Ovädersmoln på vård­företagens himmel

Ovädershimlen hänger över välfärdsbranscherna. Försöket till vinststopp är ett av de dunklaste molnen, men inte det enda. Detta var temat när jag och mina lobbyistkolleger från Friskolorna, Svenskt Näringsliv och Almega bjöd in till frukostseminarium häromdagen.

Och just nu är det faktiskt inte Reepalupropositionen som känns som det besvärligaste hotet. Risken att regeringen och Vänsterpartiet får igenom vinststoppet i riksdagen är minimal, även om inget är klart förrän det är klart.

Istället handlar det om två andra initiativ från regeringen – förslaget om ägar- och ledningsprövning samt idén att offentlighetsprincipen ska omfatta även företag i välfärden.

Vårdföretagarna gillar principen om ägar- och ledningsprövning för utförare i vård och omsorg. Vi var positiva till det utredningsförslag som regeringen skickade på remiss i början av mandatperioden. Redan då påpekade vi att ökade tillståndskrav inte kan införas förrän Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fått ordning på sina alltför långa handläggningstider. Vi underströk också att tillståndskraven måste gälla också offentliga utförare. Patienter och brukare har samma skyddsbehov oavsett vilken driftsform det gäller.

Men det förslag som regeringen tidigare i år presenterade höll inte måttet.

Några av förslagen var alltför diffusa och skulle ge utrymme för godtycke, till exempel vilka krav som ska ställas på utförares ekonomi. Några krav var för långtgående för att fungera för mindre företag, till exempel vilken kunskap som måste finnas i ledningen. Idén att avgiftsfinansiera tillstånden fullt ut var inte genomtänkt.

Dessutom skulle fortfarande de 80 procent av omsorgen som drivs av offentliga utförare vara befriad från tillståndskraven, enligt förslaget.

Ovanpå detta kommer den absurda situationen att regeringen lägger fram ett krav på ekonomisk bärkraft i företagen samtidigt som den i Reepalupropositionen vill hindra företagen från att bygga upp den efterfrågade nödvändig bufferten.

Men det som oroar företagen mest just nu är det faktiska problemet att IVO inte hinner med tillståndshanteringen med dagens krav. Att i det läget införa eller utvidga tillståndsprövning för ytterligare några tusen verksamheter vore att skapa kaos för åtskilliga kommuner. En kommun kan knappast anlita en verksamhet som visserligen uppfyller alla krav, men som fastnat i en kanske årslång väntan på IVOs formella klartecken.

Nu ligger förslaget på riksdagens bord, och oppositionspartierna har formulerat sina motförslag. Tyvärr finns risken att lagförslaget går igenom med alla de brister vi ser.

Förslaget om offentlighetsprincip i vård- och omsorgsföretag har utretts men ännu inte presenterats av regeringen. En proposition väntas i maj, och därmed blir det först efter valet som förslaget kan behandlas av riksdagen.  Däremot har ett utkast till proposition gällande friskolor lämnats till Lagrådet. Som underkänt förslaget eftersom det går stick i stäv med de regler som gäller för börsnoterade företag (börsnoterade bolag finns i såväl friskolebranschen som inom vård och omsorg).

Våra företags oro för offentlighetsprincipen handlar om den administrativ bördan, och om risken för missbruk. Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst kan begära ut handlingar från en kommun där det inte går att motivera hemligstämpel. Alltså protokoll, skrivelser, brev, mejl etc. Att lägga samma krav på hantering på ett mindre vårdföretag, med den juridiska expertis som krävs, vore orimligt.

Missbruksrisken är som jag ser det ett ännu större problem. Vi vet att det finns gott om både enskilda och grupperingar som helst ser att privata vårdföretag går under. Att på rättshaveristiskt vis en gång i veckan kräva ut samtliga handlingar från en verksamhet kan få den mest entusiastiska entreprenör att tappa lusten och på kort tid ta död på en verksamhet.

Det krävs transparens i välfärden. Patienter, brukare, beslutsfattare och medier måste kunna bedöma och jämföra kvalitet, se att företaget har ekonomiska förutsättningar, har justa medarbetarvillkor och seriösa ägare. Vårdföretagarna har redan transparensregler för våra medlemmar.

Men en vettig transparens handlar inte om att i tid och otid kunna begära ut medarbetares mejlkorrespondens.

Det kanske är svårt för oppositionen att vid ingången av en valrörelse säga nej till förslag vars rubriker låter helt rimliga. Men jag hoppas att riksdagen tar sitt förnuft till fånga och ser till att vi får en hållbar ägar- och ledningsprövning, som gäller hela välfärden. Liksom regler för transparens som inte sätter ett nytt vapen i händerna på extremistgrupper.