Hoppa till innehåll

Äldreboende. Min uppmaning till både äldreministern och landets kommuner är att sitta ner med privata aktörer och diskutera hur de kan bidra till nya äldreboendeplatser i landet. På detta sätt kan vi gemensamt se till att Sveriges äldre känner sig trygga i sina bostäder skriver Sabina Joyau, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna.

Debatten om brist på platser på äldreboenden runt om i landet är just nu intensiv. Ofta handlar det om äldre som känner sig otrygga när de bor kvar i sina hem. Risken är att debatten fortsätter; en majoritet av morgondagens äldre, 70 procent, föredrar ett äldreboende framför hemtjänst, enligt en undersökning som Vårdanalys gjort.  

Initiativ tas, bland annat av äldreminister Åsa Régner i Expressen (11/6) som bjöd in kommuner till samtal om hur platserna på landets äldreboenden kan öka. Men jag undrar om äldreministern och kommunerna diskuterar med rätt aktörer? I dag står privata aktörer bakom drygt en fjärdedel av alla nya äldreboendeplatser som byggs och den erfarenheten måste tas tillvara.

I maj lanserade Boverket sin årliga bostadsmarknadsenkät där Sveriges samtliga kommuner bedömer tillgången på bostäder i sin kommun. Liksom förra året ingår en uppskattning av tillgången på särskilda boenden för äldre.

Bara hälften av landets kommuner uppger att det i dag råder balans när det gäller tillgång på platser på äldreboenden. De kommande två åren ökar denna andel något, men om fem år är bedömningen fortfarande att en tredjedel (35 procent) av landets kommuner inte kommer kunna tillgodose efterfrågan på platser i äldreboenden.

Alla som vet hur långa ledtiderna är för att bygga nya bostäder förstår att om man i dag bedömer att det råder brist på platser om fem år, då är det hög tid göra en planering för byggandet av nya bostäder nu.

I Boverkets statistik går det utläsa att det kommer att byggas cirka 5 000 platser på äldreboenden totalt sett över landet i år och nästa år. Kommunerna själva står för 40 procent av nybyggandet. Privata aktörer för 26 procent. Detta kan ställas i relation till att knappt 20 procent av alla äldre som i dag bor på ett äldreboende, bor i äldreboenden som drivs i privat regi. Privata aktörer bygger alltså mer än de har del av marknaden i dag.

Det är ett välkommet tillskott till välfärdens utveckling, men det ser olika ut över landet.

I Stockholm bedöms de privata aktörerna stå för hela 65 procent av det förväntade nytillskottet av bostäder i särskilda boendeformer för äldre, enligt Boverkets statistik. Det visar att det finns ett stort intresse från privata aktörer att medverka i äldreomsorgens utveckling. Jag tror att detta intresse kan tas tillvara även i andra delar av landet med de rätta förutsättningarna.

Det finns flera vinster för en kommun att låta privata aktörer bygga äldreboenden. Kommunen behöver inte öka sin upplåning. I stället för skattebetalarna står privat kapital för den ekonomiska risken.

Dessutom får kommunen del av de privata aktörernas samlade kompetens när gäller kvalitet, långsiktig kostnadseffektivitet och hur man utnyttjar lokaler effektivt.

Lägg därtill kunskap om profilområden som till exempel språk, ett behov som bedöms öka framöver, och god kunskap om hur modern välfärdsteknik kan bli en naturlig del av boendet.

Ett av Vårdföretagarnas medlemsföretag sa nyligen till mig ”Vi bygger ofta, en kommun gör det sällan.” Den erfarenheten är värd att ta tillvara av landets kommuner.

Min uppmaning till både äldreministern och till landets kommuner är därför att sitta ner med privata aktörer och diskutera hur de kan bidra till nya äldreboendeplatser i landet. På detta sätt kan vi gemensamt se till Sveriges äldre känner sig trygga i sina bostäder.

Sabina Joyau, näringspolitisk expert, äldreomsorg Vårdföretagarna

Artikeln publicerad i Dagens Samhälle den 28 juni 2016