{"id":35905,"date":"2024-06-26T13:35:00","date_gmt":"2024-06-26T11:35:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?p=35905"},"modified":"2026-07-03T15:54:01","modified_gmt":"2026-07-03T13:54:01","slug":"effektivare-hemtjanst-hogre-kvalitet-och-mer-aldreomsorg-for-varje-skattekrona-med-privat-driven-hemtjanst","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2024\/06\/effektivare-hemtjanst-hogre-kvalitet-och-mer-aldreomsorg-for-varje-skattekrona-med-privat-driven-hemtjanst\/","title":{"rendered":"Effektivare hemtj\u00e4nst \u2013 H\u00f6gre kvalitet och mer \u00e4ldreomsorg f\u00f6r varje skattekrona med privat driven hemtj\u00e4nst"},"content":{"rendered":"\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

Den h\u00e4r rapporten visar att det finns ett positivt samband mellan andelen hemtj\u00e4nst som en kommun k\u00f6per fr\u00e5n privata utf\u00f6rare och kvalitet och kostnadseffektivitet i hemtj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n

Hemtj\u00e4nstindex \u00e4r ett verktyg som m\u00e4ter kvaliteten inom kommunernas hemtj\u00e4nst d\u00e4r ett h\u00f6gre v\u00e4rde p\u00e5 indexet indikerar en h\u00f6gre kvalitet. I rapporten visas att det finns ett positivt samband mellan andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare av hemtj\u00e4nst och niv\u00e5n p\u00e5 Hemtj\u00e4nstindex. Exempelvis l\u00e5g niv\u00e5n p\u00e5 Hemtj\u00e4nstindex p\u00e5 i genomsnitt 74 bland de kommuner d\u00e4r k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare utgjorde mer \u00e4n 30 procent av de totala kostnaderna f\u00f6r hemtj\u00e4nsten, j\u00e4mf\u00f6rt med 64 bland de kommuner d\u00e4r inga ink\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare av hemtj\u00e4nst gjordes.<\/p>\n\n\n\n

Rapporten visar ocks\u00e5 ett tydligt samband mellan andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare och effektiviteten inom hemtj\u00e4nsten m\u00e4tt som den genomsnittliga kostnaden per omsorgstagare. En st\u00f6rre andel k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare ger en l\u00e4gre kostnad per omsorgstagare. Exempelvis var kostnaden per omsorgstagare i genomsnitt 260\u00a0000 kronor f\u00f6r kommuner d\u00e4r ink\u00f6pen fr\u00e5n privata utf\u00f6rare utgjorde mer \u00e4n 30 procent av de totala kostnaderna f\u00f6r hemtj\u00e4nsten, j\u00e4mf\u00f6rt med 401\u00a0000 kronor bland de kommuner d\u00e4r inga k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare gjordes.<\/p>\n\n\n\n

De kommande \u00e5ren kommer det bli allt viktigare f\u00f6r landets kommuner att hemtj\u00e4nsten bedrivs kostnadseffektivt i takt med att andelen \u00e4ldre \u00f6kar. Om andelen av de \u00e4ldre som har hemtj\u00e4nst \u00e4r densamma \u00e5r 2032 som \u00e5r 2022 och de f\u00e5r hemtj\u00e4nst av samma omfattning kommer kostnaderna, i 2022 \u00e5rs penningv\u00e4rde, att \u00f6ka med 7,5 miljarder kronor, motsvarande 15 procent. Den m\u00f6jlighet som privata utf\u00f6rare ger att effektivisera b\u00f6r dock inte bara ses som ett s\u00e4tt att spara pengar, utan ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att f\u00f6rb\u00e4ttra omsorgen genom att m\u00f6jligg\u00f6ra mer omsorg f\u00f6r befintliga resurser.<\/p>\n\n\n\n

Inledning<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5rdf\u00f6retagarnas uppfattning \u00e4r att valfrihet f\u00f6r omsorgstagare samt konkurrens mellan akt\u00f6rer inom omsorgen leder till h\u00f6gre kvalitet, mer innovation och h\u00f6gre effektivitet. Valfrihet bidrar till kvalitetskonkurrens, d\u00e4r varje utf\u00f6rare f\u00f6r att bli vald och f\u00e5 uppdrag, m\u00e5ste anstr\u00e4nga sig f\u00f6r att erbjuda en omsorg som uppskattas av omsorgstagarna. Men \u00e4ven traditionell upphandling, d\u00e4r v\u00e5rd- och omsorgstj\u00e4nster konkurrensuts\u00e4tts, bidrar till utveckling och effektivitet.\u00a0 \u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

[1]<\/a>. Ju h\u00f6gre andel k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare, desto h\u00e5rdare konkurrens. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna att g\u00f6ra de h\u00e4r j\u00e4mf\u00f6relserna inom hemtj\u00e4nsten \u00e4r goda, dels f\u00f6r att m\u00e5nga kommuner anlitar privata utf\u00f6rare i hemtj\u00e4nsten, och dels d\u00e5 det finns ett \u00f6vergripande index, Hemtj\u00e4nstindex, som m\u00e4ter kvaliteten i kommunernas hemtj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n

Rapportens disposition \u00e4r f\u00f6ljande; F\u00f6rst ges en kort beskrivning i siffror av hemtj\u00e4nsten f\u00f6r \u00e4ldre. I del tv\u00e5 redog\u00f6r vi kort f\u00f6r det index, Hemtj\u00e4nstindex, som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta kvaliteten inom hemtj\u00e4nsten i Sveriges kommuner. I avsnitt tre unders\u00f6ker vi om det finns n\u00e5got samband mellan andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare av hemtj\u00e4nst och niv\u00e5n p\u00e5 Hemtj\u00e4nstindex. I avsnitt fyra unders\u00f6ker vi slutligen om det finns n\u00e5got samband mellan andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare av hemtj\u00e4nst och effektiviteten i hemtj\u00e4nsten. Rapporten avslutas med en sammanfattning och slutsatser.<\/p>\n\n\n

Hemtj\u00e4nsten i siffror<\/h2>\n\n\n\n

Under \u00e5r 2022 var det i oktober m\u00e5nad 148\u00a0000 \u00e4ldre som beviljades och fick hemtj\u00e4nsttimmar, se tabell 1. Det motsvarade knappt sju procent av samtliga i befolkningen 65 \u00e5r eller \u00e4ldre. Den totala kostnaden f\u00f6r att tillhandah\u00e5lla hemtj\u00e4nst f\u00f6r \u00e4ldre uppgick till drygt 50 miljarder kronor. Det inneb\u00e4r att den genomsnittliga kostnaden per omsorgstagare under 2022 uppgick till cirka 350\u00a0000 kronor. Hemtj\u00e4nsten finansieras fr\u00e4mst med kommunala skattemedel. En mindre del finansieras ocks\u00e5 med avgifter som omsorgstagarna sj\u00e4lva betalar samt med statliga bidrag.<\/p>\n\n\n\n

Av de totala kostnaderna f\u00f6r hemtj\u00e4nsten utgjorde knappt 7 miljarder, motsvarande drygt 13 procent, av kommunernas k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare. Andelen har minskat n\u00e5got de senaste \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

Tabell 1<\/mark>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Hemtj\u00e4nsten f\u00f6r \u00e4ldre i siffror perioden 2018\u20132022<\/p>\n\n\n\n

[2]<\/a>. Indexet best\u00e5r av data som p\u00e5 olika s\u00e4tt visar kvalitet i hemtj\u00e4nsten. Hemtj\u00e4nstindex initierades av SPF Seniorerna med syfte att underl\u00e4tta kommuners kvalitetsanalyser och prioriteringar. Indexet publicerades f\u00f6rsta g\u00e5ngen i november 2022 och uppdateras \u00e5rligen. Indexet kan ta v\u00e4rden mellan 0 och 100 d\u00e4r ett h\u00f6gre v\u00e4rde indikerar h\u00f6gre kvalitet.<\/p>\n\n\n\n

Indexet \u00e4r konstruerat utifr\u00e5n 70 olika nyckeltal fr\u00e5n flera olika k\u00e4llor. Dessa 70 nyckeltal \u00e4r sedan summerade till 18 kvalitetsomr\u00e5den, som i sin tur summeras till fyra delindex. De fyra delindexen ligger till grund f\u00f6r ber\u00e4kningen av kommunens Hemtj\u00e4nstindex. De fyra delindexen som ing\u00e5r \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

Information<\/strong> \u2013 utg\u00f6r 20 procent av det totala betyget och m\u00e4ter bland annat hur bra kommunen \u00e4r p\u00e5 att informera om hur bist\u00e5nds s\u00f6ks, vilka insatser som finns, vilka utf\u00f6rare som finns och hur man kan v\u00e4lja mellan dessa.<\/p>\n\n\n\n

Bist\u00e5ndshandl\u00e4ggning<\/strong> \u2013 utg\u00f6r 20 procent av det totala betyget och m\u00e4ter bland annat hur den \u00e4ldre kan p\u00e5verka utf\u00f6randet av hemtj\u00e4nsten (inom ramen f\u00f6r bist\u00e5ndsbeslutet), om bist\u00e5ndsbeslutet \u00e4r anpassat efter den \u00e4ldres behov och om kommunen har en individanpassad systematisk uppf\u00f6ljning.<\/p>\n\n\n\n

Utf\u00f6rande <\/strong>\u2013 utg\u00f6r 40 procent av det totala betyget och m\u00e4ter bland annat om personalen har ett respektfullt bem\u00f6tande och kommer p\u00e5 utsatt tid, om den \u00e4ldre k\u00e4nner sig trygg och \u00f6ver lag \u00e4r n\u00f6jd med hemtj\u00e4nsten.<\/p>\n\n\n\n

St\u00f6d, utveckling<\/strong> \u2013 utg\u00f6r 20 procent av det totala betyget och m\u00e4ter bland annat om den \u00e4ldre f\u00e5r st\u00f6d med digitala tj\u00e4nster s\u00e5som nattkamera\/digitala l\u00e5s, om det finns rutiner f\u00f6r samverkan med anh\u00f6riga och prim\u00e4rv\u00e5rd samt om kommunen arbetar med kvalitetsstyrning och f\u00f6rebyggande insatser.<\/p>\n\n\n

[3]<\/a> Unders\u00f6kningar som PWC gjort p\u00e5 uppdrag av V\u00e5rdf\u00f6retagarna visar ocks\u00e5 att i 15 av 19 kommuner med hemtj\u00e4nst i egen regi gick den egna regin med underskott under en stor del av \u00e5ren 2018\u20132023.[4]<\/a> I 13 av kommunerna gick den egna regin med underskott samtliga \u00e5r. Underskotten var i flera fall betydande. De privata utf\u00f6rarna kompenseras inte vid underskott, vilket inneb\u00e4r att ers\u00e4ttningen i praktiken blir l\u00e4gre.<\/p>\n\n\n\n

I diagram 3 visas den genomsnittliga kostnaden per omsorgstagare f\u00f6r kommunerna i respektive grupp. Kommunerna \u00e4r, precis som i f\u00f6reg\u00e5ende avsnitt, grupperade i fem olika grupper utifr\u00e5n hur stor andel av kostnaderna f\u00f6r hemtj\u00e4nsten som utg\u00f6rs av k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare. Av diagrammet framg\u00e5r tydligt att den genomsnittliga kostnaden per omsorgstagare i hemtj\u00e4nsten \u00e4r l\u00e4gre ju st\u00f6rre andel k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare i gruppen.<\/p>\n\n\n\n

Den genomsnittliga kostnaden f\u00f6r de kommuner d\u00e4r andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare var \u00f6ver 30 procent uppgick till 260\u00a0000 kronor per omsorgstagare. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med en genomsnittlig kostnad p\u00e5 401\u00a0000 kronor per omsorgstagare d\u00e4r inga k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare gjordes. Det pekar tydligt p\u00e5 att st\u00f6rre valfrihet och konkurrens leder till l\u00e4gre kostnader i hemtj\u00e4nsten.[5]<\/a><\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven h\u00e4r b\u00f6r dock p\u00e5pekas att det inte \u00e4r ett perfekt samband mellan andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare och kostnaden per omsorgstagare f\u00f6r samtliga kommuner, se bilaga 2 f\u00f6r spridningen i de olika kommungrupperna. Bland kommunerna d\u00e4r inga k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare gjordes var det 10 av 99 kommuner som hade en kostnad per omsorgstagare under 300\u00a0000 kronor. Bland kommuner d\u00e4r andel k\u00f6p var st\u00f6rre \u00e4n 30 procent hade dock hela 14 av 17 kommuner en genomsnittlig kostnad per omsorgstagare under 300\u00a0000 kronor och endast en kommun en kostnad \u00f6ver 350\u00a0000 kronor.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 2<\/mark> \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Kostnaden per omsorgstagare f\u00f6r hemtj\u00e4nsten i Sveriges kommuner efter andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare, medelv\u00e4rdet bland kommunerna i de olika intervallen<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: R\u00e4kenskapssammandrag f\u00f6r kommuner (SCB) & Statistik om socialtj\u00e4nstinsatser till \u00e4ldre (Socialstyrelsen)<\/p>\n\n\n\n

En faktor som kan ha betydelse f\u00f6r m\u00f6jligheten att anlita privata utf\u00f6rare och d\u00e4rmed att kunna erbjuda valfrihet och konkurrensuts\u00e4tta hemtj\u00e4nsten \u00e4r storleken p\u00e5 kommunen. I en liten kommun kan underlaget helt enkelt vara f\u00f6r litet f\u00f6r att det ska vara m\u00f6jligt att ha m\u00e5nga utf\u00f6rare i hemtj\u00e4nsten. Samtidigt \u00e4r det sannolikt ocks\u00e5 sv\u00e5rare att bedriva kostnadseffektiva hemtj\u00e4nstverksamheter i mindre kommuner. I st\u00f6rre kommuner kan man med hj\u00e4lp av stordriftsf\u00f6rdelar ha b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att pressa kostnaderna. Andelen glesbygd \u00e4r ocks\u00e5 ofta l\u00e4gre, vilket kan m\u00f6jligg\u00f6ra en effektivare logistik. M\u00e5nga av de mindre kommunerna \u00e5terfinns ocks\u00e5 i de tv\u00e5 grupperna d\u00e4r andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare \u00e4r under 10 procent.<\/p>\n\n\n\n

Mot den bakgrunden har vi gjort samma uppdelning i fem olika intervall utifr\u00e5n andelen k\u00f6p av privata utf\u00f6rare bland de 50 st\u00f6rsta kommunerna, m\u00e4tt som antalet hemtj\u00e4nstomsorgstagare, och studerat om resultatet blir annorlunda. Det visar sig att resultatet \u00e4r i det n\u00e4rmaste identiskt. Relationen mellan de olika intervallen, med undantag fr\u00e5n intervallet med kommuner d\u00e4r inga k\u00f6p gjordes, \u00e4r i stort sett desamma \u00e4ven om kostnaderna per omsorgstagare ligger n\u00e5got l\u00e4gre i samtliga intervall, se diagram 4. Det ska ocks\u00e5 n\u00e4mnas att antalet kommuner i intervallet utan k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare bara var tre. Det finns heller inget samband mellan storleken p\u00e5 kommunerna, m\u00e4tt som antalet omsorgstagare, och andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare bland de 50 st\u00f6rsta kommunerna.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 3<\/mark> \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Kostnaden per omsorgstagare f\u00f6r hemtj\u00e4nsten i Sveriges kommuner efter andelen k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare 50 st\u00f6rsta kommunerna, medelv\u00e4rdet bland kommunerna i de olika intervallen<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: R\u00e4kenskapssammandrag f\u00f6r kommuner (SCB) & Statistik om socialtj\u00e4nstinsatser till \u00e4ldre (Socialstyrelsen)<\/p>\n\n\n

[6]<\/a><\/p>\n\n\n\n

I vissa kommuner \u00e4r ers\u00e4ttningen idag f\u00f6r l\u00e5g f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra en l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar hemtj\u00e4nst. \u00d6ver lag visar dock resultaten att f\u00f6rekomsten av privata akt\u00f6rer bidrar till att kommunen kan leverera en omsorg av samma eller h\u00f6gre kvalitet till en l\u00e4gre kostnad. I st\u00e4llet f\u00f6r att se anlitande av privata akt\u00f6rer inom omsorgen som en m\u00f6jlighet att spara pengar f\u00f6r kommunen, b\u00f6r det ses som en m\u00f6jlighet att h\u00f6ja omsorgens kvalitet f\u00f6r kommunens \u00e4ldre och f\u00e5 ut mer \u00e4ldreomsorg f\u00f6r varje skattekrona.<\/p>\n\n\n\n

Resultaten i rapporten tyder sammantaget p\u00e5 att m\u00e5nga kommuner skulle kunna n\u00e5 betydligt b\u00e4ttre resultat n\u00e4r det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l effektivitet som kvalitet genom att konkurrensuts\u00e4tta sin hemtj\u00e4nst och anlita privata akt\u00f6rer i h\u00f6gre grad.<\/p>\n\n\n

[1]<\/a> Med privata utf\u00f6rare avses b\u00e5de privata f\u00f6retag och ideella organisationer.
[2]<\/a> https:\/\/hemtjanstindex.se\/
[3]<\/a> Se tex Blix, M\u00e5rten och Jordahl, Henrik Privatizing Welfare Services 2021
[4]<\/a> https:\/\/www.vardforetagarna.se\/app\/uploads\/sites\/3\/2023\/09\/Slutrapport-Kartlaggning-LOV.pdf
[5]<\/a> Resultatet, att kostnaderna \u00e4r l\u00e4gre med st\u00f6rre andel k\u00f6p fr\u00e5n privata utf\u00f6rare, \u00e4r detsamma om man utf\u00f6r samma j\u00e4mf\u00f6relse per \u00e4ldre 65+ \u00e5r eller per \u00e4ldre 80+ \u00e5r.
[6]<\/a> Den antalsm\u00e4ssiga tillv\u00e4xten \u00e4r naturligtvis st\u00f6rre i de st\u00f6rre kommunerna \u00e4n i de mindre samtidigt som de genomsnittliga kostnaderna per brukare ofta \u00e4r n\u00e5got l\u00e4gre.<\/p>\n\n\n