Den svenska \u00e4ldreomsorgen st\u00e5r, p\u00e5 grund av den \u00e5ldrande befolkningen, inf\u00f6r stora utmaningar. De n\u00e4rmaste 10 \u00e5ren kommer vi att bli 200 000 fler svenskar som \u00e4r \u00f6ver 80 \u00e5r. Det beror p\u00e5 en kombination av stora \u00e5lderskullar fr\u00e5n b\u00f6rjan p\u00e5 40-talet och en successiv \u00f6kning av antalet levnads\u00e5r efter 65 \u00e5rs \u00e5lder. <\/p>\n\n\n\n
Vi lever l\u00e4ngre, men behovet av v\u00e5rd och omsorg de sista \u00e5ren minskar inte, det skjuts bara fram\u00e5t. Kanske \u00f6kar tiden med behov av omsorg till och med lite. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det oroande att andelen av de \u00e4ldre som f\u00e5r plats p\u00e5 ett s\u00e4rskilt boende successivt minskar \u00f6ver tid. Den minskningen beror, enligt V\u00e5rdf\u00f6retagarnas bed\u00f6mning, p\u00e5 tuffare bist\u00e5ndsbed\u00f6mningar ute i landets kommuner. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rra h\u00f6sten publicerade V\u00e5rdf\u00f6retagarna en rapport med slutsatsen att 28 000 fler \u00e4ldre kommer att vara i behov av en plats p\u00e5 ett \u00e4ldreboende \u00e5r 2032 j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5r 2022. I \u00e5rets rapport har vi gjort om analysen utifr\u00e5n mer finf\u00f6rdelade \u00e5ldersgrupper. Resultatet blir en i n\u00e4rmaste of\u00f6r\u00e4ndrad prognos. Samtidigt ser vi att andelen \u00e4ldre som f\u00e5tt plats p\u00e5 \u00e4ldreboenden forts\u00e4tter att minska, vilket enligt v\u00e5r analys beror p\u00e5 en tuffare bist\u00e5ndsbed\u00f6mning i kommunerna. Det inneb\u00e4r att allt fler \u00e4ldre inte f\u00e5r den hj\u00e4lp de beh\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n
Under den senaste fem\u00e5rsperioden har det f\u00e4rdigst\u00e4llts drygt 2 000 l\u00e4genheter p\u00e5 \u00e4ldreboenden per \u00e5r samtidigt som antalet \u00e4ldre som bor p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden inte \u00f6kat. En trolig hypotes \u00e4r att de nya l\u00e4genheterna inte inneburit n\u00e5gon st\u00f6rre netto\u00f6kning av antalet l\u00e4genheter, utan att det i huvudsak handlats om att gamla uttj\u00e4nta boenden ersatts med nya. Det kan ocks\u00e5 handla om att boenden beh\u00f6vs p\u00e5 andra platser \u00e4n d\u00e4r de befintliga finns.<\/p>\n\n\n\n
Det framtida behovet skiljer sig kraftigt \u00e5t mellan kommuner, inte minst beroende p\u00e5 att \u00f6kningen av antalet \u00e4ldre i kommunerna skiljer sig \u00e5t. N\u00e4r det g\u00e4ller att tillgodose de \u00e4ldres behov av platser p\u00e5 \u00e4ldreboenden \u00e4r skillnaderna mellan landets kommuner stora. Andelen av de \u00e4ldre som bor p\u00e5 s\u00e4rskilt boende \u00e4r n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 stor bland de mest gener\u00f6sa kommunerna j\u00e4mf\u00f6rt med de minst gener\u00f6sa. Vi ser inte att kommunerna med en l\u00e5g andel \u00e4ldre p\u00e5 s\u00e4rskilt boende kompenserar detta med hemtj\u00e4nst. <\/p>\n\n\n\n
Sammantaget kvarst\u00e5r prognosen att det beh\u00f6vs minst 28 000 nya platser p\u00e5 s\u00e4rskilda boenden fr\u00e5n \u00e5r 2022 till \u00e5r 2032.\u00a0<\/p>\n\n\n\n \n \n Ta del av rapporten h\u00e4r\n \n \n \n