Coronapandemin pressar svensk \u00e4ldreomsorg h\u00e5rt. P\u00e5 \u00e4ldreboendena har pandemin medf\u00f6rt en h\u00f6g arbetsbelastning och stora merkostnader. Samtidigt syns nu en minskad bel\u00e4ggning i m\u00e5nga verksamheter.<\/p>\n
Det \u00f6kade antalet tomma platser har flera f\u00f6rklaringar: det handlar om att brukare avst\u00e5r fr\u00e5n inflyttning p\u00e5 grund av oro f\u00f6r smitta. Men det kan ocks\u00e5 bero p\u00e5 beslut fr\u00e5n kommunen om att tillf\u00e4lligt upph\u00e4va delar av valfrihetssystem eller att avvakta med verkst\u00e4llighet av flytt till \u00e4ldreboende.<\/p>\n
F\u00f6r privat driven omsorg, som inte kan falla tillbaka p\u00e5 offentlig finansiering vid underskott, st\u00e4lls betydligt h\u00f6gre krav att anpassa sina kostnader. Redan ett begr\u00e4nsat antal tomma platser kan inneb\u00e4ra ett underskott f\u00f6r verksamheten. Forts\u00e4tter utvecklingen finns risk att verksamheter kan beh\u00f6va g\u00f6ra neddragningar. Samtidigt \u00e4r de statliga st\u00f6d som sj\u00f6satts f\u00f6r f\u00f6retag inte v\u00e4l anpassade till \u00e4ldreomsorgens behov.<\/p>\n
V\u00e5rdf\u00f6retagarna har d\u00e4rf\u00f6r tillskrivit de kommuner d\u00e4r v\u00e5ra medlemmar finns f\u00f6r att peka p\u00e5 den utveckling som sker och f\u00f6r att p\u00e5tala behovet av en n\u00e4ra dialog med utf\u00f6rarna. Det finns ett tydligt intresse f\u00f6r kommunerna att s\u00e4kerst\u00e4lla att privat drivna \u00e4ldreboenden kan \u00f6verbrygga pandemin. Inte minst som demografin kommer inneb\u00e4ra ett \u00f6kat behov av \u00e4ldreboenden under kommande \u00e5r.<\/p>\n