Hoppa till innehåll

I Stockholm utförs mer än hälften av all omsorg av privata utförare. Vi vet att den privata omsorgen håller hög kvalitet och utvecklar välfärden med innovation och effektiviseringar. Tror man att mångfald, valfrihet och konkurrens är bra och är mån om att kvaliteten är hög så finns det skäl att se över hur upphandlingarna av vården och omsorgen fungerar. Stockholm stad har tagit fram ett nytt upphandlingsprogram som vi har lämnat synpunkter på.

Varje år upphandlar Stockholms stad varor och tjänster för över 20 miljarder kronor. En ansenlig mängd av dessa upphandlingar rör vård och omsorg. Men det är idag inte någon enkel uppgift att lägga ett anbud i Stockholm. Spelreglerna uppfattas som otydliga, ibland kortsiktiga. Den politiska ambitionen är svårtolkad. För små företag, det vill säga för majoriteten av vård- och omsorgsföretagen, är det svårt att ha spetskompetens i upphandlingsfrågor. Därför har Vårdföretagarna lämnat synpunkter på Stockholms stads förslag till nytt program för upphandling och inköp. Ett par av dem listats nedan. Remissvaret i sin helhet går att läsa här.

Tydliga och långsiktiga spelregler Det senaste årets återkommunaliseringar av välfärdsverksamheter med hög kvalitet bidrar till känslan av otydlighet. Vart är Stockholm stad på väg när det gäller valfrihet och mångfald i välfärden? Hur påverkar det nya programmet den fortsatta utvecklingen?

Dialog Stockholms stads dialog med företagen behöver utvecklas avsevärt, såväl under upphandlingsprocessen som under avtalsperioden och efter avslutad avtalsperiod för att ta tillvara erfarenheterna. Varför inte använda möjligheten att remittera förslag till förfrågningsunderlag hos företagen innan de läggs ut på valfrihetswebben? Är kraven rimliga? Går de att följa upp?

Politisk klåfingrighet? Stockholm stad vill införa sociala krav i upphandlingar, tex krav på att företagen öppnar upp för ett visst antal anställningar av långtidsarbetslösa för att vinna ett kontrakt. Det är naturligtvis vällovligt att vilja minska arbetslösheten, men är det bästa sättet verkligen att göra det genom ett numerärt krav i upphandlingen? Förutsättningarna för att hitta relevanta arbetsuppgifter och rätt personer tror vi är bättre i dialog mellan staden och företaget, snarare än tvingande i upphandlingen. Det är viktigt att komma ihåg vem upphandlingen är till för, dvs patienten, brukaren och den äldre. Den bör inte blandas ihop med andra ambitioner, även om dem i sig är viktiga.

Stockholms stad kommer att prova vita-jobb-modellen och därmed använda sig av fackliga representanter för uppföljning av företagens verksamheter. Det ger facken långtgående insyn i företagens ekonomi och personal. Detta motsätter vi oss starkt. Vi tycker inte att fackliga representanter ska ha denna uppgift.

Om Stockholms stad menar allvar med sin ambition att attrahera en mångfald av aktörer, små, stora, ideella med flera, är det viktigt att de krav man ställer inte sätter käppar i hjulet. Till syvende och sist handlar upphandling om valfriheten för invånarna i Stockholm, om möjligheten att få välja och välja bort.

Vi hoppas nu att Stockholms stad tar intryck av våra synpunkter så att privata vård- och omsorgsgivare kan fortsätta bidra till utvecklingen av välfärden i Stockholm.

Läs Vårdföretagarnas remissvar i sin helhet här.