H\u00e5llbara och likv\u00e4rdiga villkor i regionernas v\u00e5rdval i prim\u00e4rv\u00e5rden \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en utveckling av den n\u00e4ra v\u00e5rden. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ljer V\u00e5rdf\u00f6retagarna \u00e5rligen de ekonomiska resultaten f\u00f6r landets regiondrivna v\u00e5rdcentraler. De kraftigt \u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningarna under 2020 och 2021, till f\u00f6ljd av pandemin, g\u00f6r det sv\u00e5rt att dra n\u00e5gra slutsatser om prim\u00e4rv\u00e5rdens ekonomiska utveckling dessa \u00e5r.<\/p>\n\n
<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r vi summerar de\u00a0 ekonomiska resultaten f\u00f6r 2021 redovisar femton regioner positivt resultat och sex regioner negativt. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan v\u00e5rdvalets start visar de 21 regionerna, sammantaget, ett \u00f6verskott p\u00e5 880 miljoner kronor.<\/p>\n\n\n\n
Men resultaten fr\u00e5n pandemi\u00e5ret 2021 s\u00e4ger mycket lite om f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i prim\u00e4rv\u00e5rdens vardag under ett normal\u00e5r. Under 2020 och 2021 har regionerna f\u00e5tt en ansenlig m\u00e4ngd extra statliga medel f\u00f6r att klara pandemins p\u00e5frestningar. Det har handlat b\u00e5de om generella statsbidrag och specifika s\u00e5dana som till exempel ers\u00e4ttning f\u00f6r merkostnader i sjukv\u00e5rden samt f\u00f6r hantering, vaccinering och testning av Covid-19. Totalt r\u00f6r det sig om flera miljarder. Dessa statliga medel har bland annat kommit prim\u00e4rv\u00e5rden till del, vilket p\u00e5verkar resultaten och g\u00f6r det sv\u00e5rt att dra n\u00e5gra slutsatser om \u00e5rets granskning. Det \u00e4r den l\u00e5ngsiktiga utvecklingen av prim\u00e4rv\u00e5rdens f\u00f6ruts\u00e4ttningar som \u00e4r verkligt intressant. Det \u00e4r sannolikt att \u00e4ven innevarande \u00e5r p\u00e5verkas av statliga tillskott f\u00f6r att hantera effekter av pandemin i form av uppskjutna v\u00e5rdbehov.<\/p>\n\n\n\n
Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) minskade antalet fysiska l\u00e4karbes\u00f6k i prim\u00e4rv\u00e5rden kraftigt under 2020 och 2021 j\u00e4mf\u00f6rt med 2019. Samtidigt st\u00e4llde prim\u00e4rv\u00e5rden i b\u00e5de privat och offentlig regi om, \u00f6kade exempelvis de digitala v\u00e5rdkontakterna.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att omst\u00e4llningen till en n\u00e4ra v\u00e5rd ska forts\u00e4tta m\u00e5ste satsningarna p\u00e5 prim\u00e4rv\u00e5rden vara tillr\u00e4ckliga, uth\u00e5lliga och likv\u00e4rdiga f\u00f6r offentliga och privata v\u00e5rdgivare. Verksamheterna och patienterna f\u00f6rtj\u00e4nar l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara villkor. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det positivt att den nya regeringen i det s\u00e5 kallade Tid\u00f6avtalet utlovar en utbyggnad av prim\u00e4rv\u00e5rden under den n\u00e4rmaste tio\u00e5rsperioden. Detaljerna kring detta \u00e4r \u00e4nnu inte klara men vi kommer att f\u00f6lja fr\u00e5gan noga.<\/p>\n\n\n\n