Den svenska välfärden behöver stärkta kvalitetskrav. Vi från näringslivets sida bidrar gärna till detta. Däremot vore ett vinsttak förödande för välfärdens utveckling.
Det tycks nu som om regeringen bestämt sig att lägga fram ett förslag till vinsttak i välfärden, som bygger på Ilmar Reepalus utredning. Och detta trots att Reepalu-utredningens förslag till vinstbegränsning blev hårt kritiserat av såväl privata som många tunga statliga remissinstanser, eftersom förslagen var ogenomtänkta och utan konsekvensanalys, och effekterna av dem skulle bli förödande för välfärdssektorn. Stefan Löfvén har uppenbarligen vikt ner sig helt för Jonas Sjöstedt i frågan. Detta är inte bara ansvarslöst utan också djupt tragiskt.
Samtidigt har Reepalu-utredningens andra del, som skulle handlat om stärkta kvalitetskrav för alla utförare i välfärden, inte verkställts. Inga förslag om stärkta kvalitetskrav läggs.
PwC:s konsekvensanalys av Reepalu-utredningens vinstbegränsningsförslag, som genomfördes på Svenskt Näringslivs uppdrag, visade att 80 procent av välfärdsföretagen skulle få tillåtas ha ett överskott som är så litet att det inte skulle vara möjligt att driva en ekonomiskt sund och stabil verksamhet. Vår bedömning är att förslaget skulle innebära att den absoluta merparten av de privata utförarna avvecklas.
Utredningen har dessutom missat en gyllene chans att föreslå kvalitetsstärkande åtgärder. Vi presenterar därför följande sex förslag som vi är övertygade effektivt skulle bidra till en högre kvalitet i välfärden.
• Skärpta tillträdeskrav. Ägar- och ledningsprövning för privata utförare och ledningsprövning för offentliga utförare bör införas inom i princip alla områden inom välfärden.
• Mät kvalitet. Mätbara kvalitetsmål och kvalitetskrav måste i mycket större utsträckning formuleras av stat, landsting och kommuner och ställas på utförarna, såväl privata som offentliga. Kraven måste också följas upp, utförarna utvärderas och effektiva åtgärder vidtas om kraven inte nås.
• Tuffare tillsyn. Oannonserade inspektioner bör tillämpas betydligt oftare än i dag. Tillsynens tyngdpunkt ska vara att bedöma kvaliteten, inte om formella lagkrav är uppfyllda. Offentliga och privata utförare som saknar förutsättningar att leverera tillräcklig kvalitet ska snabbare än idag stängas. Stöd till kvalitetsutveckling ska också kunna ges.
• Bättre kvalitetsredovisning till patienter och omsorgstagare. Nationella hemsidor som redovisar utförarnas kvalitet inom vård och omsorg måste sättas upp. Detta är ett statligt ansvar. Hemsidorna skulle ge brukarna bättre möjligheter till informerade val och stärka kvalitetskonkurrensen.
• Effektiva åtgärder mot betygsinflation. Regeringens planer på digitalisering av de nationella proven, så att inte den egna skolan själv rättar proven, är ett steg i rätt riktning. Dessutom bör det införas ett system som automatiskt gör Skolinspektionen uppmärksam på om en skola markant och systematiskt sätter högre kursbetyg och slutbetyg jämfört med betygen på nationella prov. Om inte godtagbara skäl för avvikelsen redovisas, ska korrigering krävas.
• Effektiva åtgärder för jämlik vård och omsorg. Social bakgrund ska aldrig vara avgörande för vilken behandling den offentligt finansierade vården erbjuder. Därför bör målsättningen om jämlik vård och omsorg beaktas vid såväl t ex ersättningssystemens utformning som vid uppföljning och utvärdering. Privata sjukvårdsförsäkringar avlastar den offentligt finansierade vården och bidrar därför till att förbättra förutsättningarna för den offentliga vården.
Utredningen tycks ha landat i slutsatsen att det inte går att rättvisande mäta kvalitet. Vi menar att en sådan slutsats är direkt felaktig. Inom skolan finns ett antal väl kända resultatmått. Inom vården finns närmare 100 kvalitetsregister som innehåller mått på utförarnivå för vård av olika diagnoser. Också inom äldreomsorgen finns kvalitetsregister. Till detta kommer brukarenkäter. Kvalitetsmåtten utvecklas dessutom kontinuerligt.
Skälet till att utredningen inte föreslår stärkta kvalitetskrav är sannolikt att detta skulle underminera dess förslag till vinststopp. Men utredningen hade ändå tjänat på att ta kvalitetsfrågorna på allvar. Detta beror på att själva grundantagandet för förslaget till vinststopp – att vinstsyfte i välfärden skulle gå ut över kvaliteten – är fel. Enligt de studier och utvärderingar som finns levererar nämligen privata företag lika hög eller högre kvalitet på nästan alla områden i den svenska välfärden.
Den svenska välfärden behöver stärkta kvalitetskrav. Vi från näringslivets sida bidrar gärna till detta. Däremot vore ett vinsttak förödande för välfärdens utveckling.
kan Tenelius
Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
Ulla Hamilton
Vd, Friskolornas riksförbund
Ulf Lindberg
Näringspolitisk chef, Almega
Anders Morin
Välfärdspolitiskt ansvarig, Svenskt Näringsliv