Alla f\u00f6rv\u00e4ntar sig att livsviktig information om h\u00e4lsa, l\u00e4kemedel och tidigare behandlingar ska finnas tillg\u00e4nglig n\u00e4r man s\u00f6ker v\u00e5rd eller beh\u00f6ver omsorg. Men s\u00e5 \u00e4r det inte alltid \u2013 trots att det borde vara en sj\u00e4lvklarhet i ett modernt samh\u00e4lle.<\/p>\n
Alla förväntar sig att livsviktig information om hälsa, läkemedel och tidigare behandlingar ska finnas tillgänglig när man söker vård eller behöver omsorg. Men så är det inte alltid – trots att det borde vara en självklarhet i ett modernt samhälle.<\/p>\n
Det är tyvärr inte ovanligt att människor skadas, felbehandlas eller får vård för sent på grund av att nödvändig information inte finns tillgänglig för vårdpersonalen. Det är hög tid att åtgärda detta.<\/p>\n
Enligt Myndigheten för digital förvaltning är den digitala utvecklingen i den offentliga sektorn i Sverige både långsammare och mer ojämn än i de flesta jämförbara länder. Däremot ligger svenska företag högst i Europa när det gäller användningen av digital teknik och innovation. Att låta näringslivet bidra med kunskap och konkreta lösningar som påskyndar den digitala utvecklingen av vård och omsorg är därför klokt.
En viktig anledning till att Sverige halkat efter i utvecklingen är att vi inte har enats om gemensamma format, standarder och principer för hur informationen om en patient ska göras tillgänglig – oavsett vilken vårdgivare man besöker, var i landet man befinner sig eller vilka tekniska system som används.<\/p>\n
När standarder saknas blir patientens vårdhistorik inlåst i separata system, vilket får stora konsekvenser i form av onödiga risker för felbehandling, bristande kontinuitet och en orimlig digital arbetsmiljö för vårdpersonalen. Dessutom försämras förutsättningarna att forska, utveckla och använda nya läkemedel och medicintekniska lösningar.
Avsaknaden av gemensamma ramverk för datadelning får även konsekvenser för privata vård- och omsorgsgivare som verkar över hela landet, då de får svårt att utveckla och skräddarsy sin egen it-miljö tillsammans med leverantörerna. I stället för att kunna införa egna koncerngemensamma lösningar tvingas de använda de olika system som kommuner och regioner anvisar dem till, vilket innebär att de behöver använda flera parallella system eller till och med byta till ett sämre system än det de redan hade.<\/p>\n
Möjligheterna att lösa problemen har aldrig varit bättre. Vårdens och omsorgens digitala infrastruktur står äntligen högt upp på den politiska agendan. Regionerna genomför en historiskt omfattande upprustning av vårdens journalsystem.
Den förra regeringen sjösatte en rad utredningar om gemensamma principer för hur samhället ska kunna använda hälsodata som resurs. Den nuvarande regeringen har i Tidöavtalet ytterligare höjt ambitionsnivån genom att peka på behovet av en genomgripande upprustning av vårdens digitala infrastruktur. Arbetet får extra kraft genom EU-kommissionens ambitiösa lagstiftningsarbete för att hälsodata ska kunna användas för vård, forskning och innovation mellan EU-länder.<\/p>\n
Vi behöver främja konkurrens och marknadsdriven teknisk utveckling genom tydliga, transparenta och internationellt gångbara ramverk för interoperabilitet som både utvecklare och upphandlare måste följa. Då skapar vi långsiktiga förutsättningar för Sveriges framgångsrika tech- och life science-sektor. Genom tillämpningen av internationella standarder ges vården förutsättningar att hålla lika hög digital utvecklingstakt som resten av samhället.<\/p>\n
Det finns skäl för alla att vara självkritiska för att vi inte kommit längre. Under många år har det gjorts försök för att driva på standardiseringen, från myndigheter, huvudmän och leverantörer. Resultaten har ofta stannat på ritbordet, prövats i isolerade projekt eller skapat nationella lösningar inom smala områden.
Detta är ett systemproblem som inte kan lösas av en enskild aktör eller dikteras genom myndighetsbeslut. För att lyckas krävs en bred samverkan där alla aktörer – privata och offentliga vårdgivare, teknik- och läkemedelsindustrin, myndigheter, akademi och patienter – tillåts bidra på lika villkor.<\/p>\n
Som tongivande bransch- och arbetsgivarorganisationer inom hälso- och sjukvård, omsorg, life science och techindustri erbjuder vi vårt konkreta stöd i det fortsatta arbetet. När vi som både använder och utvecklar de tekniska lösningarna kan enas, skapas förutsättningar att faktiskt lösa informationsbristerna i vård och omsorg.
Vi har nu tagit initiativ till ett nytt utvecklingssamarbete mellan privata vård- och omsorgsgivare, tech-, läkemedels- och medicintekniska företag för atterbjuda ett handfast bidrag som påskyndar utvecklingen av den gemensamma grunden för vårdens- och omsorgens digitala infrastruktur. <\/p>\n
För att visionerna ska bli verklighet föreslår vi följande:<\/p>\n
1. Regeringen bör ta initiativ till en förhandling om vårdens och omsorgens digitala infrastruktur i Sverige. Vårdens största förändringsprojekt blir genomförbart först om det görs tillsammans med vård- och omsorgsgivare och med de företag som utvecklar medicinteknik och digitala tjänster.
2. Regeringen bör skapa en tydlig och transparent beslutsstruktur för gemensamma dataformat. Bristen på beslutsförmåga i en komplex sektor som vård och omsorg löses enklast i en inkluderande struktur, där alla aktörer medverkar till att utarbeta de ramverk som kan tillämpas av alla.
3. Tillsammans skapar vi en dynamisk infrastruktur, inte en nationell koloss. En modern och utvecklingsbar it-miljö kräver flexibilitet inom tydliga ramar och vård och omsorg behöver kunna skräddarsy sin digitala arbetsmiljö. Fokus bör ligga på att sätta obligatoriska gemensamma principer och format för hur data ska delas och lagras, och låta marknaden, inte staten, utveckla och tillhandahålla tekniken.
4. Etablera operativa testmiljöer. Många standarder och principer finns redan, men de används inte samlat. Använd näringslivets snabbhet, där rikstäckande privata vårdgivare tillsammans med leverantörer kan testa olika it-system i olika regionala kontexter, för att prova ut och anpassa lösningar tills de blir kompatibla och fungerar.<\/p>\n
Utvecklingen av vårdens digitala infrastruktur är ett av vår tids största infrastrukturprojekt. Alla krafter behövs. Om den offentliga sektorn och näringslivet arbetar som partners i genomförandet kan vi äntligen höja utvecklingstakten i vård och omsorg. De som arbetar med att rädda liv och lindra sjukdom måste ha den bästa tekniken till stöd.<\/p>\n
Antje Dedering, förbundsdirektör, Vårdföretagarna<\/p>\n
Åsa Zetterberg, förbundsdirektör, Tech Sverige<\/p>\n
Anna Lefevre Skjöldebrand, vd, Swedish Medtech<\/p>\n
Johan Färnstrand, vd, Lif<\/p>\n