\u201dPrim\u00e4rv\u00e5rdens ers\u00e4ttning m\u00e5ste v\u00e4xa med uppdraget\u201d Staten och regionerna m\u00e5ste satsa ordentliga resurser som p\u00e5 likv\u00e4rdiga villkor kommer verksamheterna till del \u2013 oavsett vilken regi de drivs i, skriver Karin Elinder, V\u00e5rdf\u00f6retagarna.<\/p>\n
Ambitionen att st\u00e4lla om sjukv\u00e5rden till en god och n\u00e4ra v\u00e5rd f\u00f6renar i dag de allra flesta, politiskt s\u00e5 v\u00e4l som professionellt. I det har prim\u00e4rv\u00e5rden och framf\u00f6r allt husl\u00e4karverksamheterna en central roll. Att st\u00e4rka den rollen lyfts som prioriterat, nationellt s\u00e5v\u00e4l som regionalt.<\/p>\n
Myndigheten f\u00f6r V\u00e5rdanalys rapport om fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r egentligen m\u00e4rklig: \u201dMycket av arbetet inom omst\u00e4llningen har hittills bedrivits p\u00e5 strategisk niv\u00e5 men utan synliga effekter i verksamheterna\u201d, st\u00e5r det i sammanfattningen. Detta \u00e4r dock inte \u00f6verraskande, utan ligger i linje med tidigare granskningar. Redan 2020 varnade V\u00e5rdf\u00f6retagarna f\u00f6r uteblivna effekter inom prim\u00e4rv\u00e5rden om inte l\u00f6ftena kompletterades med handling. Det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 en bild som ofta bekr\u00e4ftas av verksamheterna sj\u00e4lva.<\/p>\n
F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att prim\u00e4rv\u00e5rden st\u00e4rks i st\u00e4llet f\u00f6r att utarmas kr\u00e4vs att den prioriteras i handling \u2013 inte ord. Digital utveckling mot ett mer effektivt och patientorienterat arbetss\u00e4tt kan f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5rd och arbetsmilj\u00f6. Samma sak g\u00e4ller insatser f\u00f6r att faktiskt lyfta bort administration som inte kr\u00e4ver l\u00e4karkompetens fr\u00e5n l\u00e4karna. Men \u00e4ven s\u00e5dana effektiviserande omst\u00e4llningar kr\u00e4ver tid \u2013 och reella investeringar.<\/p>\n
\nAtt ta hand om allt fler \u2013 och med ett allt st\u00f6rre uppdrag i form av samordning, prevention och uppf\u00f6ljning \u2013 tar tid. Att m\u00f6ta de f\u00f6r\u00e4ndrade behoven hos medborgarna tar tid. Att utveckla nya metoder f\u00f6r omh\u00e4ndertagande, delta i forskning och bidra till att utbilda fler kollegor, samt s\u00e4kerst\u00e4lla kompetensutveckling av den befintliga personalen f\u00f6r att f\u00f6lja de medicinska framstegen \u2013 det tar tid. Det \u00e4r ingen enkel ekvation n\u00e4r resurstilldelningen inte \u00f6kar i samma omfattning. <\/p>\n
Att prim\u00e4rv\u00e5rdens uppdrag och ansvar ut\u00f6kas \u00e4r bra. Men utrymmet f\u00f6r att klara detta beh\u00f6ver skapas \u2013 helst innan patienterna kommer. Det r\u00e4cker inte att under en stor omst\u00e4llning skruva p\u00e5 modeller f\u00f6r ers\u00e4ttningen, utan ers\u00e4ttningens storlek m\u00e5ste v\u00e4xa med uppdraget. Annars s\u00e4tts patienter s\u00e5v\u00e4l som arbetsmilj\u00f6 p\u00e5 v\u00e4ntelista.
\nOmkring h\u00e4lften av all prim\u00e4rv\u00e5rd erbjuds i dag av privata utf\u00f6rare. De har s\u00e5ledes en central roll i dagens och framtidens prim\u00e4rv\u00e5rd. En m\u00e5ngfald av utf\u00f6rare beh\u00f6ver s\u00e4kras \u2013 i dag och f\u00f6r framtiden.<\/p>\n
S\u00e5v\u00e4l medarbetarna som patienterna \u00e4r mer n\u00f6jda hos privata utf\u00f6rare. De \u00e5rliga granskningarna V\u00e5rdf\u00f6retagarna g\u00f6r av regiondrivna v\u00e5rdcentraler visar med undantag av pandemi\u00e5ren p\u00e5 underskott. Det \u00e4r ett tecken p\u00e5 att verksamheterna \u00e4r underfinansierade och heller inte ges likv\u00e4rdiga f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Icke-regionalt drivna verksamheter saknar m\u00f6jlighet att g\u00e5 med underskott. F\u00f6r att g\u00f6ra verklighet av ambitionerna om en stark prim\u00e4rv\u00e5rd m\u00e5ste ord kompletteras av handling som kommer verksamheterna, oavsett driftsform, till del.<\/p>\n
I utvecklandet av den n\u00e4ra v\u00e5rden m\u00e5ste fokus l\u00e4ggas p\u00e5 kvalitet och tillg\u00e4nglighet f\u00f6r patienterna och en h\u00e5llbar arbetsmilj\u00f6 f\u00f6r medarbetarna. Att m\u00e4nniskor faktiskt f\u00e5r hj\u00e4lp med det de beh\u00f6ver \u00e4r grunden i ett h\u00e5llbart h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssystem. Det \u00e4r inte gratis, men det har en ov\u00e4rderlig effekt i form av en b\u00e4ttre h\u00e4lsa f\u00f6r fler och en v\u00e5rd d\u00e4r fler vill arbeta. <\/p>\n
Visionerna om den goda n\u00e4ra v\u00e5rden kan n\u00e5s. Men f\u00f6r det kr\u00e4vs:
\n\u2022 Att finansieringen av prim\u00e4rv\u00e5rden \u00e4r h\u00e5llbar. Staten och regionerna m\u00e5ste satsa ordentliga resurser som p\u00e5 likv\u00e4rdiga villkor kommer verksamheterna till del, oavsett vilken regi de drivs i. V\u00e5rdvalet b\u00f6r ocks\u00e5 ges en mer nationellt enhetlig utformning: verksamhet i flera regioner beh\u00f6ver underl\u00e4ttas och problemen med utoml\u00e4nstaxor beh\u00f6ver elimineras.
\n\u2022 Att kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen prioriteras. Redan i dag g\u00f6r m\u00e5nga ST-l\u00e4kare i allm\u00e4nmedicin sin utbildningstj\u00e4nstg\u00f6ring hos privata v\u00e5rdgivare \u2013 med st\u00e4rkta f\u00f6ruts\u00e4ttningar kan de bli \u00e4nnu fler. Medarbetarna m\u00e5ste ocks\u00e5 ges \u00f6kad frihet att forma och driva verksamheterna.
\n\u2022 Att m\u00f6jligheterna att bedriva v\u00e5rd i glesbygd s\u00e4kras. V\u00e5rdmomsens samarbetsbegr\u00e4nsande effekter m\u00e5ste elimineras. Dessa p\u00e5verkar hela landet och i synnerhet v\u00e5rdverksamheter i glesbygd.<\/p>\n
Karin Elinder, n\u00e4ringspolitisk expert sjukv\u00e5rd, V\u00e5rdf\u00f6retagarna<\/p>\n