Vårdföretagarna svarar som regel på alla debattinlägg där de privata vård- och omsorgsföretagen ifrågasätts. Så även på insändarsidan i Sydsvenskan. Där ifrågasatte i måndags den för denna tidnings läsare inte helt okända insändarskribenten Per Strandell både privata alternativ och valfrihet i välfärden. Idag svarade jag honom i tidningen. Här är Pers inlägg, och här är mitt.
I morse fick jag ett mejl från Per med hans svar på vårt inlägg, ett svar som han trodde att tidningen skulle tacka nej till. Men eftersom detta är en viktig debatt ger vi utrymme på Vårdföretagarbloggen till Pers inlägg, som jag också besvarar nedan.
Fler kvinnliga företagare är en falsk lockelse
Håkan Tenelius hugger snabbt. Han brukar göra det när kritik riktas mot vinster i välfärden.
Jo, Håkan Tenelius, vinster försämrar kvaliteten. Vinst är pengar som rullar bort ur olika offentliga vårdverksamheter. Pengar som inte finns kan ju inte användas. Pengar som finns kan användas.
Tenelius pratar om fler kvinnliga företagare. Det är en falsk och skamlig lockelse. Bortrationaliserad eller uppsagd vårdpersonal och många andra kvinnor skulle alltså få in foten i det offentliga som företagare, i ett läge när det offentliga ska minska – inte öka – sin kaka.
Varför finns organisationen Vårdföretagarna? Den finns därför att det offentliga är en storkund som betalar bra – och i tid. Det nyvakna intresset för det offentliga beror ju på att det traditionella näringslivet genom sin internationalisering är svårtolkat, osäkert, lågbetalt samt på flera håll utkonkurrerat.
Dessutom är Håkan Tenelius trovärdighet låg. Han representerar ett särintrese. Att fråga honom om vi ska ha privata vårdföretag är som att fråga chefen för Volvo om svenskarna ska köra bil eller åka tåg.
Per Strandell, Lund.
Mitt svar:
I sak håller jag inte med dig på någon punkt. Vinst är en bekräftelse på att en verksamhet sköts effektivt. En verksamhet som sköts ineffektivt är slöseri med skattepengar, med välfärdens resurser. Offentlig drift som INTE är utsatt för konkurrens riskerar alltid att drivas mindre effektivt. Det är där skattepengar ”rullar bort”, inte när privata vårdgivare utför den vård som det offentliga beställt, till det pris man kommit överens om.
Är det något som är skamligt är det din syn på kvinnors företagande. Jag är så innerligt trött på denna patroniserande attityd till entreprenörerna i välfärden. De startar inte företag för att de blivit bortrationaliserade utanför att de har en idé om hur vården kan bedrivas bättre, eller om hur ett behov kan mötas som inte kommunen eller landstinget ser.
Se till att få träffa några av de 7000 kvinnor som leder vårdföretag om du inte tror mig. Passa på att fråga de kvinnor som är anställda i dessa företag vad de tycker om det faktum att det finns alternativ till kommunen eller landstinget som arbetsgivare.
Du ifrågasätter min trovärdighet. Du får gärna sätta fingret på vilka fakta som Vårdföretagarna åberopar som är fel, så rättar vi till det. Är det vår roll som intresseföreträdare som du angriper så ifrågasätter du ju över huvud taget intresseorganisationers roll i debatten och den demokratiska processen. Ska inte Kommunal få uttala sig om anställningsvillkor, ska inte Naturskyddsföreningen tas på allvar när de uttalar sig om klimathotet? Och vore det särskilt smart att i hanteringen av just klimathotet INTE ta med de ledande bilproducenterna?