Idag presenterar V\u00e5rdf\u00f6retagarna rapporten ”Valfrihetens historia – En historisk kartl\u00e4ggning av de politiska reformerna och str\u00f6mningarna av valfrihet inom v\u00e5rd och omsorg”. Syftet med rapporten \u00e4r dels att kartl\u00e4gga de historiska f\u00f6r\u00e4ndringarna som skett inom v\u00e5rd och omsorg avseende valfrihet, dels att f\u00f6lja de politiska str\u00f6mningarna som \u00e4gt rum parallellt. Rapporten g\u00f6r en djupdykning i valfrihetens historia och de politiska reformer som lett fram till dagens system.<\/p>\n
\u201dN\u00e4r Bengt Westerberg f\u00f6r drygt 40 \u00e5r sedan b\u00f6rjade att tala om r\u00e4tten till ett eget rum p\u00e5 l\u00e5ngv\u00e5rden gav han uttryck f\u00f6r en stark och v\u00e4xande vilja hos medborgarna att f\u00e5 r\u00e4tt att v\u00e4lja alternativ inom v\u00e5rd och omsorg. I denna rapport g\u00f6rs en genomg\u00e5ng av reformer som utvecklat valfriheten till det vi har idag. Vi kan idag konstatera att denna valfrihet som \u00e4r s\u00e5 uppskattad av svenska folket nu attackeras p\u00e5 flera h\u00e5ll runt om i v\u00e5rt land. Politikerna \u00f6nskar \u00e5terigen att ta tillbaka kontrollen och makten fr\u00e5n medborgarna och deras r\u00e4tt att v\u00e4lja sin omsorg och v\u00e5rd. Det \u00e4r helt i strid med vad deras v\u00e4ljare tycker. Alla opinionsunders\u00f6kningar som gjorts och g\u00f6rs kring valfriheten visar ett bed\u00f6vande starkt st\u00f6d. Nu m\u00e5ste alla de politiker som fortsatt st\u00e5r upp f\u00f6r valfriheten agera mot de krafter som motverkar r\u00e4tten att v\u00e4lja. \u00a0Jag hoppas att denna rapport kan leda till en f\u00f6rnyad politisk debatt om hur vi s\u00e4kerst\u00e4ller och fortsatt utvecklar valfrihet och egenmakt i Sverige\u201d, s\u00e4ger Antje Dedering, f\u00f6rbundsdirekt\u00f6r.\u00a0<\/p>\n
Fr\u00e5n att vid 1980-talet vara ett ifr\u00e5gasatt koncept har valfrihet blivit ett etablerat inslag inom svensk v\u00e5rd och omsorg. Under 1980-talet b\u00f6rjade debatten luckras upp och det r\u00e5dande systemet med en h\u00f6g grad offentlig styrning ifr\u00e5gasattes. Maktutredningen 1985 synliggjorde bristen p\u00e5 p\u00e5verkan som fanns hos medborgarna g\u00e4llande sin egen sjukv\u00e5rd, Bengt Westerberg drev eget rum p\u00e5 l\u00e5ngv\u00e5rden, fler privata alternativ b\u00f6rjade v\u00e4xa fram i slutet av 1980-talet och Landstingsf\u00f6rbundet rekommenderade officiellt valm\u00f6jligheter 1989.<\/p>\n
Under 1990-talet genomf\u00f6rdes \u00c4delreformen, valet 1991 ledde till ett borgerligt maktskifte och husl\u00e4karlagen 1992, nationell v\u00e5rdgaranti introducerades och kritiken kring sjukv\u00e5rdens byr\u00e5kratiska och stelbenta system fortsatte. Samtidigt var inte v\u00e4gen f\u00f6r valfrihet helt rak. Husl\u00e4karlagen upph\u00e4vdes bland annat och majoriteten av f\u00f6r\u00e4ndringar skedde p\u00e5 lokal niv\u00e5 eller genom informell styrning. Valfriheten hade \u00e4nnu inte blivit lagstadgad. D\u00e4remot f\u00f6r\u00e4ndrades detta under 2000-talet. Den nationella v\u00e5rdgarantin ut\u00f6kades 2005 och lagen om valfrihetssystem skapades 2008, vilket ledde till att m\u00f6jligheten att v\u00e4lja blev obligatorisk i prim\u00e4rv\u00e5rden. Samtidigt till\u00e4t fler landsting v\u00e5rdval i andra delar av sjukv\u00e5rdens verksamhet, exempelvis i m\u00f6drav\u00e5rden, d\u00e4r valfrihet inte var sj\u00e4lvklart. D\u00e4remot skiljde sig valfriheten fortfarande mellan landstingen.<\/p>\n
In p\u00e5 2010-talet fortsatte reformarbetet. V\u00e5rdgarantin lagf\u00e4stes 2010 och patientlagen skapades 2013, vilket blev den borgerliga regeringens sista stora f\u00f6r\u00e4ndringar av valfriheten. D\u00e4refter \u00e5tertog Socialdemokraterna makten 2014 och vissa delar av valfriheten s\u00e5g ut att hotas genom V\u00e4lf\u00e4rdsutredningen 2016, men f\u00f6rblev or\u00f6rd. Den politiska sammans\u00e4ttningen efter valet 2018 gjorde att nya samarbeten uppstod och samtidigt b\u00f6rjade valfrihet tonas ner i den politiska debatten. Andra omr\u00e5den blev mer aktuella. Det skedde en prim\u00e4rv\u00e5rdsreform 2021 som \u00e4ndrade antalet g\u00e5nger byte av v\u00e5rdcentral var m\u00f6jligt under ett \u00e5r, men ut\u00f6ver det genomf\u00f6rdes inga st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar avseende valfrihet. \u00c4ven efter maktskiftet 2022 d\u00e5 Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna bildade regering med st\u00f6d av Sverigedemokraterna var valfrihet alltmer fr\u00e5nvarande i de politiska manifesten.<\/p>\n
Samtidigt \u00e4r det flera omr\u00e5den d\u00e4r valfrihet inte \u00e4r sj\u00e4lvklart och det \u00e4r fortfarande m\u00f6jligt f\u00f6r regionala och kommunala politiska styren att best\u00e4mma sig f\u00f6r att begr\u00e4nsa valfriheten p\u00e5 olika s\u00e4tt.\u00a0<\/p>\n
Rapporten \u00e4r skriven av Thea Erlandsson.\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n\n\n \n \n Ta del av rapporten h\u00e4r\n \n \n \n