”Lätta på reglerna och tillåt nya lösningar för morgondagens äldreboenden.”
Det är inte rimligt att den som kommunen anser behöver en plats på ett äldreboende ska behöva vänta, skriver Sabina Joyau, Vårdföretagarna.
I vissa delar av Sverige får de som behöver bo på äldreboende vänta i sina hem upp till 290 dagar innan de får en plats. Och bristen ökar. Till år 2026 behövs 700 fler äldreboenden i Sverige för att möta behoven, enligt finansdepartementet.
Statistik från SCB visar att om åtta år förväntas 200 000 fler personer än idag vara 80 år eller äldre. Även om det är glädjande att människor håller sig friska allt längre upp i åldrarna så är det personer över 80 år som har störst behov av äldreboendeplatser. Flest äldreboenden behövs i storstäderna. Men även på andra orter behövs nya äldreboenden.
Enligt Finansdepartementets analyser behövs 92 äldreboenden i Skåne till år 2026. Beräkningen utgår från att det i genomsnitt finns 46 platser per boende.
Det är inte troligt att landets kommuner kan bygga bort bristen på äldreboenden på egen hand. Hittills har de inte förmått hålla jämna steg med utvecklingen.
Politiker, både på nationell och kommunal nivå, måste låta privata företag och stiftelser bygga nya äldreboenden. Som det är nu försvårar många faktorer för dem att göra det, till exempel byggnormer, säkerhetsregler och ideologiska låsningar.
Idag har 116 av Sveriges 290 kommuner inte tillräckligt med äldreboendeplatser, enligt Boverkets enkäter.
En lång väntetid kan vara förödande för den som känner sig otrygg hemma och får omfattande insatser från hemtjänsten flera gånger per dygn. Det är inte rimligt att den som kommunen anser behöver en plats på ett äldreboende istället för hemtjänst, överhuvudtaget ska behöva vänta. Och det för att det ibland endast finns ideologiska skäl för att inte släppa in privata företag och stiftelser.
En tredjedel av de äldreboenden som byggs i år byggs av en privat aktör. Men potentialen är större. Kommunerna bör dra nytta av alla som kan och vill bygga äldreboenden.
Fördelarna är flera. Kommunerna behöver inte låna stora belopp, och får del av de privata aktörernas kompetens när det gäller kvalitet, långsiktig kostnadseffektivitet och hur lokaler kan utnyttjas på bästa sätt. Lägg därtill den omfattande kunskap som vissa privata aktörer har, till exempel om hur man bygger bäst för äldre med demens.
Men det finns också en uppgift som regeringen måste ta ansvar för: Att lätta på reglerna och tillåta nya lösningar för morgondagens äldreboenden.
Reglerna för vilken typ av byggnad som beviljas tillstånd att fungera som ett äldreboende är idag strikta. Det gäller sådant som lokalernas utformning, antal lägenheter och antal våningar. Därför ser också nybyggda äldreboenden idag i mångt och mycket likadana ut.
Regeringen bör nu tillåta privata aktörer att i ett antal projekt utveckla, bygga och pröva nya typer av äldreboenden som inte är bundna av dagens tillståndskrav. Kanske kan äldreboendet vara runt med en teknikhubb i mitten?
Det är dags att testa nya tekniska möjligheter inom äldreomsorgen. Annars är risken stor att gårdagens lösningar byggs in i morgondagens boenden. Det är nu hög tid att politiker på alla nivåer tar bristen på trygga bostäder för äldre på allvar.
Sabina Joyau, näringspolitisk expert äldreomsorg
Artikeln publicerades i Sydsvenskan den 13 juli 2018