{"id":35882,"date":"2025-12-04T11:54:00","date_gmt":"2025-12-04T10:54:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?p=35882"},"modified":"2026-07-03T15:46:36","modified_gmt":"2026-07-03T13:46:36","slug":"den-ojamlika-aldreomsorgen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2025\/12\/den-ojamlika-aldreomsorgen\/","title":{"rendered":"Den oj\u00e4mlika \u00e4ldreomsorgen"},"content":{"rendered":"\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

Under m\u00e5nga \u00e5r har andelen personer som f\u00e5r \u00e4ldreomsorgsinsatser bland befolkningen 80 \u00e5r och \u00e4ldre minskat i landet som helhet \u2013 b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller plats i s\u00e4rskilt boende och hemtj\u00e4nst. Enligt V\u00e5rdf\u00f6retagarnas bed\u00f6mning \u00e4r att den fr\u00e4msta orsaken en allt str\u00e4ngare behovsbed\u00f6mning i kommunerna. Flera olika faktorer tyder p\u00e5 att detta \u00e4r fallet. Exempelvis stor brist p\u00e5 \u00e4ldreboenden och kortare vistelsetider p\u00e5 \u00e4ldreboenden.<\/p>\n\n\n\n

En central fr\u00e5ga \u00e4r om m\u00f6jligheterna att f\u00e5 \u00e4ldreomsorgsinsatser \u00e4r likv\u00e4rdiga oavsett var i landet man bor. Svaret \u00e4r att skillnaderna mellan kommunerna \u00e4r stora. I 19 kommuner hade \u00f6ver 32 procent av befolkningen 80 \u00e5r och \u00e4ldre antingen plats i s\u00e4rskilt boende eller hemtj\u00e4nst, medan motsvarande andel i 23 kommuner var under 20 procent. Det inneb\u00e4r att andelen \u00e4ldre med insatser i den f\u00f6rsta gruppen \u00e4r drygt 60 procent h\u00f6gre \u00e4n i den andra. Skillnaderna visar ocks\u00e5 att insatserna inte fungerar som komplement \u2013 den som inte f\u00e5r plats i s\u00e4rskilt boende f\u00e5r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis hemtj\u00e4nst i st\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n

Att andelen \u00e4ldre med omsorgsinsatser varierar mellan kommuner beh\u00f6ver i sig inte vara ett problem, s\u00e5 l\u00e4nge skillnaderna kan f\u00f6rklaras av objektiva faktorer. Tv\u00e5 m\u00f6jliga f\u00f6rklaringar har studerats: skillnader i genomsnitts\u00e5lder samt socioekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Hypotesen \u00e4r att en h\u00f6gre genomsnitts\u00e5lder i befolkningen 80 \u00e5r och \u00e4ldre skulle leda till en st\u00f6rre andel med \u00e4ldreomsorgsinsatser, samt att en svagare socioekonomisk profil skulle inneb\u00e4ra ett st\u00f6rre omsorgsbehov. Resultaten visar att b\u00e5da faktorerna har en viss f\u00f6rklaringsgrad men att den \u00e4r liten.<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis finns det stora, of\u00f6rklarade skillnader mellan kommunerna i hur stor andel av de \u00e4ldre som f\u00e5r \u00e4ldreomsorgsinsatser. Det v\u00e4cker viktiga fr\u00e5gor om j\u00e4mlikhet och r\u00e4ttss\u00e4kerhet f\u00f6r landets \u00e4ldre. Mot denna bakgrund presenterar V\u00e5rdf\u00f6retagarna tre f\u00f6rslag som kan bidra till en mer likv\u00e4rdig \u00e4ldreomsorg i hela Sverige.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5rdf\u00f6retagarnas f\u00f6rslag<\/h3>\n\n\n\n

Ett nationellt f\u00f6rs\u00f6k f\u00f6r likv\u00e4rdiga beslut om insatser inom \u00e4ldreomsorgen<\/p>\n\n\n\n

En \u00e4ldreboendegaranti<\/p>\n\n\n\n

Inledning<\/h2>\n\n\n\n

Under de n\u00e4rmaste 10\u201315 \u00e5ren st\u00e5r den svenska \u00e4ldreomsorgen inf\u00f6r stora utmaningar. Bakgrunden \u00e4r att vi lever l\u00e4ngre i kombination med mycket stora \u00e5lderkullar fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 40-talet och fram\u00e5t. Konsekvensen blir ett \u00f6kat behov av \u00e4ldreomsorg och stora utmaningar f\u00f6r landets kommuner. \u00c4ldreomsorgen \u00e4r en av de mest centrala delarna av v\u00e4lf\u00e4rden och avg\u00f6rande f\u00f6r livskvaliteten under den senare delen av livet.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r kommunerna som \u00e4r ansvariga f\u00f6r \u00e4ldreomsorgen men den m\u00e5ste vara likv\u00e4rdig i hela landet. Det \u00e4r avg\u00f6rande att m\u00f6jligheten till \u00e4ldreomsorg speglar behoven och inte p\u00e5verkas av i vilken kommun man som \u00e4ldre bor.<\/p>\n\n\n\n

Syftet med rapporten<\/h3>\n\n\n\n

Det huvudsakliga syftet med denna rapport \u00e4r att unders\u00f6ka hur tillg\u00e5ngen till \u00e4ldreomsorg ser ut i landets kommuner. Finns det skillnader mellan kommunerna och kan de i s\u00e5 fall f\u00f6rklaras av objektiva faktorer eller beror de p\u00e5 skillnader i behovsbed\u00f6mningen mellan kommuner. Om det finns skillnader som inte kan f\u00f6rklaras av objektiva faktorer s\u00e5 v\u00e4cker det viktiga fr\u00e5gor om j\u00e4mlikhet och r\u00e4ttss\u00e4kerhet f\u00f6r landets \u00e4ldre. Att belysa eventuella skillnader \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett f\u00f6rsta steg f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 orsaker och konsekvenser och kunna f\u00f6resl\u00e5 l\u00f6sningar som leder till en mer likv\u00e4rdig omsorg f\u00f6r Sveriges \u00e4ldre.<\/p>\n\n\n\n

[1]<\/a>, som unders\u00f6kte medellivsl\u00e4ngd och omsorgsbehov hos \u00e4ldre individer under perioden 1992\u20132011, framkom att ett \u00f6kat antal levnads\u00e5r f\u00f6r \u00e4ldre personer ocks\u00e5 medf\u00f6rde att \u00e5ren med komplexa sjukdomsbesv\u00e4r \u00f6kade i slutet av livet. Detta var s\u00e4rskilt tydligt f\u00f6r kvinnor. Samtidigt fick en allt mindre andel av de \u00e4ldre som hade komplexa h\u00e4lsoproblem en plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende. Enligt studien minskade andelen som fick en plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende i gruppen fr\u00e5n 58 procent \u00e5r 2002 till 37 procent \u00e5r 2011.<\/p>\n\n\n\n

I en annan studie, den s.k. SNAC-studien, som \u00e4r gjord av forskare p\u00e5 Stiftelsen Stockholms l\u00e4ns \u00c4ldrecentrum, fann man att andelen \u00e4ldre med stora omsorgsbehov som beviljats plats p\u00e5 s\u00e4rskilt boende minskade under perioden 2017 till 2019 j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5ren f\u00f6re 2017. Andelen som beviljats boende var 20 procent l\u00e4gre och f\u00f6r\u00e4ndringen var snarlik i alla Stockholms stadsdelar.
B\u00e5da dessa studier pekar p\u00e5 att det \u00e4r h\u00e5rdare behovsbed\u00f6mningar snarare \u00e4n minskade behov av \u00e4ldreomsorgsinsatser som \u00e4r orsaken till att en minskad andel av de \u00e4ldre f\u00e5r \u00e4ldreomsorgsinsatser.<\/p>\n\n\n\n

En avhandling fr\u00e5n Karolinska institutet visade nyligen att allt f\u00e4rre \u00e4ldre f\u00e5r hj\u00e4lp av hemtj\u00e4nsten \u2013 en utveckling som har f\u00f6rst\u00e4rkts under de senaste tre decennierna[2]<\/a>. Bland de \u00e4ldre som sj\u00e4lva uppger att de har behov av hj\u00e4lp i hemmet har andelen som f\u00e5r hemtj\u00e4nst minskat fr\u00e5n 58 till 31 procent mellan \u00e5ren 1992\u20132021. I st\u00e4llet ses en \u00f6kning av hj\u00e4lp som ges av anh\u00f6riga samt k\u00f6p av tj\u00e4nster, till exempel RUT-tj\u00e4nster. Den sammantagna bilden \u00e4r att det skett en f\u00f6rskjutning av omsorgsansvaret fr\u00e5n samh\u00e4llet till individ och familj.<\/p>\n\n\n\n

50 procent h\u00f6gre kostnader f\u00f6r \u00e4ldreomsorg p\u00e5 10 \u00e5r<\/h3>\n\n\n\n

\u00c4ven om antalet \u00e4ldre med \u00e4ldreomsorg har varit relativt of\u00f6r\u00e4ndrat under de senaste tio \u00e5ren har kostnaderna \u00f6kat kraftigt. De totala utgifterna f\u00f6r s\u00e4rskilt boende och hemtj\u00e4nst steg fr\u00e5n drygt 100 miljarder kronor \u00e5r 2015 till drygt 150 miljarder kronor \u00e5r 2024 \u2013 en \u00f6kning med 50 procent (se diagram 3).<\/p>\n\n\n\n

Kostnaderna avser omsorg f\u00f6r personer 65 \u00e5r och \u00e4ldre. Utgifterna f\u00f6r s\u00e4rskilt boende steg med drygt 30 miljarder kronor, motsvarande 47 procent. Kostnaderna f\u00f6r hemtj\u00e4nsten \u00f6kade med 19 miljarder kronor, eller 51 procent.<\/p>\n\n\n\n

En central fr\u00e5ga \u00e4r hur stor del av \u00f6kningen som beror p\u00e5 att mer resurser faktiskt tillf\u00f6rts \u00e4ldreomsorgen \u2013 och hur mycket som handlar om rena pris- och l\u00f6ne\u00f6kningar. F\u00f6r att kunna skilja p\u00e5 detta anv\u00e4nds Omsorgsprisindex (OPI) som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att visa kostnadsutvecklingen i fasta l\u00f6ner och priser.<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4kningar med OPI visar att omkring 80 procent av utgifts\u00f6kningen 2015\u20132024 beror p\u00e5 kostnads\u00f6kningar, medan cirka 20 procent utg\u00f6r en faktisk resursf\u00f6rst\u00e4rkning. En f\u00f6rklaring till detta \u00e4r sannolikt att de som f\u00e5r omsorg har st\u00f6rre omsorgsbehov idag, vilket kr\u00e4ver mer resurser per omsorgstagare.<\/p>\n\n\n\n

Diagram 3<\/mark> \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Kostnaderna f\u00f6r \u00e4ldreomsorgsinsatserna s\u00e4rskilt boende och hemtj\u00e4nst perioden 2015\u20132024<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: R\u00e4kenskapssammandrag kommunerna (SCB)<\/p>\n\n\n