Hoppa till innehåll

Frågan om vinster i välfärden blir ofullständig om man inte samtidigt frågar folk om synen på valfrihet. En mer rättvisande bild av folkviljan får man först när valfriheten ställs mot viljan att begränsa vinsterna i välfärden. Vilket är viktigast – valfriheten och mångfalden, eller ett vinststopp?

Kjell Rautio målar upp en bild (16/3) av Sverige som ett extremt land där den offentligt drivna vården tvingas tillbaka och hämmas i sin utveckling på grund av privata verksamheter. Vem som helst med insyn i vårdbranschen inser att det inte stämmer.

Det är riktigt som Kjell Rautio skriver att det finns ett motstånd mot vinster i välfärden. En majoritet av allmänheten tycks tro att vårdföretag gör sina vinster genom att snåla in på kvaliteten. Då är det inte så konstigt att vinstmotståndet är stort i mätningarna. Men det finns anledning att ifrågasätta vad den typen av undersökningar egentligen säger.

En fråga om vinster i välfärden blir ofullständig om man samtidigt inte frågar om synen på valfrihet.

Frågar man svenska folket om deras inställning till valfrihet är det en rungande majoritet som tycker det är rätt att man själv kan välja utförare av vård och omsorg. Det är den valfriheten som eroderas när alternativen blir färre och till sist försvinner, som en effekt av vinstbegränsningar. Eftersom nästan alla alternativ drivs som vanliga företag för vilka vinsten är nödvändig.

En mer rättvisande bild av folkviljan får man först när valfriheten ställs mot viljan att begränsa vinsterna i välfärden. Vilket är viktigast – valfriheten och mångfalden, eller ett vinststopp?

Kjell Rautio vänder sig mot vad han kallar "kvalitetsmätningshysterin" i välfärden. Han menar att man både mäter för mycket och att man mäter fel saker. I den mån det förekommer måste det förstås åtgärdas.  Det är det olyckligt om yrkesutövare hindras i sitt arbete på grund av att byråkratin är för omfattande.

Men därmed inte sagt att vi kan avstå från kvalitetsmätningar. Tvärt om. I fall allmänheten tror att välfärden försämrats det senaste decenniet är det livsviktigt att mäta vad vi egentligen får för våra skattepengar. Vår bransch arbetar kontinuerligt med att utveckla hållbara sätt att mäta kvaliteten på. De privata utförarna vet att de i praktiken måste vara bättre än den offentliga konkurrenten för att berättiga sin existens, och det blir ju omöjligt att visa utan att kvaliteten följs upp hos samtliga aktörer.

Den svenska välfärden står inför stora utmaningar. Lösningen är dock inte att begränsa de privata alternativens möjligheter att bidra med kvalitet och konkurrens. I en modern välfärd tillåts privata och offentliga aktörer verka gemensamt för att ge bästa möjliga vård och omsorg till skattebetalarna.

Enkätsvar från patienter och brukare visar att den privat drivna vården håller hög kvalitet. Medarbetarna trivs, har högre löner och har mindre sjukfrånvaro. De positiva rösterna om vården kommer allt som oftast från de personer som verkligen berörs av den.

De som svartmålar vården befinner sig tvärtom på behörigt avstånd ifrån verkligheten. I detta fallet i LO-borgen.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Dagens Samhälle 26 mars 2015