Hoppa till innehåll

Många sjukvårdspolitiker på plats när vi redovisade vår kartläggning av det ekonomiska resultaten i den landstingsdrivna primärvården. I tre av fyra landsting gick den egna regin med underskott 2015. Det tyder på obalans mellan uppdrag och ersättning i vårdvalen och gör att förutsättningarna för privat drivna och offentliga vårdcentraler att ge god vård till patienterna inte längre är lika. Förhoppningen är att vår rapport kan bidra till en diskussion i landstingen om styrningen av primärvården. För vägen till en starkare primärvård går via vårdvalet.

Foto: David Bicho/Sophiahemmet

Många av de ledande hälso- och sjukvårdspolitikerna var på plats i morse när Vårdföretagarna presenterade vår rapport Vårdval med förhinder – villkor, verklighet och visionen om en starkare primärvård. Glädjande, eftersom det är landets landstings- och regionledningar som har makten och möjligheten att, via vårdvalet, stärka primärvården.

Den svenska primärvården styrs sedan 2010 genom vårdval. Landstingsdrivna och privat drivna mottagningar verkar sida på sida och lika villkor ska gälla, oavsett i vilken regi verksamheten bedrivs. Konkurrensverket har dock tidigare visat att nästan hälften av de landstingsdrivna vårdcentralerna gick med underskott 2012. De ställde sig frågan om landstingen i sina vårdval underfinansierar primärvården.

Hur ser det ut i dag? Klarar vårdcentralerna sitt uppdrag med de resurser som landstingen och regionerna har avsatt i vårdvalen?

Svaret är nej. Det visar vår kartläggning av det ekonomiska resultatet för de offentligt drivna vårdcentralerna i respektive landsting/region. I 16 av 21 landsting – eller i tre av fyra landsting – gick den landstingsdrivna primärvården med underskott 2015. Problemen är bestående och växande i flera landsting. Sedan vårdvalets start har de landstingsdrivna vårdcentralerna gått med nära en miljard kronor i underskott.

underskott_vardval

Landstingens underfinansiering av primärvården är i längden ohållbar. I vårdvalet ska landstingsdrivna och privat drivna vårdcentraler verka sida vid sida på lika villkor. Men när den landstingsdrivna verksamheten går back och underskotten täcks får de offentliga vårdcentralerna mer resurser än de privat drivna. Förutsättningarna att ge god vård till patienterna är inte längre lika.

 

VF_frukostsem

Rekommendationer till landstingen

Precis som Vårdföretagarnas näringspolitiska chef Håkan Tenelius poängterade på seminariet i morse vill vi inte bara peka på problem, utan också bidra med konstruktiva lösningar. Vi ger fyra rekommendationer till landstingen:

  1.  Indexera vårdvalsersättningen Årliga prisuppräkningar, i enlighet med SKL:s vårdprisindex, är den enskilt viktigaste åtgärden för att stärka förutsättningarna för att privata och landstingsdrivna vårdcentraler ska kunna driva en långsiktigt hållbar vård både ekonomiskt och kvalitetsmässigt för patienten.
  2. För dialog med vårdgivarna om uppdrag och ersättning i vårdvalet I ett långsiktigt hållbart vårdval måste uppdrag och ersättning stämma överens. För att vårdvalsersättningen ska hamna rätt i relation till uppdraget krävs en bra dialog mellan landstinget och vårdgivarna i privat- och landstingsregi. Är uppdrag och ersättning i balans? Utvecklas vårdvalet som det var tänkt? Vilka förändringar behöver göras och vilka resurser skulle det ta i anspråk? Detta är en diskussion som i dag saknas i hög grad. Landstingen måste våga föra diskussion med vårdgivarna om uppdrag, ersättningsmodell och ersättningsnivå.
  3. Efterhandsreglera ersättningen till privata vårdgivare Om det trots indexering och trots god dialog skulle bli underskott i den egna regin bör landstingen, i likhet med Värmland och Norrbotten, efterhandsreglera ersättningen till de privata vårdgivarna. Detta för att säkra lika villkor mellan vårdcentraler oavsett regi. Det skulle också säkra lika förutsättningar för alla patienter, oavsett vilken vårdcentral de har valt.
  4. Dra lärdom av de goda exemplen Det finns många exempel på välfungerande vårdcentraler, i både privat och landstingsregi. Vårdcentraler med nöjda patienter, som inte har svårigheter att attrahera och behålla personal och som lyckas driver sin verksamhet med överskott. Vilka lärdomar kan landstinget och andra vårdgivare dra av de goda exemplen? Många vårdföretagare – och säkerligen också chefer vid landstingsdrivna vårdcentraler – har erfarenheter av ledning och styrning som andra skulle kunna dra nytta av. Men det gäller att landstingen skapar möjligheter till det.

Jonas_Anders

Bra att underskotten sammanställts

Vi hade bjudit in två sjukvårdsansvariga regionråd, Jonas Andersson (L) i Västra Götaland och Anders Åkesson (MP) i Skåne, att kommentera vår kartläggning och våra rekommendationer.

I VGR har den egna regin balans i sin ekonomi och Jonas Andersson var förvånad över att det ser så pass illa ut i stort. ”Man har ju hört rykten om underskotten i delar av landet och därför var det intressant att se sammanställningen.” Jonas Andersson ställde sig gärna bakom Vårdföretagarnas rekommendationer, men betonade att den tredje rekommendationen – att efterreglera vårdvalsersättningen till de privata vårdgivarna – måste vara en nödlösning. Men att det förvisso är bättre att efterhandsreglera ersättningen än att inte göra det.

I Region Skåne har tidigare överskott vänts till underskott i den regiondrivna primärvården. Anders Åkesson påpekade att ”Om våra egna vårdcentraler som är offentligt drivna har svårigheter kan man ju gissa att det finns fler vårdcentraler som drivs privat som också har svårt att klara uppdraget. Och då är det kanske ersättningens storlek som är problemet, inte ersättningsmodellen i sig själv.”

Varför inte mer debatt om förlusterna?

I min presentation av rapporten påpekade jag det märkliga i att de stora underskotten i den landstingsdrivna primärvården inte skapar mer debatt. Varje år är det mer skattepengar som måste täcka upp underskotten, när de landstingsdrivna vårdcentralerna inte klarar sin verksamhet på de premisser som landstinget har satt upp (och som de privata vårdcentralerna måste rätta sig efter). Det finns en livlig politisk debatt om vinster i välfärden. Men det är förlusterna i välfärden som är det stora hotet för landstingen.

Håkan Tenelius påminde om att Reepalus utredning kommer snart och det är de vårdcentraler som håller budget och har en välfungerande verksamhet som riskerar att få problem. Anders Åkesson vill invänta utredningen innan han kommenterar den. Men han betonade att det finns ett stort antal privata vårdgivare som har fina betyg och omdömen, man är nöjd med deras tillgänglighet och den erfarenhet man har av dem. ”Mångfalden är viktig och den måste vi politiker ge förutsättningar för.”

Det håller Vårdföretagarna med om. Vi hoppas också att vår rapport kan bidra till en diskussion i landstingen om styrningen av primärvården. För vägen till en starkare primärvård går via vårdvalet.