyrt samt f\u00f6rs\u00e4mrar medarbetarnas arbetsmilj\u00f6. Utf\u00f6rarna m\u00e5ste s\u00e4kerst\u00e4lla en s\u00e4ker nyckelhantering, vilket inneb\u00e4r k\u00f6p av dyra nyckelsk\u00e5p och att mycket tid g\u00e5r \u00e5t till att h\u00e4mta och l\u00e4mna nycklar i hemtj\u00e4nstlokalerna f\u00f6r medarbetarna. Detta drabbar de privata utf\u00f6rarna i h\u00f6gre grad eftersom deras hemtj\u00e4nstgrupper verkar i st\u00f6rre omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Kr\u00e5nglig HSL-delegering. <\/em>I G\u00f6teborg m\u00e5ste varje medarbetare i hemtj\u00e4nsten ha en delegation av den sjuksk\u00f6terska som \u00e4r ansvarig f\u00f6r respektive geografiskt omr\u00e5de. Eftersom en sjuksk\u00f6terska kan ansvara f\u00f6r ett begr\u00e4nsat omr\u00e5de och utf\u00f6rarna arbetar \u00f6ver st\u00f6rre omr\u00e5den kan en medarbetare beh\u00f6va inh\u00e4mta delegationer fr\u00e5n ett tiotal sjuksk\u00f6terskor. Varje delegering tar flera timmars arbetstid d\u00e5 man f\u00f6rst ska genomf\u00f6ra en digital utbildning och sedan m\u00f6ta varje sjuksk\u00f6terska f\u00f6r att genomf\u00f6ra ett prov. I andra kommuner beh\u00f6vs enbart en delegering per medarbetare. Utf\u00f6rarna ers\u00e4tts inte f\u00f6r delegeringen, medan man i m\u00e5nga andra kommuner ger en s\u00e4rskild ers\u00e4ttning f\u00f6r HSL-insatser och ers\u00e4tter viss indirekt tid f\u00f6r kontakter med HSL-personal.<\/p>\n\n\n\n

Sammantaget st\u00e4lls en rad krav som h\u00f6jer kostnaderna f\u00f6r hemtj\u00e4nsten utan att bidra till h\u00f6gre kvalitet. Det g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r privata utf\u00f6rare att etablera sig och v\u00e4xa, vilket ocks\u00e5 h\u00e4mmar valfriheten f\u00f6r G\u00f6teborgs \u00e4ldre.<\/p>\n\n\n

[6]<\/a> J\u00e4mf\u00f6relsen g\u00f6rs utifr\u00e5n f\u00f6ljande aspekter: andel av de totala kostnaderna av hemtj\u00e4nsten som utg\u00f6rs av ers\u00e4ttning till privata utf\u00f6rare, andelen \u00e4ldre med hemtj\u00e4nst, kvaliteten p\u00e5 hemtj\u00e4nsten enligt Hemtj\u00e4nstindex, andelen av de \u00e4ldre som uppger att de f\u00e5tt v\u00e4lja hemtj\u00e4nstutf\u00f6rare och slutligen den genomsnittliga kostnaden per brukare. J\u00e4mf\u00f6relser utg\u00e5r fr\u00e5n uppgifter fr\u00e5n 2023.<\/p>\n\n\n\n

Andel privata utf\u00f6rare i hemtj\u00e4nsten<\/h3>\n\n\n\n

I diagram 1 visas hur stor andel av hemtj\u00e4nstkostnaderna i respektive kommun[7]<\/a> som \u00e5r 2023 utgjordes av k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare. Som framg\u00e5r av diagrammet \u00e4r skillnaden stor. I G\u00f6teborg stod k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare endast f\u00f6r fem procent av de totala kostnaderna, medan andelen i Stockholms kommun var n\u00e4stan 50 procent.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 1<\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 K\u00f6p av hemtj\u00e4nst fr\u00e5n privata utf\u00f6rare som andel av de totala kostnaderna f\u00f6r hemtj\u00e4nst i G\u00f6teborgs kommun och Stockholms kommun 2023<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: R\u00e4kenskapssammandrag kommuner 2023 (SCB)<\/p>\n\n\n\n

Andelen \u00e4ldre med hemtj\u00e4nst<\/h3>\n\n\n\n

I diagram 2 visas hur stor andel av befolkningen 65+ som fick hemtj\u00e4nst i G\u00f6teborg respektive Stockholm i oktober 2023. Andelen var 6,5 procent i G\u00f6teborgs kommun j\u00e4mf\u00f6rt med 8,6 procent i Stockholms kommun.<\/p>\n\n\n\n

Skillnaden kan delvis f\u00f6rklaras av att en st\u00f6rre andel av de \u00e4ldre har plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende i G\u00f6teborgs kommun. Trots det \u00e4r andelen av befolkningen 65+ som antingen har hemtj\u00e4nst eller plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende n\u00e5got h\u00f6gre i Stockholm j\u00e4mf\u00f6rt med G\u00f6teborg \u2013 n\u00e4rmare 1,5 procentenheter. Samtidigt var snitt\u00e5ldern i befolkningen 65+ n\u00e5got l\u00e4gre i Stockholm, vilket, allt annat lika, borde inneb\u00e4ra ett h\u00f6gre omsorgsbehov i G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n

Noterbart \u00e4r att andelen av befolkningen 65+ som har hemtj\u00e4nst har minskat i b\u00e5da kommunerna under den senaste fem\u00e5rsperioden. Klart st\u00f6rst har dock nedg\u00e5ngen varit i G\u00f6teborg d\u00e4r andelen var 18 procent l\u00e4gre 2023 j\u00e4mf\u00f6rt med 2018 medan nedg\u00e5ngen i Stockholm var knappt 2 procent.
Sammantaget indikerar detta en l\u00e4gre ambitionsniv\u00e5 hos G\u00f6teborgs kommun j\u00e4mf\u00f6rt med Stockholms kommun avseende \u00e4ldreomsorgen.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 2<\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Andel av befolkningen 65 \u00e5r och \u00f6ver som hade hemtj\u00e4nst i G\u00f6teborgs kommun och Stockholms kommun 2023<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Statistik om socialtj\u00e4nst till \u00e4ldre 2023 (Socialstyrelsen) & Befolkningsstatistiken 2023 (SCB)<\/p>\n\n\n\n

Kvalitet i hemtj\u00e4nsten<\/h3>\n\n\n\n

Det mest ambiti\u00f6sa m\u00e5tt som finns f\u00f6r att m\u00e4ta hemtj\u00e4nstens kvalitet i kommunerna \u00e4r Hemtj\u00e4nstindex. Hemtj\u00e4nstindex best\u00e5r av 70 olika nyckeltal fr\u00e5n en rad olika k\u00e4llor och initierades av SPF Seniorerna med syfte att underl\u00e4tta kommuners kvalitetsanalyser och prioriteringar. Indexet presenterades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 2022. Indexet ger ett v\u00e4rde mellan 0 och 100 d\u00e4r ett h\u00f6gre v\u00e4rde indikerar en h\u00f6gre kvalitet.<\/p>\n\n\n\n

I diagram 3 visas resultatet av Hemtj\u00e4nstindex f\u00f6r \u00e5r 2023 f\u00f6r G\u00f6teborgs respektive Stockholms kommun. Indexv\u00e4rdet f\u00f6r G\u00f6teborgs kommun var 66, f\u00f6r Stockholm var det 74. Ett av fyra delindex avser utf\u00f6randet av hemtj\u00e4nsten. D\u00e4r ligger indexv\u00e4rdet i Stockholm p\u00e5 83, j\u00e4mf\u00f6rt med 78 i G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 3<\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Resultat enligt Hemtj\u00e4nstindex i G\u00f6teborgs kommun och Stockholms kommun 2023<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Hemtj\u00e4nstindex 2023 & R\u00e4kenskapssammandrag kommuner 2022 (SCB)<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ldres valfrihet<\/h3>\n\n\n\n

\u00c4ldre vill kunna v\u00e4lja hemtj\u00e4nstutf\u00f6rare. Under december 2023 st\u00e4llde V\u00e5rdf\u00f6retagarna med hj\u00e4lp av unders\u00f6kningsf\u00f6retaget Verians \u00c4ldrebussen fr\u00e5gor till befolkningen 85 \u00e5r och \u00e4ldre om synen p\u00e5 valfrihet inom \u00e4ldreomsorgen. St\u00f6det f\u00f6r att f\u00e5 v\u00e4lja \u00e4ldreomsorg var generellt mycket h\u00f6gt. 88 procent av respondenterna svarade bland annat att de vill kunna v\u00e4lja utf\u00f6rare i hemtj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n

I diagram 4 redovisas resultatet avseende valfrihet fr\u00e5n unders\u00f6kningen \u00d6ppna j\u00e4mf\u00f6relser av socialtj\u00e4nst inom \u00e4ldreomsorg (2023). Naturligtvis finns det en koppling mellan andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare och andelen av de \u00e4ldre som har f\u00e5tt v\u00e4lja utf\u00f6rare av hemtj\u00e4nsten. I Stockholm hade 7 av 10 brukare f\u00e5tt v\u00e4lja utf\u00f6rare. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med knappt varannan brukare i G\u00f6teborgs kommun.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om det \u00e4r ett v\u00e4ntat resultat s\u00e5 \u00e4r det viktigt d\u00e5 det visar att privata utf\u00f6rare inom hemtj\u00e4nsten bidrar till att tillgodose det behov av valfrihet som n\u00e4rmare 9 av 10 av de \u00e4ldre \u00f6nskar sig.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 4<\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Andel av de med hemtj\u00e4nst som f\u00e5tt v\u00e4lja utf\u00f6rare i G\u00f6teborgs kommun och Stockholms kommun 2023<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: \u00d6ppna j\u00e4mf\u00f6relser socialtj\u00e4nst 2023 – \u00e4ldreomsorg (Socialstyrelsen)<\/p>\n\n\n\n

Kostnadseffektivitet i hemtj\u00e4nsten<\/h3>\n\n\n\n

Avslutningsvis j\u00e4mf\u00f6rs kostnaden f\u00f6r hemtj\u00e4nsten mellan de tv\u00e5 kommunerna. Eftersom det \u00e4r olika stor andel av befolkningen 65+ som \u00e4r omsorgstagare inom hemtj\u00e4nsten anv\u00e4nds den genomsnittliga kostnaden[8]<\/a> per brukare f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra kostnaden i st\u00e4llet f\u00f6r att relatera kostnaden till befolkningen.
I diagram 5 visas kostnaden per omsorgstagare i G\u00f6teborg och Stockholm. Av diagrammet framg\u00e5r att kostnaden \u00e4r betydligt h\u00f6gre i G\u00f6teborg. Den genomsnittliga kostnaden per omsorgstagare och \u00e5r var 390\u00a0000 kronor i G\u00f6teborgs kommun \u00e5r 2023. Det var drygt 30 procent h\u00f6gre \u00e4n i Stockholm, d\u00e4r kostnaden l\u00e5g p\u00e5 292\u00a0000 kronor, motsvarande en skillnad p\u00e5 100\u00a0000 kronor. En enkel ber\u00e4kning visar att om kostnaden per omsorgstagare i hemtj\u00e4nsten i G\u00f6teborgs kommun l\u00e5g p\u00e5 samma niv\u00e5 som i Stockholms kommun skulle den totala kostnaden f\u00f6r hemtj\u00e4nsten i G\u00f6teborgs kommun legat 25 procent l\u00e4gre \u00e5r 2023, motsvarande dryg 600 miljoner kronor.<\/p>\n\n\n\n

Noterbart \u00e4r att kostnaden per omsorgstagare har \u00f6kat dubbelt s\u00e5 snabbt under den senaste fem\u00e5rsperioden i G\u00f6teborgs kommun j\u00e4mf\u00f6rt med Stockholms kommun. I G\u00f6teborg var \u00f6kningen cirka 60 procent medan den var cirka 30 procent i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 5<\/mark> \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Genomsnittlig kostnad per omsorgstagare f\u00f6r hemtj\u00e4nsten i G\u00f6teborgs kommun och Stockholms kommun 2023<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: R\u00e4kenskapssammandrag f\u00f6r kommuner 2023 (SCB) & Statistik om socialtj\u00e4nstinsatser till \u00e4ldre 2023 (Socialstyrelsen)<\/p>\n\n\n

S\u00e4kerst\u00e4ll likv\u00e4rdiga villkor f\u00f6r privata och offentliga utf\u00f6rare, bland annat genom att \u00e4ndra icke-valsregeln s\u00e5 att \u00e4ven privata utf\u00f6rare inkluderas.<\/a>
Ers\u00e4ttningen f\u00f6r den privata hemtj\u00e4nsten b\u00f6r baseras p\u00e5 kostnaderna i kommunens egen regi. Upprepade underskott i den egna regin kan tyda p\u00e5 att ers\u00e4ttningen \u00e4r f\u00f6r l\u00e5g och b\u00f6r justeras eller att det finns ineffektivitet i den kommunala hemtj\u00e4nsten. Detta b\u00f6r i s\u00e5 fall analyseras f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara villkor f\u00f6r hemtj\u00e4nsten och dess medarbetare och att G\u00f6teborgs inv\u00e5nare f\u00e5r ut b\u00e4sta m\u00f6jliga omsorg f\u00f6r sina skattemedel.<\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6r Omsorgsprisindex – OPI som princip f\u00f6r att kompensera f\u00f6r kostnadsutvecklingen \u00f6ver tid f\u00f6r att ers\u00e4ttningen inte ska urholkas.<\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6r digitala l\u00e5s f\u00f6r att effektivisera hemtj\u00e4nsten och underl\u00e4tta medarbetarnas vardag.<\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6r ers\u00e4ttning f\u00f6r delegerade HSL-insatser och f\u00f6r indirekt tid i kontakter med sjukv\u00e5rden. Inf\u00f6r en delegering per medarbetare i hemtj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n

Frikoppla hemtj\u00e4nstutf\u00f6rarna fr\u00e5n mathanteringen.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4kerst\u00e4ll att alla omsorgstagare f\u00e5r information om m\u00f6jligheten att v\u00e4lja utf\u00f6rare i hemtj\u00e4nsten och s\u00e4kerst\u00e4ll att informationen om utf\u00f6rarna \u00e4r saklig, relevant, j\u00e4mf\u00f6rbar, l\u00e4ttf\u00f6rst\u00e5elig och l\u00e4ttillg\u00e4nglig i enlighet med lagens krav.<\/p>\n\n\n\n

Se \u00f6ver kravst\u00e4llningen n\u00e4r det g\u00e4ller verksamhetssystem och IT f\u00f6r att underl\u00e4tta arbetet f\u00f6r hemtj\u00e4nstens medarbetare och undvika on\u00f6diga kostnader.<\/p>\n\n\n\n

[1]<\/a> Momskompensationen syftar till att uppn\u00e5 konkurrensneutralitet och inte l\u00e5ta momsen p\u00e5verka om en kommun v\u00e4ljer att utf\u00f6ra tj\u00e4nster i egen regi eller upphandla fr\u00e5n frist\u00e5ende akt\u00f6rer. Detta eftersom offentlig omsorg f\u00e5r momsers\u00e4ttning f\u00f6r ing\u00e5ende moms, vilket frist\u00e5ende akt\u00f6rer inte f\u00e5r.
[2]<\/a> Enligt uppgift via mejl fr\u00e5n \u00c4ldreomsorgsf\u00f6rvaltningen i G\u00f6teborgs kommun uppg\u00e5r overheadkostnaderna till cirka 350\u2013400 miljoner kronor per \u00e5r.
[3]<\/a> Vissa kostnader som ing\u00e5r ligger utanf\u00f6r LOV och \u00e4r anslagsfinansierade p\u00e5 mellan 150\u2013200 miljoner. Det handlar om natthemtj\u00e4nst och kostnader f\u00f6r larmverksamhet.
[4]<\/a> Interpellation av Elisabet Lann (KD) till \u00e4ldre samt v\u00e5rd- och omsorgsn\u00e4mndens ordf\u00f6rande om att minska administrationen och \u00f6ka nyttjandegraden inom \u00e4ldre samt v\u00e5rd- och omsorgsn\u00e4mnden H 2024 nr 53.
[5]<\/a> 2023 var ers\u00e4ttningen 572 kronor f\u00f6r utf\u00f6rare i privat regi, 564 f\u00f6r egen regi. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med snittet enligt SKR p\u00e5 500\/496 kronor per timme enligt SKR:s kartl\u00e4ggning \u201dErs\u00e4ttningsmodeller, hemtj\u00e4nst 2024\u201d
[6]<\/a> H\u00f6gre kvalitet och mer \u00e4ldreomsorg f\u00f6r varje skattekrona med privat driven hemtj\u00e4nst, V\u00e5rdf\u00f6retagarna 2024
[7]<\/a> H\u00e4r avses det som i SCB:s R\u00e4kenskapssammandrag ben\u00e4mns kostnad eget \u00e5tagande.
[8]<\/a> Kostnaden f\u00f6r eget \u00e5tagande.<\/p>\n\n\n