{"id":35849,"date":"2026-05-04T10:16:00","date_gmt":"2026-05-04T08:16:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?p=35849"},"modified":"2026-07-03T15:47:08","modified_gmt":"2026-07-03T13:47:08","slug":"experiment-stockholm-att-ta-tillbaka-den-demokratiska-kontrollen-over-varden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2026\/05\/experiment-stockholm-att-ta-tillbaka-den-demokratiska-kontrollen-over-varden\/","title":{"rendered":"Experiment Stockholm:\u00a0Att ta tillbaka den \u201ddemokratiska kontrollen\u201d \u00f6ver v\u00e5rden"},"content":{"rendered":"

En uppf\u00f6ljning av Region Stockholms kursoml\u00e4ggning
\nRapportf\u00f6rfattare: Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl<\/p>\n\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5rdf\u00f6retagarna har gett Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl i uppdrag att f\u00f6lja upp utvecklingen i Region Stockholms sjukv\u00e5rd efter den kursoml\u00e4ggning som inleddes efter valet 2022.<\/p>\n\n\n\n

Den nya politiska inriktningen har inneburit omfattande f\u00f6r\u00e4ndringar i hur v\u00e5rden organiseras. V\u00e5rdval har avvecklats eller begr\u00e4nsats, mer v\u00e5rd har f\u00f6rts \u00f6ver till upphandling eller egen regi och den uttalade ambitionen har varit att ta tillbaka den \u201ddemokratiska kontrollen\u201d \u00f6ver sjukv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Denna kursoml\u00e4ggning har haft stor principiell betydelse. Stockholm har l\u00e4nge fungerat som ett nationellt exempel p\u00e5 hur offentligt finansierad v\u00e5rd kan organiseras med en kombination av offentliga och privata utf\u00f6rare. De f\u00f6r\u00e4ndringar som nu genomf\u00f6rs \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte bara viktiga f\u00f6r regionens inv\u00e5nare, utan ocks\u00e5 f\u00f6r den bredare diskussionen om hur svensk h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd b\u00f6r styras och organiseras.<\/p>\n\n\n\n

I en tidigare rapport granskade f\u00f6rfattarna de beslutsunderlag som l\u00e5g till grund f\u00f6r omst\u00e4llningen och konstaterade att de i flera avseenden var bristf\u00e4lliga. I denna rapport analyseras i st\u00e4llet vad som faktiskt har h\u00e4nt under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter kurs\u00e4ndringen. Har de m\u00e5l som angavs \u2013 om minskad \u00f6verkonsumtion, l\u00e4gre kostnader, st\u00e4rkt j\u00e4mlikhet och \u00f6kad robusthet \u2013 b\u00f6rjat realiseras?<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattarna svarar sj\u00e4lva f\u00f6r rapportens inneh\u00e5ll, slutsatser och bed\u00f6mningar. V\u00e5rdf\u00f6retagarna har inte haft n\u00e5gon insyn i rapportf\u00f6rfattarnas process och inte heller n\u00e5got inflytande \u00f6ver inneh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att rapporten ska bidra till en mer faktabaserad och nyanserad diskussion om sjukv\u00e5rdens organisering. Stora reformer i komplexa system kr\u00e4ver inte bara tydliga politiska ambitioner, utan ocks\u00e5 goda beslutsunderlag och en l\u00f6pande, transparent uppf\u00f6ljning av resultaten. Denna rapport \u00e4r ett inspel till en s\u00e5dan uppf\u00f6ljning.<\/p>\n\n\n\n

Gunnar Caperius<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rbundsdirekt\u00f6r V\u00e5rdf\u00f6retagarna<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n

Sedan valet 2022 har den r\u00f6dgr\u00f6na majoriteten i Region Stockholm drivit igenom en omfattande kursoml\u00e4ggning i v\u00e5rden. V\u00e5rdval har avvecklats eller reviderats, upphandling har i flera fall ersatt valfrihetssystem och mer v\u00e5rd har tagits \u00f6ver i egen regi. Den uttalade ambitionen har varit att ta tillbaka den \u201ddemokratiska kontrollen\u201d \u00f6ver sjukv\u00e5rden, minska p\u00e5st\u00e5tt \u00f6verutnyttjande, s\u00e4nka kostnaderna, st\u00e4rka j\u00e4mlikheten och g\u00f6ra systemet mer robust.
I en tidigare rapport granskade vi beslutsunderlagen bakom denna oml\u00e4ggning och fann att de i flera fall var bristf\u00e4lliga. I denna rapport f\u00f6ljer vi i st\u00e4llet upp vad som faktiskt har h\u00e4nt under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter kurs\u00e4ndringen. Fokus ligger p\u00e5 utvecklingen fr\u00e5n 2023 och fram\u00e5t, med j\u00e4mf\u00f6relser bak\u00e5t i tiden och \u2013 i den m\u00e5n det \u00e4r m\u00f6jligt \u2013 med Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r \u00f6vergripande bed\u00f6mning \u00e4r att det finns svagt st\u00f6d f\u00f6r att oml\u00e4ggningen hittills har n\u00e5tt de m\u00e5l som angavs. Flera av de planerade f\u00f6r\u00e4ndringarna har dessutom f\u00f6rdr\u00f6jts, reviderats eller delvis ompr\u00f6vats n\u00e4r kapacitetsproblem, juridiska hinder eller andra genomf\u00f6randesv\u00e5righeter blivit tydliga.
Det finns inte tydlig evidens f\u00f6r att den samlade v\u00e5rdkonsumtionen i Region Stockholm har minskat p\u00e5 ett s\u00e4tt som kan tolkas som minskad medicinskt omotiverad v\u00e5rd. Operations- och ingreppsstatistiken ger inte st\u00f6d f\u00f6r en generell nedg\u00e5ng i aktiviteten i specialistv\u00e5rden. Att operationsk\u00f6erna har vuxit talar f\u00f6r att kapacitetsproblem har uppst\u00e5tt snarare \u00e4n f\u00f6r att \u00f6verkonsumtion framg\u00e5ngsrikt har reducerats.<\/p>\n\n\n\n

Inte heller finns tydligt st\u00f6d f\u00f6r att kostnaderna har minskat. Omst\u00e4llningsplanen angav en m\u00f6jlig besparing p\u00e5 175 miljoner kronor, men i flera centrala v\u00e5rdomr\u00e5den har reformerna f\u00f6rdr\u00f6jts, \u00e4ndrats eller f\u00f6ljts av kostnads\u00f6kningar. Inom gynekologin och avancerad sjukv\u00e5rd i hemmet har ers\u00e4ttningarna h\u00f6jts och inom hudsjukv\u00e5rden har ut\u00f6kade uppdrag till region\u00e4gda enheter \u00f6kat kostnaderna. Inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden finns fortfarande endast planerade, men \u00e4nnu inte realiserade, besparingar. Sammantaget finns det d\u00e4rf\u00f6r inte st\u00f6d f\u00f6r att kursoml\u00e4ggningen hittills har lett till l\u00e4gre kostnader.
Utvecklingen av produktiviteten \u2013 hur mycket v\u00e5rd som produceras i relation till de resurser som anv\u00e4nds \u2013 ger inte heller st\u00f6d f\u00f6r att reformernas m\u00e5ls\u00e4ttningar har infriats. S\u00e4rskilt bekymmersamt \u00e4r att p\u00e5verkbar slutenv\u00e5rd vid kronisk sjukdom har \u00f6kat i Stockholm, samtidigt som utvecklingen varit b\u00e4ttre i Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland. Det tyder p\u00e5 att v\u00e5rdkedjan fungerar mindre effektivt \u00e4n tidigare.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller j\u00e4mlikhet och geografisk kontroll \u00e4r slutsatsen likartad. Region Stockholm har visserligen f\u00e5tt st\u00f6rre formell kontroll \u00f6ver var och hur v\u00e5rd ska bedrivas. Men det finns \u00e4nnu inget tydligt st\u00f6d f\u00f6r att tillg\u00e5ngen till v\u00e5rd har blivit mer j\u00e4mlik. Tv\u00e4rtom tyder mycket p\u00e5 att avtal och mottagningar har f\u00f6rsvunnit snabbare \u00e4n alternativ kapacitet har byggts upp. Detta riskerar s\u00e4rskilt att drabba patienter med svagare resurser, som har mindre m\u00f6jlighet att sj\u00e4lva navigera v\u00e5rdsystemet.<\/p>\n\n\n\n

Slutligen visar uppf\u00f6ljningen att kursoml\u00e4ggningen i flera fall tycks ha f\u00f6rs\u00e4mrat, snarare \u00e4n f\u00f6rb\u00e4ttrat, systemets robusthet. N\u00e4r v\u00e5rdval avvecklas, verksamheter tas \u00f6ver i egen regi och antalet utf\u00f6rare minskar kan systemet bli mer s\u00e5rbart f\u00f6r st\u00f6rningar. Problem som uppst\u00e5tt inom ME\/CFS-v\u00e5rden och ambulanssjukv\u00e5rden illustrerar detta. Flera akt\u00f6rer och \u00e4gandeformer \u00e4r inte n\u00e5gon garanti mot problem, men de kan sprida risker och minska sannolikheten f\u00f6r att st\u00f6rningar i en del av v\u00e5rdkedjan f\u00e5r breda f\u00f6ljdeffekter.<\/p>\n\n\n\n

Inledning<\/h2>\n\n\n\n

Under de senaste decennierna har den privata sektorn blivit en allt viktigare del av den skattefinansierade v\u00e5rden i Sverige. Och ingenstans har denna utveckling varit lika tydlig som i Stockholm. Redan 2008 inf\u00f6rdes fritt v\u00e5rdval i prim\u00e4rv\u00e5rden, vilket gav patienter r\u00e4tt att v\u00e4lja v\u00e5rdgivare och privata v\u00e5rdgivare r\u00e4tt att etablera sig s\u00e5 l\u00e4nge regionens krav uppfylldes. D\u00e4refter byggdes valfriheten successivt ut med v\u00e5rdval inom flera delar av specialistv\u00e5rden. Region Stockholm kom d\u00e4rmed att bli det tydligaste svenska exemplet p\u00e5 ett sjukv\u00e5rdssystem d\u00e4r offentligt finansierad v\u00e5rd i stor utstr\u00e4ckning produceras av en blandning av offentliga och privata utf\u00f6rare.<\/p>\n\n\n\n

Detta har ocks\u00e5 gjort utvecklingen i Stockholm till en politiskt viktig symbolfr\u00e5ga. F\u00f6r f\u00f6respr\u00e5kare har regionen varit ett exempel p\u00e5 hur valfrihet, konkurrens och privat v\u00e5rdproduktion kan kombineras med offentligt finansierad v\u00e5rd p\u00e5 ett rimligt s\u00e4tt. F\u00f6r kritiker har samma utveckling i st\u00e4llet setts som ett uttryck f\u00f6r att den politiska kontrollen \u00f6ver v\u00e5rden har f\u00f6rsvagats, med s\u00e4mre utfall som konsekvens. Efter valet 2022 fick den senare tolkningen ett tydligt genomslag i praktisk politik. Den nya r\u00f6dgr\u00f6na majoriteten inledde en oml\u00e4ggning med m\u00e5let att ta tillbaka den \u201ddemokratiska kontrollen\u201d \u00f6ver sjukv\u00e5rden. I praktiken har detta inneburit att v\u00e5rdval avvecklats eller begr\u00e4nsats, att upphandling i flera fall ersatt valfrihetssystem och att mer v\u00e5rd tagits \u00f6ver i regionens egen regi.<\/p>\n\n\n\n

I v\u00e5r tidigare rapport om Region Stockholms nya sjukv\u00e5rdsinriktning granskade vi de beslutsunderlag som l\u00e5g bakom denna utveckling. V\u00e5r slutsats var att underlagen i flera fall var f\u00f6r tunna och att ordentliga konsekvensanalyser saknades. Vi fann ocks\u00e5 att forskningen inte gav n\u00e5got tydligt st\u00f6d f\u00f6r att de m\u00e5l regionen angav skulle uppn\u00e5s genom att begr\u00e4nsa v\u00e5rdval och minska utrymmet f\u00f6r privata akt\u00f6rer. Tv\u00e4rtom talade mycket f\u00f6r att riskerna f\u00f6r s\u00e4mre tillg\u00e4nglighet och h\u00f6gre kostnader underskattades (Heller-Sahlgren och Jordahl 2024).<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r rapporten tar vid d\u00e4r den tidigare slutade. Vad har h\u00e4nt under de f\u00f6rsta \u00e5ren efter oml\u00e4ggningen? Detta \u00e4r en viktig fr\u00e5ga av flera sk\u00e4l. F\u00f6r det f\u00f6rsta har kursoml\u00e4ggningen motiverats med starka p\u00e5st\u00e5enden om \u00f6verutnyttjande, kostnadsproblem, oj\u00e4mlikhet och bristande beredskap. Om detta st\u00e4mmer borde de planerade effekterna efter n\u00e5gra \u00e5r i vart fall b\u00f6rja synas. F\u00f6r det andra har f\u00f6r\u00e4ndringarna genomf\u00f6rts i ett redan pressat v\u00e5rdsystem, pr\u00e4glat av personalbrist, l\u00e5nga v\u00e4ntetider i delar av v\u00e5rden och behov av \u00f6kad produktivitet. F\u00f6r det tredje handlar detta inte bara om Region Stockholm. Eftersom Stockholm l\u00e4nge fungerat som ett skyltf\u00f6nster f\u00f6r marknadsinslag i v\u00e5rden har kursoml\u00e4ggningen ocks\u00e5 f\u00e5tt stor symbolisk betydelse f\u00f6r den nationella debatten om valfrihet, privata utf\u00f6rare och offentlig styrning.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att reformerna m\u00e5ste bed\u00f6mas mot de m\u00e5l som deras f\u00f6respr\u00e5kare sj\u00e4lva har satt upp. Omst\u00e4llningsplanerna i Region Stockholm knyter reformerna till flera \u00f6vergripande ambitioner: att minska \u00f6verkonsumtion av v\u00e5rd, s\u00e4nka kostnaderna, st\u00e4rka j\u00e4mlikheten i tillg\u00e5ngen till v\u00e5rd och g\u00f6ra systemet mer robust. Dessa m\u00e5l kan i praktiken st\u00e5 i konflikt med varandra. Ett system kan exempelvis bli mer centraliserat och formellt mer styrbart, men samtidigt mindre flexibelt n\u00e4r st\u00f6rningar uppst\u00e5r. Ett f\u00f6rs\u00f6k att minska v\u00e5rdvolymer kan samtidigt skapa kapacitetsproblem och l\u00e4ngre k\u00f6er. Just d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste uppf\u00f6ljningen ta fasta p\u00e5 faktiska utfall snarare \u00e4n p\u00e5 hur reformerna har motiverats.<\/p>\n\n\n\n

I rapporten behandlar vi d\u00e4rf\u00f6r fyra huvudfr\u00e5gor. F\u00f6r det f\u00f6rsta: finns det st\u00f6d f\u00f6r att v\u00e5rdkonsumtionen har minskat p\u00e5 ett s\u00e4tt som tyder p\u00e5 mindre medicinskt omotiverad v\u00e5rd \u2013 eller pekar utvecklingen snarare mot minskad kapacitet och \u00f6kad undantr\u00e4ngning? F\u00f6r det andra: har kostnaderna minskat och produktiviteten f\u00f6rb\u00e4ttrats \u2013 eller har besparingarna uteblivit samtidigt som resurserna anv\u00e4nds mindre effektivt? F\u00f6r det tredje: har den faktiska tillg\u00e5ngen till v\u00e5rd blivit mer j\u00e4mlik \u2013 eller har omst\u00e4llningen snarare f\u00f6rt med sig s\u00e4mre kapacitet och \u00f6kad belastning p\u00e5 andra delar av systemet? F\u00f6r det fj\u00e4rde: har systemet blivit mer robust eller mer s\u00e5rbart n\u00e4r v\u00e5rdval avvecklats och fler verksamheter koncentrerats?<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att besvara dessa fr\u00e5gor f\u00f6ljer vi utvecklingen i Region Stockholm f\u00f6re och efter kurs\u00e4ndringen, med 2023 som startpunkt f\u00f6r reformperioden. D\u00e4r det \u00e4r m\u00f6jligt j\u00e4mf\u00f6r vi ocks\u00e5 utvecklingen med Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland, f\u00f6r att skilja effekter specifika f\u00f6r Stockholm fr\u00e5n bredare trender.<\/p>\n\n\n\n

Ambitionen \u00e4r inte att genomf\u00f6ra en renodlad effektutv\u00e4rdering; omst\u00e4llningen p\u00e5g\u00e5r fortfarande och flera reformer har f\u00f6rdr\u00f6jts eller \u00e4ndrats. D\u00e4remot \u00e4r m\u00e5let att s\u00e4ga n\u00e5got meningsfullt om den riktning utvecklingen hittills har tagit och om det finns tecken p\u00e5 att regionens m\u00e5ls\u00e4ttningar h\u00e5ller p\u00e5 att infrias eller inte.<\/p>\n\n\n\n

Bakgrund<\/h2>\n\n\n\n

Stockholms l\u00e4n har sedan 1990-talet varit ett skyltf\u00f6nster f\u00f6r tillv\u00e4xten av offentligt finansierad privat v\u00e5rd i Sverige. Driften i offentlig regi har sedan dess gradvis kompletterats med privat utf\u00f6rande genom offentlig upphandling och v\u00e5rdval. Upphandling inneb\u00e4r att den offentliga best\u00e4llaren k\u00f6per tj\u00e4nster av privata akt\u00f6rer utifr\u00e5n specificerade villkor, medan v\u00e5rdval inneb\u00e4r att patienten sj\u00e4lv f\u00e5r v\u00e4lja bland godk\u00e4nda utf\u00f6rare. B\u00e5da modellerna har motiverats av potentialen att \u00f6ka effektiviteten och f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e4ngligheten genom \u00f6kad konkurrens.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om modellerna inte \u00e4r \u00f6msesidigt uteslutande kan man f\u00f6renklat s\u00e4ga att v\u00e5rdval st\u00e4rker patienters valfrihet i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n upphandling, som d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 passar b\u00e4ttre n\u00e4r man i praktiken inte kan tillgodose n\u00e5gon valfrihet v\u00e4rd namnet (s\u00e5som i ambulans- och akutv\u00e5rden). Men i m\u00e5nga fall finns det teoretiska sk\u00e4l att f\u00f6redra v\u00e5rdval i ett kvalitetsperspektiv, bland annat f\u00f6r att patienter d\u00e5 kan ta h\u00e4nsyn till om\u00e4tbara kvalitetsaspekter som inte kan beaktas vid upphandlingar (se Heller-Sahlgren och Jordahl 2024).<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan var tillv\u00e4xten av marknadskrafterna starkast i Stockholm j\u00e4mf\u00f6rt med andra delar av landet och man var ocks\u00e5 bland de f\u00f6rsta regionerna att inf\u00f6ra fritt v\u00e5rdval inom prim\u00e4rv\u00e5rden 2008. Detta har resulterat i att en v\u00e4ldigt h\u00f6g andel av v\u00e5rden idag levereras av privata akt\u00f6rer: 71 procent av v\u00e5rdcentralerna i Region Stockholm drevs i privat regi \u00e5r 2024, vilket var \u00f6verl\u00e4gset h\u00f6gst i landet (SKR 2025a). Likas\u00e5 har man legat i framkant n\u00e4r det g\u00e4ller att \u00f6ka valfriheten inom specialistv\u00e5rden: \u00e5r 2024 fanns 58 procent av alla svenska v\u00e5rdval inom somatisk och psykiatrisk specialistv\u00e5rd i Region Stockholm (SKR 2025b).<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r intressant nog de vinstdrivande f\u00f6retagen som st\u00e5r f\u00f6r den stora merparten av den privat utf\u00f6rda v\u00e5rden. \u00c5r 2024 bestod exempelvis hela 47 procent av Region Stockholms totala nettokostnader f\u00f6r prim\u00e4rv\u00e5rden av k\u00f6p fr\u00e5n privata f\u00f6retag, att j\u00e4mf\u00f6ra med mindre \u00e4n 1 procent av k\u00f6p fr\u00e5n ideella f\u00f6reningar och stiftelser. Samtidigt bestod 19 procent av Region Stockholms nettokostnader f\u00f6r somatisk och psykiatrisk specialistv\u00e5rd av k\u00f6p fr\u00e5n privata f\u00f6retag, att j\u00e4mf\u00f6ra med 2 procent av k\u00f6p fr\u00e5n ideella f\u00f6reningar och stiftelser (SCB 2026). Det \u00e4r allts\u00e5 huvudsakligen vinstdrivande f\u00f6retag som har dominerat Region Stockholms privata v\u00e5rdmarknad.<\/p>\n\n\n\n

Kursoml\u00e4ggningen<\/h3>\n\n\n\n

Sedan valet 2022 har den r\u00f6dgr\u00f6na majoriteten i Region Stockholm dock drivit igenom en kursoml\u00e4ggning som p\u00e5tagligt f\u00f6r\u00e4ndrar spelreglerna i dessa h\u00e4nseenden. Socialdemokraterna gick till val p\u00e5 att \u201dta tillbaka den demokratiska kontrollen \u00f6ver sjukv\u00e5rden\u201d (Had\u017eiali\u0107 2022) och reformriktningen efter valsegern har i korthet g\u00e5tt ut p\u00e5 att begr\u00e4nsa v\u00e5rdval (och i vissa fall avveckla dem), ers\u00e4tta v\u00e5rdval med upphandling (och d\u00e4rigenom minska etableringsm\u00f6jligheterna och valfriheten) samt \u00f6ka andelen v\u00e5rd som bedrivs i egen regi. De uttalade m\u00e5len var att d\u00e4mpa \u201d\u00f6verutnyttjande\u201d av v\u00e5rd, minska kostnaderna, st\u00e4rka j\u00e4mlikheten samt \u00f6ka beredskapen och robustheten i leveransen (se Region Stockholm 2023a). F\u00f6r\u00e4ndringarna best\u00e5r allts\u00e5 inte av en enskild reform, utan av en samlad omst\u00e4llningsstrategi med stora konsekvenser f\u00f6r hur v\u00e5rden organiseras och bedrivs.<\/p>\n\n\n\n

Efter den deklarerade kursoml\u00e4ggningen har en rad f\u00f6r\u00e4ndringar skett i den riktning som stakades ut. Tabell A1 i Appendixet redovisar en detaljerad tidslinje f\u00f6r beslut och implementeringar och utfallen diskuteras i detalj i avsnitt 3. Nedan diskuteras de viktigaste f\u00f6r\u00e4ndringarna mycket kortfattat som bakgrund.
Det tidigare v\u00e5rdvalet i geriatrik upph\u00f6rde i augusti 2025 och ersattes av ett nytt v\u00e5rdval reserverat f\u00f6r id\u00e9burna organisationer, samt \u00f6kad anv\u00e4ndning av upphandling f\u00f6r den v\u00e5rd som inte bedrivs i regionens egen regi. Likas\u00e5 avvecklades v\u00e5rdvalet inom allergologi i december 2025; sedan dess bedrivs den v\u00e5rden i st\u00e4llet p\u00e5 akutsjukhusen och inom prim\u00e4rv\u00e5rden. \u00c4ven v\u00e5rdvalen inom intensivtr\u00e4ning f\u00f6r personer med r\u00f6relseneds\u00e4ttning samt f\u00f6r specialiserad rehabilitering vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta och utmattningssyndrom har avslutats (Region Stockholm 2024b; V\u00e5rdgivarguiden 2025). Andra v\u00e5rdval har i st\u00e4llet varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r revideringar d\u00e4r de privata delarna har minskat. Exempelvis finns v\u00e5rdvalet inom gynekologi kvar, men mer avancerad kirurgi har f\u00f6rlagts till regionens akutsjukhus (Region Stockholm 2024c).<\/p>\n\n\n\n

I andra fall har Region Stockholm fattat beslut om avveckling som \u00e4nnu inte har f\u00e4rdigst\u00e4llts. Den specialiserade \u00f6gonsjukv\u00e5rden \u00e4r ett exempel. M\u00e5let var fr\u00e5n b\u00f6rjan att v\u00e5rdvalet skulle avskaffas i september 2025, men i juni 2024 f\u00f6rl\u00e4ngde man det, bland annat p\u00e5 grund av oro f\u00f6r att tillg\u00e5ngen till v\u00e5rd skulle p\u00e5verkas negativt av \u00f6verg\u00e5ngen till upphandling (se Lanryd 2025). I januari 2026 tecknade dock regionen avtal med leverant\u00f6rer i en upphandling och sade upp nuvarande avtal i v\u00e5rdvalet. De nya leverant\u00f6rerna ska b\u00f6rja bedriva verksamhet i oktober 2026 (Region Stockholm 2026a). \u00c4ven \u00f6verg\u00e5ngen till upphandling inom hudsjukv\u00e5rden har dragit ut p\u00e5 tiden. I december 2025 angav man att avvecklingen nu planeras f\u00f6rst under 2027, efter att nya v\u00e5rdgivare anlitats genom upphandling (Region Stockholm 2025a).<\/p>\n\n\n\n

Dessutom har man \u00f6vergett planen p\u00e5 att avskaffa v\u00e5rdvalet inom specialiserad neurologi. Fr\u00e5n b\u00f6rjan var tanken att regionen skulle ta \u00f6ver driften, men i juni 2024 beslutade man att v\u00e5rdvalet skulle vara kvar i nuvarande form. En intern analys visade n\u00e4mligen att regionen saknade resurser och ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar att \u00f6verta uppdraget i sin helhet (Region Stockholm 2024d). Den ursprungliga planen att ta \u00f6ver specialistv\u00e5rden inom neurologin i egen regi genomf\u00f6rdes allts\u00e5 inte.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver att avsluta och f\u00f6r\u00e4ndra olika v\u00e5rdval har regionen samtidigt ocks\u00e5 avslutat vissa upphandlade avtal och i st\u00e4llet tagit hem verksamhet i egen regi. Ett exempel \u00e4r sjukv\u00e5rdsr\u00e5dgivningen 1177, som tidigare drevs i upphandlad form. Under v\u00e5ren 2024 togs ett beslut om att f\u00f6rv\u00e4rva f\u00f6retaget som d\u00e5 drev 1177 \u2013 Medhelp sjukv\u00e5rdsr\u00e5dgivning AB \u2013 vilket innebar att verksamheten togs \u00f6ver i egen regi (Region Stockholm 2024e). Likas\u00e5 har man successivt tagit \u00f6ver den prehospitala v\u00e5rden och ambulansv\u00e5rden i egen regi. All ambulansv\u00e5rd f\u00f6rdes f\u00f6rst \u00f6ver till det region\u00e4gda bolaget och i januari 2026 \u00f6verf\u00f6rdes sedan verksamheten till den nya ambulanssjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden och -f\u00f6rvaltningen. Regionen har samtidigt tagit beslut om fortsatta f\u00f6rberedelser f\u00f6r att ta \u00f6ver resterande delar av prehospital v\u00e5rd (Region Stockholm 2025b). \u00c4ven \u00e4tst\u00f6rningsv\u00e5rden har \u00f6verg\u00e5tt fr\u00e5n att upphandlas till att enbart bedrivas i regionens regi, medan viss privat driven akutverksamhet samtidigt har avslutats (Region Stockholm 2024g, 2026b; se \u00e4ven Lanryd 2025).
\u00d6ver lag har allts\u00e5 Region Stockholm p\u00e5b\u00f6rjat en stor omst\u00e4llning, med en m\u00e5ls\u00e4ttning att minska den privata sektorns roll i v\u00e5rden. Enligt Socialdemokraternas finansregionr\u00e5d Aida Had\u017eiali\u0107 var tanken bakom omst\u00e4llningen mycket riktigt ett \u201dparadigmskifte\u201d \u2013 och man har \u00e4mnat g\u00f6ra Stockholm till ett skyltf\u00f6nster f\u00f6r vad Socialdemokraterna vill uppn\u00e5 genom att \u201dta tillbaka den demokratiska kontrollen\u201d \u00f6ver v\u00e4lf\u00e4rden mer generellt (Nordenski\u00f6ld 2024).<\/p>\n\n\n\n

Vad var underlaget f\u00f6r kursoml\u00e4ggningen?<\/h3>\n\n\n\n

Vid stora och snabba f\u00f6r\u00e4ndringar av en s\u00e5 komplex verksamhet som specialistv\u00e5rd \u00e4r risken f\u00f6r oavsiktliga konsekvenser betydande \u2013 och konsekvensanalyser \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r av stor vikt. Trots detta fanns det f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt lite beslutsunderlag f\u00f6r den nya inriktningen n\u00e4r den beslutades. V\u00e5r tidigare granskning visade att man i praktiken inte hade genomf\u00f6rt n\u00e5gra konsekvensanalyser alls innan omst\u00e4llningsplanen sattes i verket. I det material som existerade beskrev man kort de f\u00f6rv\u00e4ntade effekterna p\u00e5 \u00f6versiktlig basis, men man presenterade inga analyser eller redog\u00f6relser vad g\u00e4ller antagandena i detta h\u00e4nseende \u2013 och inte heller n\u00e5gon diskussion om m\u00f6jliga oavsiktliga konsekvenser som skulle kunna uppst\u00e5 (se Heller-Sahlgren och Jordahl 2024).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att exemplifiera problemen med de bristf\u00e4lliga underlag som l\u00e5g bakom de politiska besluten anv\u00e4nde vi \u00f6gonsjukv\u00e5rden som en fallstudie. Motiveringen bakom f\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5stods vara att \u00f6gonsjukv\u00e5rden kontinuerligt hade vuxit p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte ans\u00e5gs reflektera behoven i regionen. Det visade sig dock att hela den volym\u00f6kning som tillskrevs v\u00e5rdvalet i de underlag som fanns tillg\u00e4ngliga kunde f\u00f6rklaras av sjunkande produktion i andra delar av \u00f6gonsjukv\u00e5rden och av en f\u00f6r\u00e4ndrad befolkningsstruktur. De f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e5rdvolymer som trots allt verkar ha med v\u00e5rdvalet att g\u00f6ra var i st\u00e4llet koncentrerade till en \u00f6kning som skedde strax efter inf\u00f6randet runt 2012\u20132013, vilket tyder p\u00e5 att reformen medf\u00f6rde att ett uppd\u00e4mt behov av \u00f6gonsjukv\u00e5rd pl\u00f6tsligt kunde tillgodoses. Detta kan ocks\u00e5 ha varit en potentiell f\u00f6rklaring till varf\u00f6r Stockholm har lyckats b\u00e4ttre \u00e4n resten av landet med att uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e5rdgarantin inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden sedan v\u00e5rdvalet inf\u00f6rdes. I ljuset av detta framstod p\u00e5st\u00e5enden om icke-medicinskt motiverad v\u00e5rd som m\u00e4rkliga (se Heller-Sahlgren och Jordahl 2024).<\/p>\n\n\n\n

Inte heller tyder forskningen om privata utf\u00f6rare, konkurrens och valfrihet inom offentligt finansierad v\u00e5rd \u2013 som vi gick igenom i den tidigare rapporten \u2013 p\u00e5 att kursoml\u00e4ggningen skulle ge de positiva konsekvenser som det r\u00f6dgr\u00f6na styret hoppades p\u00e5. Denna forskning indikerar i st\u00e4llet att privata v\u00e5rdgivare och v\u00e5rdval \u2013 under r\u00e4tt institutionella villkor \u2013 kan ge billigare v\u00e5rd till en likv\u00e4rdig (eller h\u00f6gre) kvalitet samt st\u00e4rka tillg\u00e4ngligheten (se Heller-Sahlgren och Jordahl 2024).<\/p>\n\n\n\n

I Tyskland har man exempelvis funnit \u00f6kad kvalitet och effektivitet av privatiseringar av offentliga sjukhus och i Norge fann man att upphandling av dagkirurgi \u00f6kade effektiviteten (Ge m.fl. 2024; Tiemann och Schrey\u00f6gg 2012; W\u00fcbker och Wuckel 2019). P\u00e5 liknande s\u00e4tt visade en utv\u00e4rdering fr\u00e5n Centrum f\u00f6r medicinsk teknik och utv\u00e4rdering (CMT) vid Link\u00f6pings universitet att v\u00e5rdvalet inom ryggkirurgi i Stockholm \u00f6kade tillg\u00e4ngligheten samtidigt som kostnaderna per operation sj\u00f6nk, vilket innebar att fler operationer kunde genomf\u00f6ras inom samma totala kostnadsram (Eriksson och Levin 2018). Dessa exempel ger st\u00f6d f\u00f6r v\u00e5r tidigare slutats att det finns v\u00e4ldigt lite som tyder p\u00e5 att Region Stockholms omst\u00e4llningsstrategi \u2013 med fokus p\u00e5 att begr\u00e4nsa v\u00e5rdval och minska utrymmet f\u00f6r privata akt\u00f6rer \u2013 kommer att n\u00e5 de m\u00e5l som politikerna har satt upp (Heller-Sahlgren och Jordahl 2024).<\/p>\n\n\n\n

Detta betyder naturligtvis inte att system som inkluderar privata akt\u00f6rer fungerar perfekt i alla situationer. N\u00e4r styrningen \u00e4r svag eller n\u00e4r uppf\u00f6ljningen inte f\u00e5ngar de viktigaste kvalitetsdimensionerna kan akt\u00f6rer reagera p\u00e5 incitamenten p\u00e5 s\u00e4tt som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis gynnar patienterna. Den svenska ambulanssjukv\u00e5rden \u00e4r ett intressant exempel. Svensk forskning fr\u00e5n Region Stockholm finner att privata ambulanser hade kortare responstider samt l\u00e4gre kostnader, men att patienter som tilldelades privata ambulanser ocks\u00e5 hade h\u00f6gre mortalitet (Knutsson och Tyrefors 2022). Detta ger en fingervisning om riskerna med att fokusera alltf\u00f6r mycket p\u00e5 vissa kvalitetsdimensioner (som responstid) men missa andra (som medicinska utfall) i utformningen av upphandlingskontrakt.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt \u00e4r det viktigt att inte dra alltf\u00f6r l\u00e5ngtg\u00e5ende slutsatser fr\u00e5n den studien. Studien identifierar skillnader p\u00e5 marginalen mellan privata och offentliga utf\u00f6rare inom ett system med privata akt\u00f6rer \u2013 som under den tiden stod f\u00f6r cirka 60 procent av marknaden \u2013 men analyserar inte systemeffekterna av privata alternativ. Att avskaffa s\u00e5dana alternativ kan p\u00e5verka bemanning, kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, arbetss\u00e4tt och incitament i hela organisationen \u2013 och d\u00e4rmed ocks\u00e5 utfallen i den offentliga verksamheten. Studien kan allts\u00e5 inte s\u00e4ga n\u00e5got om effekterna av en s\u00e5dan process. Och som vi diskuterar i n\u00e4sta avsnitt finns det intressant nog tecken p\u00e5 just s\u00e5dana oavsiktliga konsekvenser efter de reformer som har genomf\u00f6rts i Region Stockholm.
Sammantaget ger forskningslitteraturen i m\u00e5nga fall st\u00f6d f\u00f6r att privata utf\u00f6rare kan bidra till ett mer effektivt system, \u00e4ven om resultaten varierar mellan olika studier och v\u00e5rdomr\u00e5den. N\u00e4r evidensen \u00e4r mer begr\u00e4nsad eller blandad inneb\u00e4r det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att privata akt\u00f6rer b\u00f6r uteslutas, utan kan snarare peka p\u00e5 behovet av att utveckla systemets spelregler \u2013 exempelvis n\u00e4r det g\u00e4ller uppf\u00f6ljning, transparens och ers\u00e4ttningsprinciper. Om reformer i st\u00e4llet inneb\u00e4r att utrymmet f\u00f6r privata utf\u00f6rare minskar, och d\u00e4rmed \u00e4ven graden av valfrihet och konkurrens, finns det sk\u00e4l att beakta att detta samtidigt kan f\u00f6rsvaga de mekanismer som i delar av den svenska och internationella litteraturen har f\u00f6rknippas med f\u00f6rb\u00e4ttringar i effektivitet, kvalitet och tillg\u00e4nglighet.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan om systemets robusthet<\/h3>\n\n\n\n

I svensk debatt diskuteras fr\u00e5gan om privata utf\u00f6rare i v\u00e5rdsystemet oftast i termer av effektivitet och andra konsekvenser under normala omst\u00e4ndigheter. Men ett v\u00e5rdsystem pr\u00f6vas minst lika mycket av sin f\u00f6rm\u00e5ga att fungera n\u00e4r verkligheten avviker fr\u00e5n planeringen: n\u00e4r personalbristen tilltar, n\u00e4r efterfr\u00e5gan skiftar snabbt, eller n\u00e4r n\u00e5gon annan form av extern chock intr\u00e4ffar. Ett mer centraliserat system kan i praktiken bli mer s\u00e5rbart i en s\u00e5dan situation, eftersom f\u00e4rre alternativa v\u00e5rdgivare finns att tillg\u00e5 (se Sanandaji och Heller-Sahlgren 2026). S\u00e5dana effekter f\u00e5ngas normalt inte i forskning om privata akt\u00f6rers effekter p\u00e5 kvalitet och effektivitet.<\/p>\n\n\n\n

Det finns dock internationella exempel som p\u00e5visar problemen med alltf\u00f6r centralstyrda v\u00e5rdsystem i detta h\u00e4nseende. I Storbritannien har de olika nationerna olika v\u00e5rdsystem: England har haft mest valfrihet, konkurrens och privata inslag vad g\u00e4ller v\u00e5rdproduktionen, medan Wales och Skottland har haft en mer centraliserad modell d\u00e4r v\u00e5rden huvudsakligen bedrivs i offentlig regi. Det finns m\u00e5nga skillnader mellan l\u00e4nderna som g\u00f6r det sv\u00e5rt att j\u00e4mf\u00f6ra utfallen rakt av, men det \u00e4r h\u00f6gst relevant att j\u00e4mf\u00f6ra deras relativa utveckling sedan coronapandemin slog till. Pandemin var n\u00e4mligen just en extern kris som testar ett v\u00e5rdsystems robusthet.<\/p>\n\n\n\n

Och intressant nog har Wales haft mycket st\u00f6rre problem med v\u00e5rdk\u00f6er f\u00f6r elektiv v\u00e5rd j\u00e4mf\u00f6rt med England sedan pandemin. Likas\u00e5 \u00e5terh\u00e4mtade sig England fortare och i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n Skottland vad g\u00e4ller v\u00e5rdk\u00f6er, j\u00e4mf\u00f6rt med innan pandemin (ONS 2024, Warner 2024). N\u00e4r en extern kris slog till visade allts\u00e5 den engelska v\u00e5rden st\u00f6rre motst\u00e5ndskraft \u00e4n den walesiska och \u00e5terh\u00e4mtade sig snabbare \u00e4n den skotska. Detta \u00e4r f\u00f6renligt med hypotesen att system med fler utf\u00f6rare och st\u00f6rre konkurrens kan vara mer robusta i krissituationer, eftersom de har st\u00f6rre flexibilitet att anpassa kapacitet och organisation n\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r\u00e4ndras. Storbritannien utg\u00f6r endast ett exempel, men po\u00e4ngen \u00e4r allm\u00e4n: det finns mycket som talar f\u00f6r att ett system med ett flertal akt\u00f6rer \u00e4r mer robust f\u00f6r olika slags st\u00f6rningar \u00e4n mer centraliserade system. Detta perspektiv skiljer sig kraftigt fr\u00e5n antagandet som regionstyret gjorde i sin omst\u00e4llningsplan: att mer sammanh\u00e5llna system \u00e4r b\u00e4ttre ur ett beredskapsperspektiv.<\/p>\n\n\n\n

Omr\u00e5den d\u00e4r planen inte genomf\u00f6rts eller reviderats<\/a><\/h3>\n\n\n\n

F\u00f6r analysen \u00e4r det s\u00e4rskilt viktigt att flera delar av omst\u00e4llningsplanen har f\u00f6rdr\u00f6jts, justerats eller delvis ompr\u00f6vats, vilket noterades i avsnitt 2 (och i Tabell A1 i appendix). De sk\u00e4l som anges i underlag och senare beslut handlar framf\u00f6r allt om kapacitetsrisker, juridiska risker, ekonomiska incitament och patients\u00e4kerhet. Nedan diskuteras n\u00e5gra tydliga exempel.<\/p>\n\n\n\n

Avancerad sjukv\u00e5rd i hemmet<\/em><\/p>\n\n\n\n

Omst\u00e4llningsplanen fr\u00e5n juni 2023 angav att en utredning skulle ta fram f\u00f6rslag om ett nytt samlat uppdrag f\u00f6r v\u00e5rd i hemmet. Bakgrunden var att hembaserade uppdrag beskrevs som splittrade och sv\u00e5ra att samordna. I avsnittet om avancerad sjukv\u00e5rd i hemmet (ASIH) lyfte man ocks\u00e5 fram problem som obalanserat geografiskt utbud och otydliga gr\u00e4nser mot basal hemsjukv\u00e5rd. Detta kan tolkas som kritik mot hur LOV-strukturen fungerar i praktiken, men omst\u00e4llningsplanen slog inte fast n\u00e5gon \u00f6verg\u00e5ng till LOU eller egen regi (Region Stockholm 2023b).<\/p>\n\n\n\n

I augusti 2024 godk\u00e4nde h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden en plan f\u00f6r v\u00e5rdplatser kopplad till Socialstyrelsens riktv\u00e4rden f\u00f6r slutenv\u00e5rdsplatser. D\u00e4r lyftes ASIH samtidigt fram som en v\u00e5rdform som p\u00e5verkar behovet av s\u00e5dana platser: under 2022\u20132023 uppgavs omkring 3 000\u20133 400 personer per dag vara inskrivna i ASIH (Region Stockholm 2024h).<\/p>\n\n\n\n

I maj 2025 beslutade h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mndens avtalsutskott om en h\u00f6jning av v\u00e5rddygnsers\u00e4ttningen i v\u00e5rdval ASIH med sju procent, motsvarande drygt 90 miljoner kronor per \u00e5r. (Region Stockholm 2025i). N\u00e4r ASIH-utredningen till slut presenterades i augusti 2025 blev slutsatsen att ASIH skulle ligga kvar inom LOV, men med ett reviderat f\u00f6rfr\u00e5gningsunderlag och arbete f\u00f6r b\u00e4ttre geografisk tillg\u00e4nglighet (Region Stockholm 2025k).<\/p>\n\n\n\n

Neurologi<\/em><\/p>\n\n\n\n

Enligt omst\u00e4llningsplanen fr\u00e5n juni 2023 skulle den specialiserade neurologin l\u00e4mna LOV och v\u00e5rden i st\u00e4llet f\u00f6ras \u00f6ver till regionens egen regi (Region Stockholm 2023b). I juni 2024 \u00e4ndrade h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden dock inriktning och l\u00e4t v\u00e5rdvalet vara kvar i nuvarande form. Det nya beslutet byggde p\u00e5 dialog med v\u00e5rden i egen regi, som inte ans\u00e5gs kunna ta \u00f6ver uppdraget i sin helhet p\u00e5 grund av krav p\u00e5 bemanning och ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar. F\u00f6rvaltningen bed\u00f6mde ocks\u00e5 att en upphandling enligt LOU inte skulle l\u00f6sa de grundl\u00e4ggande problemen, som framf\u00f6r allt kopplades till bristen p\u00e5 neurologspecialister (Region Stockholm 2024d).<\/p>\n\n\n\n

Beslutet att beh\u00e5lla v\u00e5rdvalet kombinerades samtidigt med ett uppdrag att inf\u00f6r 2025 \u00f6ka best\u00e4llningen av \u00f6ppenv\u00e5rdsneurologi fr\u00e5n region\u00e4gda enheter, bland annat Centrum f\u00f6r neurologi vid Akademiskt specialistcentrum och S\u00f6dert\u00e4lje sjukhus. Kostnads\u00f6kningen angavs till upp till 3 miljoner kronor (Region Stockholm 2024d).<\/p>\n\n\n\n

Gynekologi<\/em><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5rdval specialiserad gynekologi omfattades av omst\u00e4llningsplanen 2023. M\u00e5let var att revidera v\u00e5rdvalet och inom ramen f\u00f6r det utreda om delar av uppdraget borde f\u00f6ras \u00f6ver till v\u00e5rd i egen regi. En m\u00f6jlig kostnadsreduktion p\u00e5 20 miljoner kronor angavs (Region Stockholm 2023b)<\/p>\n\n\n\n

I mars 2024 beslutade h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden om konkreta f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e5rdvalet. Inriktningen var st\u00f6rre mottagningar, h\u00f6gre bemanningskrav, volymkrav och krav p\u00e5 deltagande i jour och beredskap (Region Stockholm 2024c). Under v\u00e5ren 2024 sade n\u00e5gra v\u00e5rdgivare upp sina abortuppdrag. Senare beslutade avtalsutskottet att h\u00f6ja samtliga ers\u00e4ttningar i v\u00e5rdvalet med sju procent fr\u00e5n 1 maj 2025, motsvarande cirka 30 miljoner kronor per \u00e5r. Regionen uppgav samtidigt att delar av det kirurgiska uppdraget redan hade flyttats till akutsjukhusen under 2024 (Region Stockholm 2025j).<\/p>\n\n\n\n

Utfallet blev allts\u00e5 att v\u00e5rdvalet reviderades och att delar av kirurgin flyttades till akutsjukhusen, samtidigt som de ekonomiska villkoren i v\u00e5rdvalet senare f\u00f6rst\u00e4rktes genom h\u00f6jda ers\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vergripande m\u00f6nster<\/em><\/p>\n\n\n\n

Sammantaget framtr\u00e4der ett tydligt m\u00f6nster. De \u00f6vergripande inriktningsbesluten i omst\u00e4llningsplanen har i flera fall f\u00f6ljts av justeringar n\u00e4r kapacitet, juridiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar eller ekonomiska incitament inte har gjort en snabb \u00f6verg\u00e5ng m\u00f6jlig. Flera av de ursprungliga besluten har d\u00e4rf\u00f6r \u00e4ndrats eller skjutits upp.<\/p>\n\n\n\n

Detta tyder p\u00e5 att genomf\u00f6randet varit mer komplext \u00e4n vad de ursprungliga planerna f\u00f6rutsatte. Det ligger ocks\u00e5 i linje med v\u00e5r tidigare granskning, som ifr\u00e5gasatte om beslutsunderlagen gav tillr\u00e4ckligt st\u00f6d f\u00f6r antaganden om l\u00e4gre kostnader och b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet (Heller-Sahlgren och Jordahl 2024).<\/p>\n\n\n\n

Dessa \u00e4ndringar och avsteg \u00e4r viktiga f\u00f6r den fortsatta analysen. Utfallet inom olika v\u00e5rdomr\u00e5den m\u00e5ste n\u00e4mligen f\u00f6rst\u00e5s mot bakgrund av att flera planerade omst\u00e4llningar har f\u00f6rdr\u00f6jts, justerats eller ompr\u00f6vats.<\/p>\n\n\n\n

Utfall<\/h3>\n\n\n\n

V\u00e5rd, \u00f6verkonsumtion och tillg\u00e4nglighet<\/em><\/p>\n\n\n\n

Omst\u00e4llningsplanen fr\u00e5n 2023 byggde p\u00e5 antagandet att vissa delar av v\u00e5rden i Region Stockholm pr\u00e4glades av medicinskt omotiverad konsumtion \u2013 och att en mer behovsstyrd organisering d\u00e4rf\u00f6r skulle kunna minska v\u00e5rdvolymerna utan att patientnyttan f\u00f6rs\u00e4mrades. Samtidigt varnade regionens eget beslutsunderlag f\u00f6r att tillg\u00e4ngligheten kunde p\u00e5verkas negativt om v\u00e5rden i egen regi eller upphandlade v\u00e5rdgivare inte klarade att ta emot de \u00f6verf\u00f6rda volymerna, eller om patienter som f\u00f6rdes fr\u00e5n specialistv\u00e5rd till prim\u00e4rv\u00e5rd inte kunde tas om hand d\u00e4r (Region Stockholm 2023b, 2023c)<\/p>\n\n\n\n

En bed\u00f6mning av omst\u00e4llningen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r skilja mellan tre fr\u00e5gor: (1) om v\u00e5rdkonsumtionen faktiskt har minskat, (2) om tillg\u00e4ngligheten har f\u00f6rb\u00e4ttrats eller f\u00f6rs\u00e4mrats och (3) om eventuella volymminskningar verkligen kan tolkas som minskad \u00f6verkonsumtion snarare \u00e4n som omf\u00f6rdelning, undantr\u00e4ngning eller kapacitetsbrist.<\/p>\n\n\n\n

De breda volymm\u00e5tt som finns tillg\u00e4ngliga ger inget tydligt st\u00f6d f\u00f6r att den samlade specialistv\u00e5rden i Stockholm har minskat efter omst\u00e4llningen. Antalet bes\u00f6k i specialiserad \u00f6ppenv\u00e5rd \u00f6kade fr\u00e5n cirka 4,40 miljoner \u00e5r 2022 till 4,54 miljoner \u00e5r 2024. Antalet patienter steg samtidigt fr\u00e5n ungef\u00e4r 1,13 till 1,17 miljoner. Under samma period \u00f6kade antalet bes\u00f6k i specialiserad \u00f6ppenv\u00e5rd per 100 000 inv\u00e5nare med 1,9 procent i Stockholm medan det minskade med 1,0 procent i V\u00e4stra G\u00f6taland och med 7,8 procent i Sk\u00e5ne. Inte heller operationsstatistiken talar f\u00f6r en minskad aktivitet i specialistv\u00e5rden i Region Stockholm. I den \u00f6ppna specialistv\u00e5rden \u00f6kade antalet ingrepp per 100 000 inv\u00e5nare med 4,2 procent i Stockholm j\u00e4mf\u00f6rt med 2,4 procent i V\u00e4stra G\u00f6taland medan Sk\u00e5ne hade en minskning p\u00e5 0,3 procent fr\u00e5n 2022 till 2024. I slutenv\u00e5rden var motsvarande f\u00f6r\u00e4ndringar mindre: en \u00f6kning med 0,3 procent i Stockholm, en \u00f6kning med 1,6 procent i Sk\u00e5ne och en minskning med 0,1 procent i V\u00e4stra G\u00f6taland. (Socialstyrelsen 2026). Sammantaget finns det allts\u00e5 inget st\u00f6d f\u00f6r att omst\u00e4llningen skulle ha lett till en allm\u00e4n nedv\u00e4xling av specialistv\u00e5rden i Stockholm, vilket man kanske borde ha f\u00f6rv\u00e4ntat sig om reformerna hade minskat \u00f6verkonsumtionen av v\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt har det blivit fler som f\u00e5r v\u00e4nta p\u00e5 v\u00e5rd i Stockholm. K\u00f6n till operation eller \u00e5tg\u00e4rd v\u00e4xte med 39 procent, fr\u00e5n 5,9 till 8,2 personer per 1000 inv\u00e5nare fr\u00e5n december 2022 till december 2025. Som illustreras i figur 1 har motsvarande k\u00f6er i Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland i st\u00e4llet minskat med 14,3 respektive 16,7 procent (SKR 2026).<\/p>\n\n\n\n

Figur 1.<\/mark> Antal personer i k\u00f6 till operation eller \u00e5tg\u00e4rd per 1 000 inv\u00e5nare<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: SKR (2026) f\u00f6r antal personer i k\u00f6 (i december varje \u00e5r) och SCB (2026) f\u00f6r antal inv\u00e5nare.<\/p>\n\n\n\n

Not: Y-axeln \u00e4r bruten (b\u00f6rjar inte vid noll) f\u00f6r att tydligg\u00f6ra variationer och utveckling \u00f6ver tid. Figuren avser registrerade v\u00e4ntande patienter och kan d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5verkas av f\u00f6r\u00e4ndringar i inrapportering och rapporteringst\u00e4ckning \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n

Den andel som f\u00e5r operation eller \u00e5tg\u00e4rd inom 90 dagar har f\u00f6rb\u00e4ttrats i alla de tre stora regionerna, men minst i Stockholm. Fr\u00e5n december 2022 till december 2025 \u00f6kade andelen med 3 procentenheter i Stockholm, med 11 procentenheter i Sk\u00e5ne och med 12 procentenheter i V\u00e4stra G\u00f6taland. Utvecklingen illustreras i figur 2.<\/p>\n\n\n\n

Figur 2.<\/mark> Andel (%) som f\u00e5tt operation\/\u00e5tg\u00e4rd inom 90 dagar<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: SKR (2026).<\/p>\n\n\n\n

Not: Y-axeln \u00e4r bruten (b\u00f6rjar inte vid noll) f\u00f6r att tydligg\u00f6ra variationer och utveckling \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 det hela taget \u00e4r det sv\u00e5rt att tolka den beskrivna utvecklingen som att det har funnits \u00f6verkonsumtion i Stockholm som nu har kunnat reduceras. Stockholm har \u00f6kat insatserna i specialistv\u00e5rden samtidig som k\u00f6erna har blivit l\u00e4ngre j\u00e4mf\u00f6rt med Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland.[1]<\/a><\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven de \u00e5rliga prim\u00e4rv\u00e5rdsrapporterna fr\u00e5n RPO prim\u00e4rv\u00e5rd (2024, 2025) ger en tydlig varningssignal fr\u00e5n mottagarsidan i v\u00e5rdsystemet. Rapporterna beskriver hur ansvar och patientgrupper successivt har f\u00f6rts \u00f6ver fr\u00e5n specialistv\u00e5rd till prim\u00e4rv\u00e5rd och uttrycker \u00e5terkommande oro f\u00f6r undantr\u00e4ngning, bristande konsekvensanalyser och risker f\u00f6r patients\u00e4kerheten. Mest konkret konstateras att \u00f6verflytten av patienter med ME\/CFS, utmattningssyndrom och kronisk sm\u00e4rta inneb\u00e4r att m\u00e5nga resurskr\u00e4vande patienter nu h\u00e4nvisas till prim\u00e4rv\u00e5rden, med \u201cstor risk f\u00f6r undantr\u00e4ngning d\u00e5 resurser inte flyttas med\u201d (RPO prim\u00e4rv\u00e5rd 2025, s. 21).[2]<\/a> Kritiken handlar allts\u00e5 inte bara om enskilda \u00f6verf\u00f6ringar, utan om den bredare omst\u00e4llningen och risken f\u00f6r oavsiktliga konsekvenser n\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar genomf\u00f6rs snabbt och utan tillr\u00e4ckliga konsekvensanalyser.<\/p>\n\n\n\n

Mot denna bakgrund framst\u00e5r hypotesen om minskad \u00f6verkonsumtion som svagt underbyggd. I strikt mening avser \u00f6verkonsumtion medicinskt omotiverad v\u00e5rd, allts\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder utan rimlig f\u00f6rv\u00e4ntad patientnytta. De aggregerade data som finns tillg\u00e4ngliga kan inte visa detta. Relativt j\u00e4mf\u00f6rbara regioner har vissa v\u00e5rdvolymer \u00f6kat och k\u00f6erna har vuxit. Det talar inte f\u00f6r minskad \u00f6verkonsumtion. Med det sagt skulle det beh\u00f6vas mer detaljerade data f\u00f6r varje ingrepp f\u00f6r att kunna bel\u00e4gga f\u00f6rekomsten av \u00f6verkonsumtion. Slutligen kan det rent allm\u00e4nt tyckas underligt att tala om \u00f6verkonsumtion i ett s\u00e5 h\u00e5rt ransonerat v\u00e5rdsystem som det svenska.<\/p>\n\n\n\n

Kostnader<\/em><\/p>\n\n\n\n

Omst\u00e4llningsplanen fr\u00e5n 2023 angav l\u00e4gre kostnader som m\u00e5l, med en samlad m\u00f6jlig besparing om 175 miljoner kronor vid fullt genomf\u00f6rande (Region Stockholm 2023b, 2023c). Det m\u00e5let har inte uppn\u00e5tts. Regionens egna uppf\u00f6ljningsdokument visar att genomf\u00f6randet skedde stegvis, att flera delomr\u00e5den kr\u00e4vde ytterligare beslut och att vissa f\u00f6r\u00e4ndringar senare bromsades, ompr\u00f6vades eller blev dyrare \u00e4n planerat. Det talar inte bara f\u00f6r att omst\u00e4llningen varit ofullst\u00e4ndigt genomf\u00f6rd, utan ocks\u00e5 f\u00f6r att delar av den ursprungliga kalkylen kan ha varit f\u00f6r optimistiska.<\/p>\n\n\n\n

I omst\u00e4llningsplanens kostnadskalkyl fanns ber\u00e4knade besparingar i geriatrik, \u00f6gonsjukv\u00e5rd, ortopedi och handkirurgi, hudsjukv\u00e5rd samt gynekologi. Tillsammans utgjorde de hela den angivna potentialen p\u00e5 175 miljoner kronor (Region Stockholm 2023b). Samtidigt klargjorde planen att besparingarna f\u00f6rutsatte att \u00f6verf\u00f6rda uppdrag kunde tas om hand inom of\u00f6r\u00e4ndrad ekonomisk ram.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man f\u00f6ljer de efterf\u00f6ljande besluten blir det dock tydligt att omst\u00e4llningen hittills inte har lett till l\u00e4gre kostnader. Inom geriatriken genomf\u00f6rdes omst\u00e4llningen: regionen fullf\u00f6ljde beslutet att det befintliga v\u00e5rdvalet skulle upph\u00f6ra i augusti 2025, samtidigt som ett nytt v\u00e5rdval f\u00f6r id\u00e9burna organisationer inf\u00f6rdes och annan v\u00e5rd skulle upphandlas enligt LOU. Det finns tecken p\u00e5 att regionen samtidigt byggde upp eller s\u00e4krade alternativ kapacitet: sommaren 2025 hade regionen i genomsnitt cirka 1 050 disponibla geriatriska v\u00e5rdplatser, 59 fler \u00e4n sommaren innan, och fler patienter v\u00e5rdades \u00e4n under tidigare \u00e5r (Region Stockholm 2025g). Dessutom skulle kapacitet byggas ut i S\u00f6dert\u00e4lje (Region Stockholm 2024a). Men detta visar fr\u00e4mst att alternativ kapacitet har beh\u00f6vt byggas upp, inte att tydliga besparingar har realiserats.<\/p>\n\n\n\n

Omst\u00e4llningen av den specialiserade \u00f6gonsjukv\u00e5rden har samtidigt blivit kraftigt f\u00f6rsenad. Omst\u00e4llningsplanen 2023 angav att v\u00e5rdvalet f\u00f6rst skulle revideras och d\u00e4refter ers\u00e4ttas av upphandling enligt LOU, med en m\u00f6jlig besparing p\u00e5 45 miljoner kronor (Region Stockholm 2023b). Men tilldelningsbeslut kom f\u00f6rst i juni 2025, upphandlingen \u00f6verpr\u00f6vades samma m\u00e5nad och slutliga avtal blev klara f\u00f6rst i januari 2026 (Region Stockholm 2025c, 2025d, 2026a). De nya v\u00e5rdgivarna b\u00f6rjar ta emot patienter f\u00f6rst den 1 oktober 2026. Det finns allts\u00e5 \u00e4nnu ingen reformdriven kostnadsminskning. Den nya avtalsmodellen pekar f\u00f6rvisso p\u00e5 en avsedd kostnadsd\u00e4mpning: den upphandlade modellen har en budgeterad ram p\u00e5 389 miljoner kronor per \u00e5r, j\u00e4mf\u00f6rt med 443 miljoner kronor f\u00f6r v\u00e5rdvalet 2022. Det motsvarar en skillnad p\u00e5 omkring 54 miljoner kronor och ligger n\u00e4ra den besparing som omst\u00e4llningsplanen angav. Men detta \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge en planerad, inte realiserad, besparing.<\/p>\n\n\n\n

Andra omr\u00e5den \u2013 som ortopedi och handkirurgi \u2013 befinner sig fortfarande p\u00e5 ett stadium av beredning och \u00f6versyn (V\u00e5rdgivarguiden 2025). Inom hudsjukv\u00e5rden f\u00f6reslog omst\u00e4llningsplanen att v\u00e5rdvalet skulle avskaffas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r upphandling enligt LOU, samtidigt som vissa delar skulle kunna f\u00f6ras \u00f6ver till egen regi (Region Stockholm 2023b). I augusti 2024 fattades beslut om avveckling av v\u00e5rdvalet. D\u00e4refter fick Karolinska Universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus i december 2025 ett ut\u00f6kat uppdrag inom specialiserad hudsjukv\u00e5rd (Region Stockholm 2025a). N\u00e5gon kostnadsminskning kan dock inte konstateras. Om n\u00e5got har kostnaderna \u00f6kat, eftersom det ut\u00f6kade uppdraget ber\u00e4knas h\u00f6ja regionens kostnader med cirka 5 miljoner kronor per \u00e5r (Region Stockholm 2025h).<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven inom gynekologin g\u00e5r utvecklingen i motsatt riktning j\u00e4mf\u00f6rt med den ursprungliga kalkylen. Omst\u00e4llningsplanen angav en m\u00f6jlig kostnadsreduktion p\u00e5 20 miljoner kronor (Region Stockholm 2023b). Men i april 2025 beslutade avtalsutskottet i st\u00e4llet att h\u00f6ja samtliga ers\u00e4ttningar i v\u00e5rdvalet med sju procent, motsvarande cirka 30 miljoner kronor per \u00e5r fr\u00e5n 1 maj 2025. Regionen framh\u00f6ll samtidigt att delar av det kirurgiska uppdraget redan hade flyttats till akutsjukhusen under 2024 (Region Stockholm 2025f). Det som kan observeras \u00e4r allts\u00e5 inte besparingar, utan i flera fall h\u00f6gre kostnader, f\u00f6rdr\u00f6jda reformer eller uteblivna ekonomiska effekter.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r ASIH blev utvecklingen \u00e4nnu tydligare i motsatt riktning. I maj 2025 beslutade Region Stockholm att h\u00f6ja resurserna med sju procent, motsvarande cirka 90 miljoner kronor per \u00e5r (Region Stockholm 2025i). Ocks\u00e5 detta \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rena med bilden av en omst\u00e4llning som redan p\u00e5 kort sikt skulle ha gett tydliga besparingar. N\u00e5gon kostnadsminskning g\u00e5r inte heller att se i de totala h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdskostnaderna, som har fortsatt att \u00f6ka efter 2023 enligt Region Stockholms bokslut och budgetunderlag (Region Stockholm 2023e, 2024i, 2025e).<\/p>\n\n\n\n

Kostnadsutvecklingen kan ocks\u00e5 bed\u00f6mas med utvecklingen av nettokostnaden f\u00f6r somatisk v\u00e5rd. Den indikatorn \u00e4r relevant eftersom omst\u00e4llningsplanens st\u00f6rsta besparingsposter just avs\u00e5g somatiska specialistomr\u00e5den. Det visar sig dock att nettokostnaden per inv\u00e5nare har \u00f6kat i Stockholm i ungef\u00e4r samma takt som i Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland (Kolada 2026). Inte heller h\u00e4r finns allts\u00e5 n\u00e5got tydligt st\u00f6d f\u00f6r kostnadsreduktioner i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Detta utesluter naturligtvis inte att besparingar kan uppst\u00e5 l\u00e4ngre fram. F\u00f6r \u00f6gonsjukv\u00e5rden f\u00f6refaller s\u00e5dana fortfarande vara planerade. Men den kortsiktiga evidensen talar inte f\u00f6r att n\u00e5gra besparingar har realiserats hittills.<\/p>\n\n\n\n

Produktivitet<\/em><\/p>\n\n\n\n

Totala kostnader ger dock bara en begr\u00e4nsad bild av de ekonomiska effekterna. F\u00f6r att bed\u00f6ma om resurserna anv\u00e4nds b\u00e4ttre \u00e4r utvecklingen i produktivitet minst lika viktig, allts\u00e5 hur mycket v\u00e5rd som produceras i relation till de resurser som anv\u00e4nds. En reform kan i princip leda till h\u00f6gre kostnader men \u00e4nd\u00e5 vara samh\u00e4llsekonomiskt motiverad om produktionen eller kvaliteten \u00f6kar \u00e4nnu mer. Samtidigt \u00e4r produktivitet i v\u00e5rden sv\u00e5r att m\u00e4ta, eftersom utfall, kvalitet, medicinsk komplexitet och patientmix varierar \u00f6ver tid. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 sv\u00e5rt att koppla f\u00f6r\u00e4ndringar i produktiviteten direkt till just omst\u00e4llningen i Region Stockholm. Trots dessa begr\u00e4nsningar ger ett antal indikatorer en relativt tydlig bild av utvecklingen i detta avseende.<\/p>\n\n\n\n

Ett viktigt m\u00e5tt utg\u00e5r fr\u00e5n DRG (diagnosrelaterade grupper). Kostnaden per producerad DRG-po\u00e4ng visar hur mycket resurser som kr\u00e4vs f\u00f6r att producera en standardiserad enhet v\u00e5rd. Eftersom m\u00e5ttet justerar f\u00f6r skillnader i patienternas v\u00e5rdbehov och behandlingarnas komplexitet anv\u00e4nds det ofta som ett centralt produktivitetsm\u00e5tt i sjukhusv\u00e5rden. En stigande kostnad per DRG-po\u00e4ng tyder normalt p\u00e5 l\u00e4gre produktivitet, medan en fallande kostnad tyder p\u00e5 h\u00f6gre produktivitet.<\/p>\n\n\n\n

I Region Stockholm \u00f6kade kostnaden per producerad DRG-po\u00e4ng tydligt mellan 2022 och 2024: i den somatiska v\u00e5rden totalt fr\u00e5n 68 840 kronor till 75 719 kronor, i sluten somatisk sjukhusv\u00e5rd fr\u00e5n 68 841 kronor till 73 960 kronor och i \u00f6ppen somatisk sjukhusv\u00e5rd fr\u00e5n 68 839 kronor till 78 262 kronor (Kolada 2026). En j\u00e4mf\u00f6relse med Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland ger dock inte st\u00f6d f\u00f6r en tydligt stockholmsspecifik produktivitetsf\u00f6rs\u00e4mring, eftersom alla tre regionerna haft en bred kostnadsuppg\u00e5ng per DRG-po\u00e4ng efter 2022.<\/p>\n\n\n\n

Som visas i figur 3 g\u00e5r utvecklingen i p\u00e5verkbar slutenv\u00e5rd vid kronisk sjukdom ocks\u00e5 i fel riktning f\u00f6r Stockholm. Denna indikator m\u00e4ter slutenv\u00e5rdstillf\u00e4llen f\u00f6r kroniskt sjuka patienter som i viss m\u00e5n bed\u00f6ms kunna f\u00f6rebyggas genom b\u00e4ttre prim\u00e4rv\u00e5rd, \u00f6ppenv\u00e5rd eller tidigare insatser. H\u00f6gre v\u00e4rden kan d\u00e4rf\u00f6r tolkas som ett tecken p\u00e5 s\u00e4mre v\u00e5rdkedjor och mindre effektiv resursanv\u00e4ndning. Mellan 2022 och 2024 \u00f6kade indikatorn i Stockholm fr\u00e5n 719,5 till 760,9 per 100 000 inv\u00e5nare, en f\u00f6rs\u00e4mring med cirka 6 procent. Under samma period f\u00f6rb\u00e4ttrades i st\u00e4llet utvecklingen i b\u00e5de Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland.<\/p>\n\n\n\n

Figur 3.<\/mark> P\u00e5verkbar slutenv\u00e5rd vid kronisk sjukdom, 2019\u20132024<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Kolada (2026).<\/p>\n\n\n\n

Not: H\u00f6gre v\u00e4rden indikerar fler slutenv\u00e5rdstillf\u00e4llen som i viss utstr\u00e4ckning hade kunnat undvikas genom b\u00e4ttre prim\u00e4rv\u00e5rd, \u00f6ppenv\u00e5rd eller tidigare insatser. Ett h\u00f6gre v\u00e4rde inneb\u00e4r en f\u00f6rs\u00e4mring. Y-axeln \u00e4r bruten (b\u00f6rjar inte vid noll) f\u00f6r att tydligg\u00f6ra variationer och utveckling \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n

Sammantaget har vi en blandad men i stora delar negativ bild f\u00f6r Region Stockholm efter 2022. \u00d6kningen i kostnad per DRG-po\u00e4ng \u00e4r inte unik f\u00f6r Stockholm, men p\u00e5verkbar slutenv\u00e5rd vid kronisk sjukdom utvecklas i fel riktning i Stockholm till skillnad fr\u00e5n i de tv\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relseregionerna.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r samlade bed\u00f6mning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att det varken finns st\u00f6d f\u00f6r l\u00e4gre kostnader eller h\u00f6gre produktivitet i Region Stockholm efter omst\u00e4llningen. I vissa avseenden tyder utfallen snarare p\u00e5 en svagare utveckling \u00e4n i Sk\u00e5ne och V\u00e4stra G\u00f6taland.<\/p>\n\n\n\n

J\u00e4mlikhet och geografisk kontroll<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ett viktigt motiv i omst\u00e4llningen har varit att g\u00f6ra v\u00e5rden mer geografiskt j\u00e4mlik genom att minska etableringarna inom v\u00e5rdvalet \u2013 som i h\u00f6g grad styrs av producenterna \u2013 och ers\u00e4tta dem med starkare geografisk styrning. Omst\u00e4llningsplanen sl\u00e5r tydligt fast att geografiska principer ska inf\u00f6ras f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla j\u00e4mlik etablering och \u00f6kad geografisk kontroll. Regionen varnar dock sj\u00e4lv f\u00f6r att tillg\u00e4ngligheten kan f\u00f6rs\u00e4mras om v\u00e5rd i egen regi eller upphandlad v\u00e5rd inte klarar att ta emot \u00f6verf\u00f6rda volymer, eller om patienter som flyttas fr\u00e5n specialistv\u00e5rd inte kan tas om hand i prim\u00e4rv\u00e5rden (Region Stockholm 2023b, 2023c).<\/p>\n\n\n\n

Den centrala fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte om regionen har f\u00e5tt st\u00f6rre formell kontroll, utan om tillg\u00e4ngligheten inom v\u00e5rden har blivit mer j\u00e4mlik. Hittills finns inget tydligt st\u00f6d f\u00f6r det. Tv\u00e4rtom tyder b\u00e5de regionens egna beslut och kompletterande analyser p\u00e5 att befintliga avtal och mottagningar har f\u00f6rsvunnit snabbare \u00e4n ers\u00e4ttande kapacitet har byggts upp. Privata v\u00e5rdavtal har i m\u00e5nga fall sagts upp utan konsekvensanalyser och utan att motsvarande kapacitet funnits tillg\u00e4nglig i ny form. St\u00e4ngningar i centrala delar av Stockholm har inte alltid v\u00e4gts upp av nya mottagningar utanf\u00f6r innerstaden eller i socioekonomiskt svagare omr\u00e5den (se t.ex. Lanryd 2025).<\/p>\n\n\n\n

Det specialistomr\u00e5de d\u00e4r en ny geografisk struktur kommit l\u00e4ngst \u00e4r geriatriken. Region Stockholm beslutade 2024 att LOV f\u00f6r geriatrik skulle upph\u00f6ra fr\u00e5n augusti 2025, att Danviksgeriatriken och V\u00e5rbergsgeriatriken skulle l\u00e4ggas ned, att patientunderlag skulle f\u00f6ras \u00f6ver till andra kliniker och att v\u00e5rd i bland annat Nyn\u00e4shamn, p\u00e5 Nacka sjukhus och p\u00e5 L\u00f6wenstr\u00f6mska skulle upphandlas enligt LOU. Samtidigt skulle kapaciteten st\u00e4rkas vid S\u00f6dert\u00e4lje sjukhus (Region Stockholm 2024a; V\u00e5rdgivarguiden 2026). H\u00e4r finns allts\u00e5 en faktisk geografisk omf\u00f6rdelning, men den inneb\u00e4r inte att v\u00e5rden kommer n\u00e4rmare \u00f6verallt. Snarare f\u00f6rsvinner vissa lokala enheter samtidigt som kapacitet byggs upp p\u00e5 andra platser.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven inom hudsjukv\u00e5rden beslutade regionen 2024 att avveckla v\u00e5rdvalet och ers\u00e4tta det med upphandling, med ett uttalat syfte att f\u00e5 mottagningar i fler delar av l\u00e4net (Region Stockholm 2025a). Regionens egen analys visade dock att utg\u00e5ngsl\u00e4get var starkt koncentrerat, samtidigt som omst\u00e4llningsunderlaget f\u00f6reslog en \u00e4nnu st\u00f6rre koncentration av avancerad v\u00e5rd till f\u00e4rre och st\u00f6rre enheter. Beslutsunderlaget pekade ocks\u00e5 p\u00e5 \u00f6verg\u00e5ngsrisker, bland annat att tillg\u00e4ngligheten kan f\u00f6rs\u00e4mras under omst\u00e4llningsperioden och att kontinuiteten kan skadas n\u00e4r ett helt v\u00e5rdomr\u00e5de organiseras om (Region Stockholm 2024j). Viss v\u00e5rd har redan flyttats till Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset, men detta har ocks\u00e5 \u00f6kat kostnaderna (Region Stockholm 2025h).<\/p>\n\n\n\n

Inom \u00f6gonsjukv\u00e5rden blev f\u00f6rloppet \u00e4nnu mer utdraget. Upphandlingen \u00f6verpr\u00f6vades 2025, nuvarande avtal fortsatte tills vidare och \u00e4ven n\u00e4r nya avtal tecknades i januari 2026 var det fortfarande oklart hur m\u00e5nga mottagningar som skulle finnas och exakt var de skulle ligga inom de fem nya geografiska omr\u00e5dena (Region Stockholm 2025c, 2025d, 2026a). Regionen beskriver sj\u00e4lv modellen som mer j\u00e4mlik eftersom v\u00e5rden ska samlas i f\u00e4rre och st\u00f6rre mottagningar med ett likv\u00e4rdigt utbud, men det g\u00e5r \u00e4nnu inte att bed\u00f6ma i vilken utstr\u00e4ckning detta faktiskt kommer att n\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n

Flera andra f\u00f6r\u00e4ndringar visar samma grundproblem som uppst\u00e5r n\u00e4r kapacitet avvecklas innan ers\u00e4ttande verksamhet \u00e4r fullt p\u00e5 plats. N\u00e4r v\u00e5rdvalet f\u00f6r specialiserad lymf\u00f6demrehabilitering avvecklades konstaterade regionen att v\u00e5rdutbudet redan hade minskat i takt med att v\u00e5rdgivare avslutat sina avtal, vilket skapade risk f\u00f6r ett tillf\u00e4lligt glapp (Region Stockholm 2023b). Dessutom beslutades att patienter med l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta, utmattningssyndrom och ME\/CFS successivt skulle flyttas till prim\u00e4rv\u00e5rden med st\u00f6d av specialiserade enheter (Region Stockholm 2023b, 2024c). N\u00e4r Brag\u00e9e kliniker, den enda v\u00e5rdgivaren inom ME\/CFS-till\u00e4gget, avslutade verksamheten i december 2023 uppstod dock omst\u00e4llningseffekter tidigare \u00e4n planerat. Patientn\u00e4mndens f\u00f6rvaltning rapporterade d\u00e4refter ett v\u00e4xande antal \u00e4renden fr\u00e5n patienter som upplevde brister i \u00f6verg\u00e5ngen mellan olika v\u00e5rdniv\u00e5er (Region Stockholm 2024k). Det \u00e4r inte i sig ett bevis f\u00f6r generell systemf\u00f6rs\u00e4mring, men det visar att tillg\u00e5ngen till v\u00e5rd kan f\u00f6rs\u00e4mras under \u00f6verg\u00e5ngsperioder \u00e4ven n\u00e4r reformen motiveras med \u00f6kad j\u00e4mlikhet.<\/p>\n\n\n\n

Den socioekonomiska dimensionen g\u00f6r fr\u00e5gan \u00e4nnu viktigare. Region Stockholms egen m\u00e5lbild f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden framh\u00e5ller att geografisk n\u00e4rhet till v\u00e5rdgivare \u00e4r s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r personer fr\u00e5n svagare socioekonomiska grupper och att tillg\u00e5ngen till prim\u00e4rv\u00e5rd d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver s\u00e4kras i omr\u00e5den med stora behov (Region Stockholm 2024f). Regionen f\u00f6rs\u00f6kte m\u00f6ta detta genom att inf\u00f6r 2024 h\u00f6ja ers\u00e4ttningen till husl\u00e4karverksamheten med basal hemsjukv\u00e5rd med drygt 460 miljoner kronor, d\u00e4r den st\u00f6rsta \u00f6kningen kopplades till Care Need Index, ett socioekonomiskt index som m\u00e4ter befolkningens f\u00f6rv\u00e4ntade v\u00e5rdbehov. Regionen uppgav uttryckligen att denna f\u00f6rst\u00e4rkning ocks\u00e5 skulle ge v\u00e5rdcentralerna b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att ta emot v\u00e5rd som f\u00f6rts \u00f6ver fr\u00e5n specialistv\u00e5rden (Region Stockholm 2023f).<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dock viktigt att skilja mellan s\u00e5dana satsningar och observerade utfall. Att ers\u00e4ttningen har h\u00f6jts visar att regionen f\u00f6rs\u00f6kt st\u00e4rka prim\u00e4rv\u00e5rdens j\u00e4mlikhet, men det \u00e4r inte i sig bel\u00e4gg f\u00f6r att den geografiska eller socioekonomiska j\u00e4mlikheten faktiskt har f\u00f6rb\u00e4ttrats. Den f\u00f6rsiktiga slutsatsen blir d\u00e4rf\u00f6r att omst\u00e4llningen har kombinerats med ett tydligt j\u00e4mlikhetsmotiv och en riktad ekonomisk f\u00f6rst\u00e4rkning av prim\u00e4rv\u00e5rden, men att det fortfarande saknas tydliga utfallsdata som visar att detta omsatts i b\u00e4ttre tillg\u00e4nglighet eller mer j\u00e4mlika v\u00e5rdresultat. Den slutsatsen ligger ocks\u00e5 i linje med V\u00e5rdanalys bed\u00f6mning att omst\u00e4llningen mot en sjukv\u00e5rd som \u00e4r \u201cgod och n\u00e4ra\u201d kr\u00e4ver starkare f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r prim\u00e4rv\u00e5rden och tydligare styrning f\u00f6r att f\u00e5 genomslag i verksamheterna (V\u00e5rd- och omsorgsanalys 2025).<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt finns vissa konkreta omst\u00e4llningseffekter som \u00e4r s\u00e4rskilt relevanta. Efter st\u00e4ngningen av Aleris n\u00e4rakut vid H\u00f6torget \u2013 som tog emot omkring 35 000 patienter per \u00e5r \u2013 har patienterna i st\u00e4llet h\u00e4nvisats till v\u00e5rdcentraler eller akutsjukhus. Dessutom tycks patienter inom allergologi, ortopedi och l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta i vissa fall ha \u201cf\u00f6rsvunnit\u201d ur k\u00f6statistiken n\u00e4r privata mottagningar lagts ned (se Blix och Barkman 2026; Lanryd 2025). Det \u00e4r inte i sig ett direkt bevis f\u00f6r \u00f6kad socioekonomisk oj\u00e4mlikhet, men det pekar p\u00e5 en mekanism som sannolikt drabbar patienter med svagare resurser h\u00e5rdare: de som har minst m\u00f6jlighet att sj\u00e4lva leta upp alternativ eller k\u00f6pa v\u00e5rd privat f\u00f6rlorar sannolikt mest p\u00e5 de omst\u00e4llningsproblem som har uppst\u00e5tt.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r samlade bed\u00f6mning \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att det hittills inte finns st\u00f6d f\u00f6r att omst\u00e4llningen efter 2023 har st\u00e4rkt den geografiska eller socioekonomiska j\u00e4mlikheten i v\u00e5rden i Region Stockholm. Det som kan observeras \u00e4r snarare \u00f6kad politisk kontroll \u00f6ver v\u00e5rdutbudets struktur, men ocks\u00e5 lokala nedl\u00e4ggningar, f\u00e4rre ing\u00e5ngar till vissa specialistomr\u00e5den och en h\u00f6gre belastning p\u00e5 prim\u00e4rv\u00e5rden i ett l\u00e4ge d\u00e4r v\u00e5rdbehoven redan \u00e4r st\u00f6rst i socioekonomiskt utsatta omr\u00e5den. Detta utesluter inte att den nya modellen p\u00e5 l\u00e4ngre sikt kan ge en mer j\u00e4mlik struktur, men de observerbara effekterna hittills talar mer f\u00f6r \u00f6kad risk f\u00f6r oj\u00e4mlikhet i faktisk tillg\u00e5ng \u00e4n f\u00f6r motsatsen.[3]<\/a><\/p>\n\n\n\n

Beredskap och robusthet<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om beredskap och robusthet inte alltid formuleras som ett separat effektm\u00e5l i omst\u00e4llningsplanerna \u00e4r det en relevant dimension n\u00e4r avtalsformer, driftformer och utf\u00f6rarmixen f\u00f6r\u00e4ndras. Fr\u00e5gan \u00e4r n\u00e4mligen inte bara om styrningen f\u00f6rb\u00e4ttras i den nya strukturen i normala situationer, utan ocks\u00e5 hur v\u00e4l systemet fungerar n\u00e4r verkligheten avviker fr\u00e5n planeringen: n\u00e4r personalbristen tilltar, n\u00e4r efterfr\u00e5gan skiftar snabbt, eller n\u00e4r n\u00e5gon annan extern chock intr\u00e4ffar (se Sanandaji och Heller-Sahlgren 2026). Det \u00e4r i det avseendet anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att Region Stockholm i sj\u00e4lva omst\u00e4llningsplanen uttryckligen varnar f\u00f6r att tillg\u00e4ngligheten kan f\u00f6rs\u00e4mras under en \u00f6verg\u00e5ngsperiod om v\u00e5rdvalsv\u00e5rdgivare trappar ned innan ny kapacitet \u00e4r p\u00e5 plats och om v\u00e5rd i egen regi eller LOU-upphandlad v\u00e5rd inte kan skala upp tillr\u00e4ckligt snabbt (Region Stockholm 2023b, 2023c).
Det finns ocks\u00e5 tecken p\u00e5 att st\u00f6rningar har uppst\u00e5tt under omst\u00e4llningen. Ett viktigt exempel \u00e4r v\u00e5rdvalet inom ME\/CFS. D\u00e4r fanns som noterats i praktiken bara en enda utf\u00f6rare. N\u00e4r Brag\u00e9e kliniker avslutade verksamheten i december 2023 uppstod d\u00e4rf\u00f6r ett kapacitetsglapp l\u00e5ngt f\u00f6re den planerade slutpunkten 2025. Patientn\u00e4mnden redovisade 57 anm\u00e4lningar p\u00e5 ett halv\u00e5r, d\u00e4r \u00e5terkommande teman var avslagna remisser, bristande kunskap i prim\u00e4rv\u00e5rden och patienter som f\u00f6ll mellan v\u00e5rdniv\u00e5er (Region Stockholm 2024k). Det illustrerar hur s\u00e5rbart systemet kan bli n\u00e4r alternativ saknas och n\u00e4r omst\u00e4llningen sker innan ny kapacitet har byggts upp.<\/p>\n\n\n\n

Ambulanssjukv\u00e5rden \u00e4r ett annat viktigt exempel. Ett argument bakom \u00f6vertagandet av ambulansdriften i egen regi var att man ville st\u00e4rka beredskapen och styrbarheten, p\u00e5 grund av det f\u00f6r\u00e4ndrade v\u00e4rldsl\u00e4get (Region Stockholm 2023d). Under sommaren 2025 \u2013 strax efter att driften hade \u00f6vertagits helt i egen regi \u2013 bidrog dock stora bemanningsproblem till att f\u00e4rre ambulanser kunde h\u00e5llas i drift, vilket skapade behov av tillf\u00e4lliga l\u00f6sningar och ironiskt nog ink\u00f6p av extra resurser fr\u00e5n privata akt\u00f6rer. En sannolik f\u00f6rklaring var de arbetsmilj\u00f6problem som uppstod i samband med \u00f6verg\u00e5ngen till egen regi och som hade uppm\u00e4rksammats tidigare under \u00e5ret (Sanandaji och Heller-Sahlgren 2026). Liknande problem kan givetvis ocks\u00e5 uppst\u00e5 hos privata akt\u00f6rer. Po\u00e4ngen \u00e4r dock att flera akt\u00f6rer och \u00e4gandeformer sprider riskerna och d\u00e4rmed minskar s\u00e5rbarheten vid st\u00f6rningar \u2013 allts\u00e5 tv\u00e4rtemot vad Region Stockholm antog i omst\u00e4llningsplanen.<\/p>\n\n\n\n

Detta betyder naturligtvis inte att ett mer decentraliserat system alltid st\u00e4rker resiliensen. Mer komplexa system kan teoretiskt sett g\u00f6ra det sv\u00e5rare att f\u00e5 en samlad bild av eventuella problem i v\u00e5rdkedjan och att samordna responsen p\u00e5 dessa. Men i flera fall kan ett system med fler akt\u00f6rer i praktiken minska s\u00e5rbarheten f\u00f6r att problem som finns i en organisation f\u00e5r systemp\u00e5verkande effekter.<\/p>\n\n\n\n

Ur ett robusthetsperspektiv r\u00e4cker det d\u00e4rf\u00f6r inte att bed\u00f6ma reformerna utifr\u00e5n hur v\u00e4l den nya strukturen fungerar n\u00e4r allt g\u00e5r som planerat. Det \u00e4r ocks\u00e5 centralt att f\u00f6rst\u00e5 hur v\u00e4l systemet klarar st\u00f6rningar utan att patienter blir utan v\u00e5rd eller h\u00e4nvisas till mindre l\u00e4mpliga delar av systemet.<\/p>\n\n\n\n

Erfarenheterna fr\u00e5n Region Stockholm tyder p\u00e5 att s\u00e5dana risker inte \u00e4r hypotetiska. N\u00e4r kapacitet avvecklas innan alternativ \u00e4r p\u00e5 plats \u2013 eller n\u00e4r m\u00f6jligheten att snabbt anv\u00e4nda andra utf\u00f6rare f\u00f6rsvagas \u2013 \u00f6kar sannolikheten f\u00f6r att st\u00f6rningar f\u00e5r bredare konsekvenser. Detta m\u00e5ste ocks\u00e5 tas med i ber\u00e4kningarna n\u00e4r man utv\u00e4rderar den nya modellen i relation till den gamla.<\/p>\n\n\n

https:\/\/www.mitti.se\/debatt\/debatt-vi-maste-tillbaka-till-att-ge-vard-efter-behov-6.27.36924.365a8b22e8<\/a>
Heller-Sahlgren, Gabriel och Henrik Jordahl. 2024. F\u00f6rhastade f\u00f6r\u00e4ndringar: En granskning av sjukv\u00e5rdspolitikens nya inriktning i Region Stockholm. Rapport, V\u00e5rdf\u00f6retagarna, Stockholm.
Knutsson, Daniel och Bj\u00f6rn Tyrefors. 2022. \u201dThe quality and efficiency between public and private firms: Evidence from ambulance services.\u201d The Quarterly Journal of Economics<\/em> 137(4): 2213\u20132262.
Kolada. 2026. Kommun- och regiondatabasen Kolada. R\u00e5det f\u00f6r fr\u00e4mjande av kommunala analyser.
Lanryd, Lovisa. 2025. Socialiseringsv\u00e5gen i Stockholm del II \u2013 kaos, k\u00f6er och kostnader. Rapport, Timbro, Stockholm.
L\u00e4kartidningen. 2024. \u201dFler l\u00e4kare i Stockholms prehospitala v\u00e5rd: \u00bbV\u00e4ldigt stort intresse\u00ab.\u201d 8 augusti, https:\/\/lakartidningen.se\/nyheter\/fler-lakare-i-stockholms-prehospitala-vard-valdigt-stort-intresse\/<\/a>
L\u00e4kartidningen. 2025. \u201cDelade meningar n\u00e4r Region Stockholm tog \u00f6ver allergologin.\u201d 14 april, https:\/\/lakartidningen.se\/nyheter\/delade-meningar-nar-region-stockholm-tog-over-allergologin\/<\/a>
Nordenski\u00f6ld, Tomas. 2024. \u201dHon leder S projekt \u2013 ska dra tillbaka privata v\u00e5rden.\u201d Expressen<\/em>, 14 mars, https:\/\/www.expressen.se\/nyheter\/sverige\/de-har-slosat-extremt-mycket-skattepengar\/<\/a>
ONS. 2024. \u201dNHS planned care waiting times across the UK.\u201d Office for National Statistics, https:\/\/www.ons.gov.uk\/peoplepopulationandcommunity\/healthandsocialcare\/healthcaresystem\/articles\/nhsplannedcarewaitingtimesacrosstheuk\/2024-06-18<\/a>.
Region Stockholm. 2023a. \u201dOmst\u00e4llningsplan v\u00e5rdval beslutad.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2023\/06\/omstallningsplan-vardval-beslutad\/<\/a>.
Region Stockholm. 2023b. \u201dOmst\u00e4llningsplan v\u00e5rdval 2023.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden, HSN 2023-0097.
Region Stockholm. 2023c. \u201dOmst\u00e4llningsplan v\u00e5rdval 2023.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, Prim\u00e4rv\u00e5rdsn\u00e4mnden, PVN 2023-0489.
Region Stockholm. 2023d. \u201dBeslut om att organisera tj\u00e4nsten v\u00e4gburen ambulanssjukv\u00e5rd i egen regi.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden, HSN 2023-0665.
Region Stockholm. 2023e. Bokslutskommunik\u00e9 2023.
Region Stockholm. 2023f. \u201dRevidering av f\u00f6rfr\u00e5gningsunderlag f\u00f6r v\u00e5rdval husl\u00e4karverksamhet med basal hemsjukv\u00e5rd 2024.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, Prim\u00e4rv\u00e5rdsn\u00e4mnden, PVN 2023-0625.
Region Stockholm. 2024a. \u201dGeriatrisk v\u00e5rd f\u00e5r ny struktur f\u00f6r \u00f6kad j\u00e4mlikhet.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2024\/05\/geriatrisk-vard-far-ny-struktur-for-okad-jamlikhet\/<\/a>.
Region Stockholm. 2024b. \u201dAvveckling av v\u00e5rdval intensivtr\u00e4ning f\u00f6r personer med r\u00f6relseneds\u00e4ttning och upphandling av konduktiv pedagogik.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden, HSN 2024-0385.
Region Stockholm. 2024c. \u201dV\u00e5rdval specialiserad gynekologi f\u00f6r\u00e4ndras.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2024\/03\/vardval-specialiserad-gynekologi-forandras\/<\/a>.
Region Stockholm. 2024d. \u201cV\u00e5rdval specialiserad neurologi kvarst\u00e5r.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2024\/06\/vardval-specialiserad-neurologi-kvarstar\/<\/a>.
Region Stockholm. 2024e. \u201cNu tar Region Stockholm \u00f6ver 1177 p\u00e5 telefon.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2024\/03\/nu-tar-region-stockholm-over-1177-pa-telefon\/<\/a>.
Region Stockholm. 2024f. M\u00e5lbild och strategi f\u00f6r h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden 2040.
Region Stockholm. 2024g. \u201cS\u00e5 blir \u00e4tst\u00f6rningsv\u00e5rden i Region Stockholm.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2024\/02\/sa-blir-atstorningsvarden-i-region-stockholm\/<\/a>
Region Stockholm. 2024h. \u201dPlan f\u00f6r v\u00e5rdplatser som m\u00f6ter behovet.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden, HSN 2023-0879.
Region Stockholm. 2024i. Bokslutskommunik\u00e9 2024.
Region Stockholm. 2024j. \u201cF\u00f6rslag att upphandla tj\u00e4nster inom \u00f6ppen specialiserad hudsjukv\u00e5rd.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden, HSN 2024-0483.
Region Stockholm. 2024k. \u201cPrincip\u00e4rende: Situationen f\u00f6r patienter med ME\/CFS.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, Patientn\u00e4mndens f\u00f6rvaltning, PaN A2404-0060.
Region Stockholm. 2025a. \u201cUt\u00f6kat uppdrag inom specialiserad hudsjukv\u00e5rd till Karolinska och Danderyds sjukhus.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2025\/12\/utokat-uppdrag-inom-specialiserad-hudsjukvard-till-karolinska-och-danderyds-sjukhus\/<\/a>.
Region Stockholm. 2025b. \u201dRegion Stockholm tar \u00f6ver ambulansdirigeringen.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2025\/11\/region-stockholm-tar-over-ambulansdirigeringen\/<\/a>.
Region Stockholm. 2025c. \u201dBeslut om tilldelning av leverant\u00f6rer i upphandling av specialiserad \u00f6gonsjukv\u00e5rd\u201d. H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsf\u00f6rvaltningen, Avdelningen f\u00f6r specialiserad v\u00e5rd, Planeringsenheten. Delegationsbeslut 2025-06-09, HDIR 25177, HSN 2023-0938.
Region Stockholm. 2025d. \u201dUpphandlingen av specialiserad \u00f6gonsjukv\u00e5rd har \u00f6verpr\u00f6vats.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2025\/06\/upphandlingen-av-specialiserad-ogonsjukvard-har-overprovats\/
Region Stockholm. 2025e. Budget 2026 f\u00f6r Region Stockholm.
Region Stockholm. 2025f. \u201dH\u00f6jda ers\u00e4ttningar f\u00f6r v\u00e5rdval specialiserad gynekologi.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2025\/04\/hojda-ersattningar-for-vardval-specialiserad-gynekologi\/<\/a>
Region Stockholm. 2025g. \u201dL\u00e4get i Region Stockholms sjukv\u00e5rd \u2013 summering av sommaren\u201d. https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2025\/09\/laget-i-region-stockholms-sjukvard—summering-av-sommaren\/<\/a>
Region Stockholm. 2025h. \u201dUt\u00f6kat uppdrag inom specialiserad hudsjukv\u00e5rd f\u00f6r region\u00e4gd v\u00e5rd.\u201d Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden, HSN 2025-0169.
Region Stockholm. 2025i. \u201d\u00d6kade resurser till avancerad sjukv\u00e5rd i hemmet i Region Stockholm. https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2025\/05\/okade-resurser-till-avancerad-sjukvard-i-hemmet-i-region-stockholm\/<\/a>
Region Stockholm. 2025j. \u201dBeslut om h\u00f6jd ers\u00e4ttning i v\u00e5rdval specialiserad gynekologi\u201d. Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden, HSN 2025-0180.
Region Stockholm. 2025k. \u201dAvtalform och inriktning f\u00f6r Avancerad sjukv\u00e5rd i hemmet (ASIH).\u201d H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsn\u00e4mnden, Tj\u00e4nsteutl\u00e5tande, HSN 2025-0354.
Region Stockholm. 2026a. \u201cAvtal klara f\u00f6r en mer j\u00e4mlik specialiserad \u00f6gonsjukv\u00e5rd.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2026\/01\/avtal-klara-for-en-mer-jamlik-specialiserad-ogonsjukvard\/<\/a>
Region Stockholm. 2026b. \u201dL\u00e4get i \u00e4tst\u00f6rningsv\u00e5rden \u2013 ett \u00e5r efter f\u00f6r\u00e4ndringen.\u201d https:\/\/www.regionstockholm.se\/nyheter\/2026\/01\/laget-i-atstorningsvarden\/<\/a>
RPO prim\u00e4rv\u00e5rd. 2021. Prim\u00e4rv\u00e5rdsrapport 2021.
RPO prim\u00e4rv\u00e5rd. 2022. Prim\u00e4rv\u00e5rdsrapport 2022.
RPO prim\u00e4rv\u00e5rd. 2024. Prim\u00e4rv\u00e5rdsrapport 2024.
RPO prim\u00e4rv\u00e5rd. 2025. Prim\u00e4rv\u00e5rdsrapport 2025.
Sanandaji, Nima och Gabriel Heller-Sahlgren. 2026. V\u00e5rden och socialiseringen. Rapport, Timbro, Stockholm.
SCB. 2026. Data h\u00e4mtade fr\u00e5n Statistikdatabasen, https:\/\/www.statistikdatabasen.scb.se\/pxweb\/sv\/ssd\/<\/a>
SKR. 2025a. Verksamhetsstatistik 2015\u20132024. Statistik f\u00f6r verksamhets\u00e5ret 2024, https:\/\/skr.se\/halsaochsjukvard\/ekonomiochavgiftersjukvard\/ekonomiochverksamhetsstatistiksjukvard.7872.html<\/a>
SKR. 2025b. Regionernas valfrihetssystem 2024. Inf\u00f6rda valfrihetssystem 2007 och fram\u00e5t, https:\/\/www.dataportal.se\/en\/datasets\/653_31194<\/a>
SKR. 2026. V\u00e4ntetider i v\u00e5rden, https:\/\/extra.skr.se\/vantetiderivarden.46246.html<\/a>
Socialstyrelsen. 2026. Data h\u00e4mtade fr\u00e5n Socialstyrelsens statistikdatabas om specialistv\u00e5rd.
Tiemann, Oliver och Jonas Schrey\u00f6gg. 2012. \u201dChanges in hospital efficiency after privatization.\u201d Health Care Management Science<\/em> 15: 310\u2013326.
V\u00e5rd- och omsorgsanalys. 2025. Omtag f\u00f6r omst\u00e4llning: Utv\u00e4rdering av omst\u00e4llningen till en god och n\u00e4ra v\u00e5rd: slutrapport. Rapport 2025:1. Myndigheten f\u00f6r v\u00e5rd- och omsorgsanalys.
V\u00e5rdgivarguiden. 2025. \u201dOmst\u00e4llningsplan v\u00e5rdval.\u201d https:\/\/vardgivarguiden.se\/avtal\/om-vardavtal-med-regionen\/omstallningsplan-vardval\/<\/a>
V\u00e5rdgivarguiden. 2026. \u201cGeriatrisk v\u00e5rd \u2013 avtal och uppdrag.\u201d https:\/\/vardgivarguiden.se\/avtal\/avtalsomrade\/lou-regionagd\/geriatrik\/<\/a>.
Warner, Max. 2024. \u201dNHS recovery in Scotland is lagging behind England\u2019s.\u201d Institute for Fiscal Studies, https:\/\/ifs.org.uk\/articles\/nhs-recovery-scotland-lagging-behind-englands<\/a>
W\u00fcbker, Ansgar och Christiane Wuckel. 2019. \u201cThe impact of private for-profit hospital ownership on costs and quality of care \u2013 Evidence from Germany.\u201d CESifo Economic Studies<\/em> 65(4): 373\u2013401.<\/p>\n\n\n

[1]<\/a> I en tidigare version av rapporten redovisades \u00e4ven uppgifter om disponibla somatiska v\u00e5rdplatser fr\u00e5n SKR:s databas V\u00e4ntetider i v\u00e5rden<\/em>. Den figuren har tagits bort eftersom den underliggande statistiken p\u00e5 sjukhusniv\u00e5 uppvisar tecken p\u00e5 rapporteringsavvikelser f\u00f6r vissa \u00e5r. Dessutom \u00e4r regionniv\u00e5erna i SKR:s serie inte utan vidare j\u00e4mf\u00f6rbara med n\u00e4rliggande Kolada-nyckeltal, som anger SKR som k\u00e4lla. Eftersom prim\u00e4rmaterialet d\u00e4rmed \u00e4r os\u00e4kert, och uppgifterna endast hade marginell betydelse f\u00f6r rapportens analys och slutsatser, har de exkluderats.
[2]<\/a> ME\/CFS (myalgisk encefalomyelit\/kroniskt tr\u00f6tthetssyndrom) \u00e4r ett kroniskt tillst\u00e5nd med sv\u00e5r l\u00e5ngvarig utmattning, ofta f\u00f6rv\u00e4rrad av anstr\u00e4ngning. Symtomen \u00f6verlappar delvis med andra tillst\u00e5nd som utmattningssyndrom och kronisk sm\u00e4rta, som ocks\u00e5 kan inneb\u00e4ra l\u00e5ngvarig tr\u00f6tthet, sm\u00e4rta och nedsatt funktionsf\u00f6rm\u00e5ga.
[3]<\/a> F\u00f6r en s\u00e4krare bed\u00f6mning i detta h\u00e4nseende skulle det kr\u00e4vas v\u00e4ntetids- och v\u00e5rdutnyttjandedata p\u00e5 kommun- eller stadsdelsniv\u00e5, uppgifter om remisser och omh\u00e4ndertagande mellan v\u00e5rdniv\u00e5er samt socioekonomiskt nedbrutna data om v\u00e5rdanv\u00e4ndning, reseavst\u00e5nd och faktisk kontinuitet i v\u00e5rden.<\/p>\n\n\n

Hantera mina cookie-val<\/a>\n <\/p>\n \n \n