Vad andra landsting och regioner kan lära av Gävleborg – exemplet Bollnäs sjukhus

På nationell nivå ifrågasätts privata vårdgivare och vågorna i vinstdebatten går höga. Men i Gävleborg har regionen lagt ut driften av Bollnäs sjukhus till en privat vårdgivare, Aleris, med gott resultat. Regionrådet Eva Tjernström (S) menar att det går utmärkt att samarbeta med privata vårdgivare. 

Vissa seminarier i Almedalen är bättre än andra. Erfarenheterna av hur Region Gävleborg tog hjälp av en privat vårdgivare att lösa problemen på ett av sina sjukhus skulle många region- och landstingspolitiker kunna dra lärdom av.

”Vi behövde en vårdgivare med ett annat sätt att tänka”

På Aleris seminarium i Almedalen berättade avtalsdirektör Petter Karlsson att upprinnelsen till att regionen valde att upphandla sjukhuset var att de behövde få till stånd utveckling i Bollnäs efter en längre tids kräftgång på sjukhuset. Det behövdes skapas en stabilitet i sjukvården i södra Hälsingland och lösa problemen med läkarbemanningen som man brottats med. Lösningen blev att be en privat vårdgivare ta över driften.

Regionrådet Eva Tjernström (s) fyllde i bakgrundsbilden. Det hade varit oerhört turbulent i Bollnäs. Sjukhuset var nedläggningshotat och människor i uppror. Frågan var infekterad. Det behövdes helt enkelt en annan vårdgivare, med ett nytt sätt att tänka, som kunde ta över, menade Eva Tjernström.

Det blev Aleris som fick förtroendet att driva Bollnäs sjukhus. Eva Tjernström upplever att övergången av verksamheten i privat drift gick smidigt. Som politiker är det skönt att ha fått ordning på vården i södra Hälsingland, menar hon. Aleris vård i Bollnäs kommer ut väl i regionens uppföljningar och mätningar och de sköter sjukhuset på ett bra sätt. Vi känner oss nöjda, säger regionrådet.

Eva Tjernström menar att den viktigaste lärdomen är att det går utmärkt att samarbeta med privata vårdgivare – att jobba tillsammans. Aleris är ingen konkurrent till den regiondrivna vården, utan en del av regionens vårdutbud till Gävleborgs patienter. Om det finns en samsyn i det socialdemokratiska partiet i Gävleborg.

”Vi har visat att det går att lägga ut sjukhus på privat drift även på våra breddgrader”, säger Eva Tjernström med glimten i ögat.

Lärdomar från andra regioner och landsting

Regionrådet Marie Morell (M) från Östergötland har liknande erfarenheter. Ortopedin var för några år sedan ett stort problemområde i Östergötland berättar regionrådet. Kring sjukhuset i Motala var det totalt kaos med arga ortopeder och arga patienter. Från den politiska ledningen såg man ingen annan utväg än att bryta loss verksamheten och lägga ut den hos en annan aktör. På Motala sjukhus finns nu ett tudelat ansvar, där Aleris driver den planerade ortopedin och kirurgin, medan landstinget driver övriga delar av sjukhusets verksamhet. Olyckskorpar kraxade, men det har gått väldigt bra, enligt regionrådet.

Regionen har kunnat dra nytta av Aleris utvecklingskraft som privat vårdgivare. Marie Morell pekar på att den landstingsdrivna vården har mycket att lära av deras arbetssätt när det gäller att få igång patienter tidigt efter t ex en höftledsoperation. Aleris jobbar också mer aktivt med att göra patienten själv delaktig i vården, enligt regionrådet.

Regionrådet Jonas Andersson (FP) från Västra Götaland konstaterar att alldeles för mycket sjukvård som drivs på akutsjukhus skulle kunna drivas någon annanstans. Det är för mycket fokus i politiken på sjukhusen som hus, istället för på vilket vårdutbud patienterna i olika delar av regionen behöver. Jonas Andersson har precis som sina regionrådskollegor goda erfarenheter av samarbete med privata vårdgivare. Sedan i april i år har regionen lagt ut driften av specialistvård på tre närsjukhus i Lysekil, Strömstad och Dalsland på entreprenad hos Praktikertjänst. Den har också lugnat debatten om sjukhusens framtid. Jonas Andersson konstaterar vidare i diskussionen att privata vårdgivarna är en viktig pusselbit när det gäller kompetensförsörjningen i sjukvården. ”De privata vårdgivarna är bättre arbetsgivare än regioner och landsting”, säger han och efterlyser en rejäl diskussion om bisysslor. Den frågan har blivit för helig för landsting och regioner, enligt regionrådet.

Landstingsrådet Johan Edstav (MP) konstaterar att frågan om att lägga ut sjukhus på entreprenad inte har varit på den politiska dagordningen i Uppsala. Han menar dock att landstingsledningen måste lägga mycket tid på personalplanering och personalförsörjning, framför allt i norra Uppland. Kanske skulle entreprenörer vara en möjlighet att lösa problemen, resonerar han. Om problemen med personalförsörjningen kunde få en bättre lösning skulle politiken i större utsträckning kunna fokusera på kvalitets- och tillgänglighetsfrågor som är nog så angelägna.

Regionråden känner inte igen sig i den nationella vinstdebatten

Regionrådet Eva Tjernström (S) menar att det blivit väldigt tråkigt i den nationella debatten med fokus på vinster i verksamheten som någon isolerad fråga. Hon menar att det här är ingen bransch där man tjänar stora pengar. Debatten hämmar diskussionen om de verkligt stora frågorna i sjukvården om kvalitet och läkarförsörjning. Det är viktigt med flera alternativ i vården. Debatten har blivit för ensidig anser hon.

Landstingsrådet Johan Edstav (MP) håller med Eva Tjernström och ser behov av att styra om den politiska diskussionen till den viktiga frågan om kompetensförsörjningen i vården.

Regionrådet Marie Morell (M) konstaterar att det knappt är någon debatt lokalt i Östergötland om vinster i vården. Där är det en ”icke-fråga”.

Regionrådet Jonas Andersson (FP) påpekar att regionens upphandlingskompetens är en nyckel för den som eventuellt tror att det finns ”övervinster” i vården. Bara genom en god upphandlingskompetens kan regionen få till bra avtal med sina vårdgivare.

Tydliga samverkansregler och krav på högre kostnadseffektivitet

Men för att återgå till Bollnäs sjukhus som är ett av få sjukhus i landet i privat drift. Hur ser Region Gävleborgs upplägg för Bollnäs sjukhus ut? Avtalsdirektören Petter Karlsson betonade att i sitt anbudsunderlag krävde regionen både erfarenhet och ekonomisk stabilitet av den som ville ta över driften. Dessutom måste vården bli mer kostnadseffektiv än landstingets egen sjukvårdsorganisation. Den nya vårdgivaren skulle driva sjukhuset till 95 procent av landstingets kostnad. Fokus låg på tillgänglighet, utförande och bemötande, ett geografiskt ansvar för den medicinska verksamheten och operationsverksamhet i enlighet med beställning och en regiongemensam kö. Krav ställs på en jämn vårdproduktion över året eftersom patienterna i området har behov året runt.

Krav ställs också på att alla regionens vårdprogram ska följas. Men det finns också utveckling i avtalet. Aleris, som fick förtroendet att driva Bollnäs sjukhus på entreprenad, kan lämna önskemål om förändringar av vårdprogrammen. Om Aleris kommer på förbättringar i vården, som regionen som beställare tycker är bra, så förbättras inte bara vården för patienterna i Bollnäs utan det påverkar hela vården i Gävleborg. På så sätt kan hela sjukvården dra nytta av den privata vårdgivarens nytänkande, resonerar avtalsdirektören.

Region Gävleborg har valt en intressant mix av ersättningar för sjukhuset. Vårdgivaren får 70-75 % fast ersättning, 20-25 % rörlig ersättning utifrån prestation och drygt 7 % målrelaterad ersättning. Det innebär att vårdgivaren kan få 102,1 % betalt, om de kan leverera ”det lilla extra” som landstinget eftersträvar. Morötter är bättre än piskor för ett bra resultat, menar avtalsdirektören.

Avtalsdirektören är nöjd med det samarbete som utvecklats med Aleris. Men visst finns det utmaningar med att lägga ut sjukhus på entreprenad. Petter Karlsson pekar på att omvärldsförändringar är svåra att hantera i LOU-upphandlade avtal. Eftersom utvecklingshastigheten i sjukvården är hög måste man som beställare ta höjd för det i upphandlingen. Det är också viktigt att säkra att samverkan blir personoberoende. För det krävs samverkan som bygger på kontinuerlig dialog.

”Oavsett om det handlar om sjukvårdssystem eller att bygga en rondell så handlar det om samarbete för att få ett gott resultat.” konstaterar Petter Karlsson, avtalsdirektör i Gävleborg.

Dialog, lokalt ledarskap och bättre läkarbemanning i Bollnäs

Karin Kaloczy, Sverigechef hos Aleris, betonar dialogen med regionen och det lokala ledarskapet för Bollnäs sjukhus som har runt 400 medarbetare. Läkarbemanningen, som var ett stort problem när landstinget drev sjukhuset, har blivit bättre. Aleris har bland annat rekryterat erfarna läkare från andra länder. Idag har sjukhuset betydligt färre hyrläkare i verksamheten och en bättre kontinuitet för patienterna. Ekonomiskt var det röda siffror de första åren, men nu börjar det vända.

Karin Kaloczy konstaterar att alla uppdrag är olika, med olika förutsättningar. En gemensam faktor är dock ofta att landsting och regioner ropar på hjälp av privata vårdgivare när det är kris i en verksamhet och ser upphandling som en lösning.

”Tänk vad vi skulle kunna åstadkomma om vi tog över ett redan välfungerande sjukhus”, säger Karin Kaloczy eftertänksamt.