{"id":35131,"date":"2026-03-27T08:30:00","date_gmt":"2026-03-27T07:30:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/?p=35131"},"modified":"2026-03-24T12:18:07","modified_gmt":"2026-03-24T11:18:07","slug":"hvb-flickor-kriminalitet-bellagarden-humana-vandpunkt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vardforetagarna.se\/2026\/03\/hvb-flickor-kriminalitet-bellagarden-humana-vandpunkt\/","title":{"rendered":"Specialiserad v\u00e5rd f\u00f6r flickor i kriminalitet: \u201dAtt skapa en v\u00e4ndpunkt i en ung m\u00e4nniskas liv\u201d"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r V\u00e5rdf\u00f6retagarnas f\u00f6rbundsdirekt\u00f6r Gunnar Caperius nyligen bes\u00f6kte Bellag\u00e5rden HVB som drivs av Humana m\u00f6tte han en verksamhet som arbetar med en av de mest komplexa m\u00e5lgrupperna inom socialtj\u00e4nsten: flickor som befinner sig i eller riskerar att dras in i kriminalitet.<\/p>\n\n

Verksamhetschef Peyman Saleh har arbetat inom Humana sedan 2014 och har l\u00e5ng erfarenhet av behandlingsarbete med barn och unga. I dag ansvarar hon f\u00f6r Bellag\u00e5rden HVB och Villa Matteo HVB. Som verksamhetschef ligger fokus p\u00e5 att s\u00e4kerst\u00e4lla att insatserna h\u00e5ller h\u00f6g kvalitet och genomf\u00f6rs p\u00e5 ett tryggt och etiskt f\u00f6rsvarbart s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi arbetar med evidensbaserade metoder och strukturerade risk- och skyddsbed\u00f6mningar. F\u00f6r mig \u00e4r det avg\u00f6rande att vi g\u00f6r det vi s\u00e4ger att vi ska g\u00f6ra och lever upp till varje uppdrag i enlighet med socialtj\u00e4nstens v\u00e5rdplan.<\/p>\n\n\n\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

En m\u00e5lgrupp som l\u00e4nge varit osynlig<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 Bellag\u00e5rden tar verksamheten emot flickor mellan 14 och 18 \u00e5r med kriminell problematik. M\u00e5nga av ungdomarna har varit involverade i grov kriminalitet eller befinner sig i riskzonen f\u00f6r att dras djupare in i kriminella milj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n

Ofta \u00e4r problematiken komplex. Kriminalitet f\u00f6rekommer s\u00e4llan isolerat, utan h\u00e4nger ofta samman med trauma, psykisk oh\u00e4lsa eller neuropsykiatriska sv\u00e5righeter.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 V\u00e5rt arbete \u00e4r strukturerat och individanpassat. Vi kartl\u00e4gger risk- och skyddsfaktorer, arbetar med antisociala v\u00e4rderingar och st\u00e4rker prosociala beteenden, ber\u00e4ttar Peyman Saleh.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5let \u00e4r att ungdomarna ska bryta destruktiva m\u00f6nster och kunna bygga ett liv utan kriminalitet. Det kan handla om att \u00e5teruppta eller stabilisera skolg\u00e5ngen, st\u00e4rka relationer och skapa en fungerande vardag.<\/p>\n\n\n\n

Efter placeringen kan n\u00e4sta steg vara \u00e5terg\u00e5ng till hemmilj\u00f6 med st\u00f6dinsatser, familjehem eller annan boendeform \u2013 alltid med fokus p\u00e5 en l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\n

En viktig del av arbetet har varit att utveckla insatser specifikt f\u00f6r flickor i kriminalitet, en grupp som l\u00e4nge f\u00e5tt mindre uppm\u00e4rksamhet \u00e4n pojkar.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Historiskt har bilden av den kriminella ungdomen n\u00e4stan alltid varit en pojke. Flickor har i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning setts som brottsoffer \u00e4n som aktiva akt\u00f6rer i kriminalitet. Det har gjort att de ibland inte f\u00e5tt r\u00e4tt insatser i tid.<\/p>\n\n\n\n

Forskning och erfarenhet visar dock att flickor kan vara lika involverade i kriminalitet som pojkar \u2013 men att deras roller ibland ser annorlunda ut och d\u00e4rf\u00f6r inte uppm\u00e4rksammas p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De kan ocks\u00e5 utnyttjas i kriminella n\u00e4tverk just f\u00f6r att de flyger under radarn. N\u00e4r vi inte har samma \u201d\u00f6gon\u201d p\u00e5 flickor riskerar vi att missa graden av deras problematik.<\/p>\n\n\n\n