Ny rapport visar att Riksrevisionen hamnade fel

Vårdanalys har idag presenterat en djupanalys som visar att vårdvalet inte har påverkat jämlikheten i sjukvården negativt. Patienter med låg utbildning och låg inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Nu kan vi en gång för alla lämna Riksrevisionens olyckligt ensidiga rapport om vårdvalet bakom oss.

För ett år sedan presenterade Riksrevisionen en rapport om effekterna av vårdvalsreformen. Tidningsrubrikerna braskade – ”Vårdvalet gynnar de rika och friska”, ”De svaga får betala priset för valfriheten” och ”Vårdvalet slår mot svårt sjuka”. Från Vårdföretagarnas sida pekade vi på att rapporten var ensidig och inte tillräckligt hade beaktat andra oberoende granskningar och studier av vårdvalet. Men vi talade för delvis döva öron. Många politiker på vänsterkanten var snabba att haka på med kritik och ville slopa vårdvalet. Slutsatserna i Riksrevisionens rapport var också ett av regeringens huvudargument för att försöka avskaffa landstingens skyldighet att ha vårdval i primärvården. Det är värt att påminna om att Riksrevisionens faktiskt föreslog att man bör utveckla vårdvalet, inte avveckla. När vi nu har fått ytterligare en pusselbit i hur vårdvalet har utvecklat vården är det tydligt vårdvalet är här för att stanna.

Vårdvalet har inte påverkat jämlikheten i sjukvården negativt. Patienter med låg utbildning och låg inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Det visar rapporten Vårdval och jämlik vård inom primärvården – En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande som Myndigheten för Vårdanalys har idag har presenterat. De landsting och regioner som har djupanalyserats är Stockholm, Västra Götaland och Östergötland.

Vårdanalys konstaterar att

• Patienter med låga inkomster och/eller låg utbildning har, sedan vårdvalet infördes, ökat sitt vårdnyttjande i relation till vad som kan förväntas utifrån ålder, kön och sjuklighet. Höginkomsttagarna har däremot minskat sitt vårdnyttjande något. När det gäller patienter med högre utbildning ser utvecklingen olika ut i de tre regionerna. I alla de tre landstingen har låginkomsttagare och lågutbildade patienter ett högre vårdnyttjande än övriga, både före och efter vårdvalets införande.
• Patienter med allvarligare sjuklighet har, sedan vårdvalet infördes, i absoluta tal ökat antalet läkarbesök mer än andra patienter i alla de tre landstingen. I VGR och Östergötland har patienterna med allvarlig sjukdom också ökat sitt vårdnyttjande mer relativt sett än andra, medan i SLL har övriga patientgrupper relativt sett ökat antalet läkarbesök något mer.
• Trots att vårdvalsmodellerna sett så olika ut mellan landstingen/regionerna är fördelningen mellan olika socioekonomiska grupper ganska likartad. Den stora skillnaden är istället att i Stockholms läns landsting har haft en markant större ökning i antalet läkarbesök. Det gäller framför allt bland de äldre patienterna, över 75 år.

En välfungerande och välutbyggd primärvård har stor betydelse för jämlikheten i hälso- och sjukvården. Det har den internationella forskningen visat. Vårdföretagarna välkomnar att Vårdanalys har fördjupat kunskaperna om vårdvalets effekter för patienterna och nu slagit hål på den felaktiga bild som målades upp efter Riksrevisionens rapport förra året. Jämlikheten i vården har inte påverkats negativt av vårdvalet, tvärtom.

Värt att betona är vidare att det, tack vare vårdvalet, har blivit en bättre tillgänglighet i primärvården för alla patienter. Över 200 nya vårdcentraler har öppnat runt om i landet. De flesta av dem är privat drivna.

Valfrihet för alla patienter i primärvården

Enligt Vårdanalys har patienter med högre utbildning och inkomst och mindre sjukdomsbörda i större utsträckning valt privata vårdgivare. Besöksmönstren visar också att äldre patienter i Stockholm och Östergötland, men inte i VGR, i högre utsträckning besöker privat drivna vårdcentraler. Vårdanalys betonar att ”skillnaderna kan bero på mönster i patienters val av vårdgivare snarare än att vårdgivare medvetet försöker uppnå viss sammansättning av patienter”.

Vårdanalys pekar på att skillnader i patientsammansättning riskerar att leda till orättvis resursfördelning. Myndigheten skriver dock att ”olikheter i patientsammansättning inte behöver vara något problem om det totala vårdutnyttjandet är jämlikt och resurserna fördelas efter någon behovsprincip.” Påpekas kan att såväl VGR som Östergötland har ersättningssystem som syftar till att justera ersättningen till vårdcentralerna utifrån behov och vårdtyngd. Stockholms läns landsting justerar sitt vårdvalssystem efter årsskiftet i motsvarande riktning.

Vi kan dock inte slå oss till ro med att välutbildade patienter i högre utsträckning använder sin valfrihet och själva väljer vårdgivare. En nyckel för att fler ska nyttja sina möjligheter att välja – och välja bort – vårdgivare är lättillgänglig information om de olika vårdalternativ som står till buds, med jämförande information om mottagningarna när det gäller såväl patientupplevd kvalitet som medicinska resultat. Vårdföretagarna välkomnar därför att Vårdanalys lyfter jämförande information till patienten i rapporten: ” När det gäller patienters benägenhet att aktivt välja vårdgivare är information som gör det enkelt att välja och jämföra vårdgivare en viktig aspekt för att minska skillnader mellan grupper som i hög grad gör egna val och grupper som tenderar att vara passiva.” Inte minst mot bakgrund av den nya patientlagen, som slår fast patientens rätt till information, hoppas vi att regeringen, SKL samt landsting och regioner tar fasta på Vårdanalys slutsats. Vårdföretagarna bidrar gärna i fortsatt utvecklingsarbete för att stärka patientens rätt till jämförande information om mångfalden av alternativ i hälso- och sjukvården.

Vårdanalys lämnar tre rekommendationer i sin rapport

1. Regeringen bör säkerställa att det finns förutsättningar för en ändamålsenlig nationell uppföljning av primärvården där såväl privata som offentliga vårdgivare ingår.
2. Landstingen bör se över och utveckla behovsviktade ersättningar som premierar både ett jämlikt vårdutnyttjande och en god tillgänglighet.
3.  Ur ett jämlikhetsperspektiv bör primärvården sammantaget söka främja ett fördelningsmässigt neutralt och tillgängligt öppenvårdsutnyttjande.

Vårdföretagarna instämmer i alla  de tre rekommendationerna ovan. Vårdanalys påpekar att inte alla landsting i sina avtal har valt att ställa krav på sina privata vårdgivare att medverka i informationsinsamling med registerdata. Från Vårdföretagarnas sida ser vi det som ett fullt rimligt krav att ställa på alla vårdgivare, oavsett regi. Vi är pådrivande för att det ska vara lika villkor för alla vårdgivare. Det bör rimligen också innebära lika ansvar att bidra till bättre kunskap om primärvården.

Ersättningssystemen i vårdvalen blir aldrig ”färdiga”, utan effekterna måste kontinuerligt följas upp och förändringar göras för att säkra att primärvården utvecklas i positiv riktning. Vi vill betona vikten av att ha nära dialog med såväl de offentliga som privata vårdgivarna om erfarenheter av de nuvarande systemen som om deras bedömningar av möjliga förändringar. På så sätt kan vården bli både effektivare och bättre för patienten.

Landstingen och regionerna har stor frihet att själva utforma vårdvalsmodellerna utifrån egna preferenser samt regionala förutsättningar och behov. Vårdföretagarna brukar i vår dialog med SKL och landstingen försiktigt ifrågasätta om det inte skulle vara möjligt att ensa systemen mer. Är skillnaderna mellan olika landsting verkligen så stora att vi måste ha 21 vårdvalssystem? Vi tror att det finns många lärdomar att dra över landstingsgränserna.