Hoppa till innehåll

Under rubriken ”Hur stora får vinsterna vara” samlar tidningen Kommunalarbetaren ett antal röster kring den pågående vinstdebatten. Ambitionen med artikeln är att försöka summera de olika åskådningarna men även presentera fakta som kan vara viktigt för läsaren.

UPPDATERAT: Tabellen från artikeln på Kommunalarbetaren har uppdaterats sedan skärmklippet gjordes. Nuvarande rubrik är istället ”Vård- och omsorgsjättarnas vinster”.

Ambitionen är vällovlig men visar sig vara halvhjärtad.

Redan i textens andra stycke uppstår det en del frågetecken. Under rubriken ”Hur stora är vinsterna egentligen” säger sig Kommunalarbetaren ha gått igenom de sex största vård- och omsorgsföretagens årsredovisningar. Därefter redogör man mycket kort för att alla dessa sex ägs ”helt eller delvis av riskkapitalfonder utomlands”.

Men tidningen har glömt två av de största företagen på marknaden – Capio och Praktikertjänst.

Omsättning
Uppgifter från respektive företags hemsida alternativt bokslut. Uppgifter för räkenskapsåret 2015 alternativt 2014.

När vi påtalar detta så menar tidningen att de två företagen avsiktligt utelämnats i sammanställningen. Anledningen till det är att de båda företagen saknar omsorgsverksamhet och Kommunal inte har så många medlemmar där. Men detta är inget som nämns i texten. Tabellen som ska visa de största vård- och omsorgsföretagens rörelsevinster har dessutom rubriken ”Vårdjättarnas vinster” – alltså inte ”Vård- och omsorgsjättarnas vinster”

Vårdjättarna
Skärmklipp från tidningen Kommunalarbetarens artikeln ”Hur stora får vinsterna vara?”. Tabellen från artikeln på Kommunalarbetaren har uppdaterats sedan skärmklippet gjordes. Nuvarande rubrik är istället ”Vård- och omsorgsjättarnas vinster

Men det som är än allvarligare i Kommunalarbetarens artikel och som ofta återkommer är den skeva framställningen av branschen. I det här fallet sker det oavsiktligt men det är inte ovanligt att det i den allmänna debatten också sker avsiktligt.

Det finns de debattörer som har det här som strategi – att göra gällande att det enbart rör sig om riskkapitalister som är ägare i de större företagen. På det viset hoppas man spela på allmänhetens skepsis kring riskkapitalister som något fjärran den verkliga verksamheten, något kallt och anonymt.

För det första stämmer inte det där. Riskkapitalet är en form av ägande bland andra, varken god eller ond till sin natur. Inte heller de kan sälja verksamheter med undermålig kvalitet. De kan bara tjäna pengar på verksamheter som de kunnat förbättra och som kan växa långsiktigt.

För det andra stämmer inte Kommunalarbetarens beskrivning. Både Attendo och Humana finns noterat på den svenska börsen med de krav på öppenhet och finansiell rapportering som följer med en börsintroduktion. Idag har så många som 1500 av Attendos medarbetare valt att gå in som aktieägare i företaget.

Ägarbilden är långt mer blandad än vad artikeln i Kommunalarbetaren gör gällande. Om även Capio och Praktikertjänst tas i beaktan blir bilden ännu mer uppblandad. Capio handlas, precis som Humana och Attendo, på börsen och Praktikertjänst ägs gemensamt av ett par tusen vårdproffs – läkare, sjuksköterskor, tandläkare m fl. Ett kooperativ alltså.

Vem som äger de stora vård- och omsorgsföretagen spelar roll. Några ägs av riskkapitalbolag men andra ägs av vanliga aktieägare – t ex fondsparare som du och jag. Bland ägarna finns då också våra pensionsfonder. Ett förslag om vinstbegränsning slår hårt, brett och urskillningslöst – då är det viktigt att komma ihåg att vi alla på olika sätt faktiskt är ägare till vårdens och omsorgens ”jättar”.