Hoppa till innehåll

Samtidigt som kriget härjar i Syrien står Sverige beredd att ta emot tusentals utsatta flyktingar och ensamkommande barn. Under vecka 39 sökte totalt 6 909 personer asyl i Sverige, varav 1 280 av dessa var ensamkommande barn. Vi står inför en unik situation där flyktingar, barn och ungdomar måste få akut hjälp med stöd och boende.

Stor andel av dessa barn och ungdomar placeras någonstans i landets totalt 720 hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn. Den absoluta majoriteten, 447 boenden, drivs av kommunerna. Knappt 40 procent, 270 stycken, av dessa drivs i privat regi eller genom kommunal entreprenad. En liten andel av de privata boendena drivs av företag som ägs av riskkapitalbolag.

Svenska Dagbladet har gjort en märklig granskning av HVB-verksamheter där intrycket läsaren får är att somliga privata utförare är oseriösa och struntar i kvaliteten. Tidningen gör en stor nyhet av att gå igenom incidentrapporter från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och har specifikt tittat på de fåtal riskkapitalägda företag som agerar inom branschen. Där hittar de bland annat anmärkningar för låg bemanning och dåligt brandskydd. De gör ingen som helst granskning av anmärkningar i kommunala verksamheter eller jämförelse mellan offentliga och privata alternativ. De fokuserar helt på de riskkapitalägda bolagen som finns inom branschen, utan att ta hänsyn till övriga anmälningar i stort.

IVO som är ansvarig tillsynsmyndighet konstaterar att nystartade HVB-verksamheter för ensamkommande barn i kommunal drift relativt ofta har brister. Vid de 18 inspektioner som utformats utifrån att verksamheten är nystartad, har kommunens verksamheter brister i mer än hälften av ärendena. Detta är en hög andel i jämförelse med övrig tillsyn av HVB-verksamhet som i stort uppfyller kraven i lagar och förordningar inom de områden som de granskat.

Enbart i två fall av 748 granskningar under 2014 har tillståndet för verksamheten dragits in enligt IVOs årliga tillsynsrapport.

Nog finns det kvalitetsförbättringar att göra i flera av landets HVB-boenden, både kommunala och privata. Men som man frågar får man svar. Att stirra sig blind på ett fåtal utförare är inte det sätt på vilket vi möter flyktingkrisens utmaningar. Det är inte så vi hjälper de många barn och ungdomar som nu kommer till Sverige.