Om kvaliteten följs upp och redovisas ordentligt blir det de bästa utförarna som blir valda. De dåliga väljs bort, och de oseriösa släpps inte in. Det skriver Håkan Tenelius i en replik i Aftonbladet.
Daniel Suhonen avslöjar sig själv på ett övertydligt sätt om vinster i välfärden. Frågan är en perfekt ideologisk strid för vänstern, menar han. Det kanske stämmer. Men ska Suhonen och de som betalar honom och hans tankesmedja vinna den striden gäller en sak: Att hålla liv i den rad av myter om privat driven vård och omsorg som är grunden för förslagen om att begränsa vårdföretagares möjligheter. Suhonen ägnar hela sin artikel till att åter sprida dessa myter.
Suhonen menar att ”Caremadrevet” bevisar att ekonomiska drivkrafter leder till vanvård. Något avstamp i forskning eller undersökningar, som exempelvis Socialstyrelsen, tar han inte. Däremot beklagar han avvecklingen av det privat drivna BB Sophia. Då är plötsligt det privata alternativet inte ett hot utan det som berikar förlossningsvården. Var är logiken?
Suhonen låtsas som om den privat drivna välfärden är gigantisk. Det tillhör retoriken. Men av de 965 miljarder som Suhonen anger att offentlig sektor köper varor och tjänster för står vård och omsorg för 15 procent. Ungefär 20 procent av vården och omsorgen utförs av andra än kommuner och landsting.
Vi måste se till att all välfärd, oavsett vem som utför den, levererar och utvecklar kvalitet. Om kvaliteten följs upp och redovisas ordentligt blir det de bästa utförarna som blir valda. De dåliga väljs bort, och de oseriösa släpps inte in. Suhonens väg framåt är en väg tillbaka till en välfärd där alternativ saknas och där vård och omsorg utformas efter landstingens och kommunerna planering – inte efter människors val.
Håkan Tenelius, Näringspolitisk chef Vårdföretagarna