Hoppa till innehåll

350 miljoner kronor och en ny utredning. Det är regeringens recept för att öka användandet av välfärdsteknik i äldreomsorgen. Det är naturligtvis välkommet, vi måste prata mer om hur teknikens möjligheter kan göra nytta i äldreomsorgen. Men pengarna måste användas klokt: var inte modern i största allmänhet, starta med det som ger mest effekt, och framförallt – nyttja privata äldreomsorgsföretags kompetens och erfarenhet.

I sin vårändringsbudget tillsatte regeringen 350 miljoner kronor för att öka användandet av välfärdsteknik i äldreomsorgen.

Välfärdsteknik kan till exempel vara mörkerseende kameror, robotar som påminner om när läkemedel ska tas, positioneringslarm och mobil journalföring för personalen. Det är naturligtvis bra att regeringen hörsammar behoven av välfärdsteknik i äldreomsorgen men genom att smeta ut de 350 miljoner kronor enligt en fördelningsnyckel till landets samtliga kommuner, blir det tyvärr inte tal om rejäla projekt som kan föra utvecklingen framåt i högre hastighet. Risken är istället att medlen endast räcker till ”lite teknik i största allmänhet”, en robotkatt här och en gps-sula där. Vad äldreomsorgen skulle behöva är snarare ett rejält tekniksprång framåt.

Ett ytterligare problem i regeringens satsning är att privata äldreomsorgsutförare inte får ansöka om pengar. Det är bara kommuner som har rätt att rekvirera de 350 miljoner kronorna. Äldreomsorgsföretagen tvingas därmed att förlita sig på kommunernas goda vilja att dela med sig av medlen. Historiskt vet vi att så inte alltid är fallet, t.ex. i den statliga bemanningssatsningen eller kompensationen för slopandet av ungdomsrabatten.

Visst finns det kommuner som tar sitt ansvar och engagerar privata utförare i sin kommun. Men det finns också kommuner som låter bli och istället behåller de statliga medlen själva. Det här är en principfråga! Statliga satsningar ska komma alla utförare av äldreomsorg till del, och därmed alla äldre. Det ska inte spela roll vem som utför äldreomsorgen hos den äldre. Det borde regeringen se till.

Utöver de 350 miljonerna har regeringen tillsatt en utredning som bland annat har i uppdrag att förbättra samverkan mellan kommuner för att öka kunskapen om tekniska lösningar och goda exempel från andra kommuner.

Tanken är också här god, men utredningar tar tid. Det går alldeles utmärkt att redan idag ta tillvara privata aktörers erfarenheter och kunskaper inom det välfärdstekniska området. Många äldreomsorgsföretag bär på goda exempel som skulle kunna flytta från kommun till kommun.

Det finns en stor potential i användandet av välfärdsteknik. Möjligheterna för äldre att bo kvar hemma, känna trygghet och delaktighet i samhället kan öka. Personalens arbete kan underlättas och mer tid frigöras till det viktiga mötet mellan personal och den äldre. Välfärdsteknik är också en mycket viktig pusselbit i äldreomsorgens stora rekryteringsbehov. Enligt SKL:s rekryteringsrapport kan teknik minska rekryteringsbehoven i välfärden med 71 000 personer.

Det är nu dags att öka takten. Vårdföretagarnas uppmaning till landets alla kommuner som nu får ett tillskott till välfärdsteknik från staten: starta med det som är mest effektivt, var inte modern i största allmänhet. Och, framförallt, ta tillvara de privata aktörernas erfarenheter.