Hoppa till innehåll

Det är mycket välkommet att sjukvårdsminister Gabriel Wikström försöker ta ett samlat grepp om kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Det funkar inte att 21 olika landsting och regioner var och en försöker lösa en av de riktigt stora framtidsutmaningarna i vården. Det behövs en nationell samling och mer av nationell styrning.

Det är mycket välkommet att sjukvårdsminister Gabriel Wikström försöker ta ett samlat grepp om kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Det funkar inte att 21 olika landsting och regioner var och en försöker lösa en av de riktigt stora framtidsutmaningarna i vården. Det behövs en nationell samling och mer av nationell styrning.

Vi saknade dock en nyckelfråga i sjukvårdsministerns artikel (3/12) och det är hur vi alla kan bidra till attraktionskraften till vårdyrkena. För att det ska kännas attraktivt att söka sig till hälso- och sjukvården måste det finnas både karriär- och löneutveckling. Men kanske än viktigare är en god arbetsmiljö, att det finns utvecklingsmöjligheter och möjligheter att påverka.

I olika studier kan vi se betydelsen av mångfalden i vården, med en mängd olika privata vårdgivare. När Novus, på vårt uppdrag, ställde frågor till vårdstuderande ansåg 7 av 10 att det är viktigt eller mycket viktigt att kunna välja mellan privat och offentlig arbetsgivare. Mer än hälften av de tillfrågade sjuksköterskestudenterna bedömde att de skulle få störst gehör för nya idéer till utveckling av verksamheten om de jobbade i privat regi, mot 13 procent i den landstingsdrivna vården. Nästan 6 av 10 blivande barnmorskor bedömde att de skulle få bäst möjligheter att påverka sin arbetssituation hos en privat vårdgivare. Motsvarande siffra för den landstingsdrivna vården var 1 av 10.

Läkarförbundet har nyligen börjat presenterat resultat ur sin stora enkät till läkare verksamma i primärvården. Vi väntar spänt på det samlade resultatet, men har förstått att de privat drivna vårdcentralerna – och i synnerhet de små, ägarledda privata vårdcentralerna – utifrån ett läkarperspektiv generellt sett har bättre resultat. Ove Andersson och Sven Söderberg från Läkarförbundet skriver i Läkartidningen att ”de små läkarägda enheterna har bättre förhållanden på nästan alla områden, bland annat bättre kontinuitet, nöjdare läkare, nöjdare personal, bättre arbetsmiljö, mer tid för kompetensutveckling och nöjdare patienter. Ju mindre mottagning, desto nöjdare patient.” Läkarförbundet konstaterar att det behövs fler småföretagare i vården.

Även Konkurrensverket lyfter fram vårdens små entreprenörer i primärvården som en nyckel för att klara kompetensförsörjningen i sjukvården. De har i sina studier sett hur de privat drivna vårdcentralerna, och i synnerhet de små ägarledda mottagningarna, har en stabilare läkarbemanning med fastanställda läkare på plats. Det skapar bättre förutsättningar till kontinuitet i sjukvården, inte minst för patienter som har stora och långvariga vårdbehov.

Mångfalden av olika vårdgivare i vården är viktig, inte bara för patientens valfrihet och tillgängligheten i vården, utan också för att det behövs många attraktiva arbetsgivare för den fortsatta kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. Men den politiska osäkerheten om de fortsatta spelreglerna hämmar de privata vårdgivarnas möjligheter till utveckling. Det riskerar att ge konsekvenser på sikt i hälso- och sjukvården. Dessutom så onödigt, för de privata vårdgivarna kan och vill bidra.

Inga-Kari Fryklund, Förbundsdirektör Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Dagens Samhälle 4 december 2015