Ett hotat framgångsexempel i Västernorrland

Tillgången på kvalificerad personal ökar men bristen kvarstår i vården – hur löser vi kompetensförsörjningen i slutenvård och primärvård? Det var temat för socialutskottets öppna utfrågning den 6 april. En av de inbjudna talarna var Eva Jaktlund, allmänspecialist och verksamhetschef på vårdcentralerna Fränsta och Sidsjö i Västernorrland. Hon berättade om varför de lyckas så bra, men också om de politiska hoten som riskerar att tvinga fram en nedläggning.

Berätta om vårdcentralerna Fränsta och Sidsjö.

– Fränsta startades 2006 och ligger i Ånge kommun. Det är en glesbygdsvårdcentral med cirka 4 000 listade patienter. Sidsjö vårdcentral startades 2012, ligger i Sundsvall och har ungefär 11 000 listade patienter. Vi är åtta läkare som äger och arbetar i verksamheterna tillsammans med ytterligare ett 50-tal medarbetare.

Trots allmänna svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetenser lyckas ni bra. Vad beror det på?

– En tydlig och platt organisation där vi tror på medarbetarnas förmåga att lösa problem. Vi ger vår personal verktygen och stöttningen, men litar fullt ut på deras kompetens att utföra arbetsuppgifterna. Lönemässigt ligger vi något över genomsnittet, men det är inte pengar som är vårt konkurrensmedel.

– Landstinget i Västernorrland har svårt att rekrytera läkare och andra yrkesgrupper medan vi får spontanansökningar. Intresseanmälningar kommer in varje månad och det är kö till att börja arbeta hos oss.

Hur arbetar ni för att motivera och behålla era medarbetare?

– Vi har en arbetsmodell där varje läkare ansvarar för sin lista som omfattar 1 500–1 600 patienter. Det blir ett tydligt, avgränsat ansvar som gör det roligare att arbeta och borgar för hög kontinuitet för patienterna. Vi jobbar också aktivt med företagskulturen där vänlighet och bemötande är viktiga ledord. Att det ges möjlighet till fortbildning och utbildning är också centralt för att kunna behålla duktiga medarbetare.

– Under de elva år som vi drivit Fränsta vårdcentral har bara någon enstaka medarbetare slutat, förutom vid pensionering. Generellt har vi en mycket låg personalomsättning och sjukfrånvaro.

Era vårdcentraler är populära och patienterna söker sig till er från den landstingsdrivna vården. Hur många fler patienter klarar ni av att ta emot?

– Vi har nått bristningsgränsen för länge sedan. Vår affärsidé är att driva ägarledda och småskaliga verksamheter, men det nuvarande systemet är inte anpassat för det. Vi får vi inte säga nej när fler patienter vill lista sig hos oss vilket innebär ett ökat tryck på våra medarbetare och lokaler. Vi vill att det införs ett kösystem enligt liknande modell som finns i Stockholms landsting, annars blir det svårt för oss att driva vårdcentralerna vidare.

– Paradoxalt nog är ett av de stora hoten mot våra verksamheter landstingets oförmåga att få sin egen primärvård att fungera. Detta trots att de skjuter till stora resurser till sina verksamheter och därmed inte lever upp till konkurrensneutraliteten.

Vad skulle det innebära för er om förslagen i Reepalu-utredningen blir verklighet?

– Då kan vi inte fortsätta. Det går inte att driva företag under de förutsättningarna.