Hoppa till innehåll
Yrket som personlig assistent liknar inte något annat. Det ställer höga krav på social kompetens, kunskap om olika funktionsnedsättningar och stresstålighet för att snabbt kunna hantera olika situationer. Det är det elfte största yrket i Sverige med cirka 90 000 anställda i kommuner och företag. Utgångspunkten är LSS-lagstiftningen och handlar om att hjälpa en annan människa att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt.

Precis som Anneli Carlsson från Kommunal skriver på Aftonbladet debatt är regelverket för detta viktiga yrke tämligen oklart. Insynen är i vissa fall även starkt begränsad då stor del av arbetsdagen sker i ensamhet och hemma hos den assistansberättigade. Därför ser vi fram emot den nyligen påbörjade utredningen som ska kartlägga de personliga assistenternas arbetsmiljö och komma med förslag om ökad tydlighet i arbetsförhållandet. Men Anneli Carlssons bild av att assistansföretagen agerar på ett näst intill skurkaktigt sätt genom att kringgå rådande lagar, kollektivavtal och struntar i arbetsmiljön för de anställda stämmer inte. Det är både ett hårt angrepp mot alla de seriösa aktörer som dagligen gör sitt yttersta för att tillgodose de enskilda behov som finns, men även brist i insikt om det gedigna och systematiska kvalitetsarbete som görs hos företagen.

I dag anlitar cirka 7 av 10 assistansberättigade ett privat företag att utföra assistansen. Ungefär lika många jobbar som personlig assistent hos en privat arbetsgivare. Orsaken är enkel. De privata anordnarna är i högre grad måna om sina anställda och möjligheterna att påverka sin egen arbetssituation är högre än i kommunal verksamhet. Detta borde Anneli Carlsson fokusera på istället för enstaka brister i arbetsgivarrollen.