Hoppa till innehåll

Den valfrihet och egenmakt som alternativen medför är nyvunna privilegier för svenska vårdtagare. Stundtals kan det vara nyttigt att blicka bakåt för att på allvar kunna värdera dagens gynnsamma situation. Förr saknade patienter möjlighet att välja var vården skulle utföras och av vem. Det skriver Håkan Tenelius i en replik i Bohusläningen.

I artikeln ”Det finns pengar till välfärden”, 3/2, skriver tre företrädare för Kommunal om välfärdens framtida utmaningar: Satsningar på välfärden borde inte vara något problem eftersom resurserna redan finns. Artikelförfattarna menar att bilden av att välfärdens resurser är begränsade är en myt spridd av privata vårdföretag.

Den valfrihet och egenmakt som alternativen medför är nyvunna privilegier för svenska vårdtagare. Stundtals kan det vara nyttigt att blicka bakåt för att på allvar kunna värdera dagens gynnsamma situation. Förr saknade patienter möjlighet att välja var vården skulle utföras och av vem. Dagens valfrihet gagnar även Kommunals medlemmar som har större möjlighet att välja sin arbetsplats när utbudet av utförare ökar.

Idag kan ett vårdbiträde välja bort en arbetsgivare till förmån för någon annan som man trivs bättre med, tidigare var man utelämnad till kommunen som arbetsgivare. Idag har privatanställda i omsorgen högre lön, lägre sjukfrånvaro och trivs dessutom bättre på jobbet.

Känslan av att inte kunna påverka sin vardag eller arbetsmiljö kan leda till stress och uppgivenhet. Detaljstyrningens goda avsikter kan lätt uppfattas som misstroende gentemot erfarna och kunniga medarbetare. Samtidigt kan det vara ett effektivt sätt att kväva initiativförmåga och innovationer.

Lösningen kan inte vara färre alternativ.

Debattörerna från Kommunal, Torbjörn Dahlin, Kristina Mårtensson och Tina Dahlström, har rätt i att kommuner kan låna pengar till en lägre kostnad. Banker bedömer nämligen risken att låna ut pengar till kommuner och stat är lägre än lån till företag. Det beror inte på att kommunen är mer trovärdig än privata företag. Det beror på att kommuner alltid kan kräva mer pengar av skattebetalarna om en investering misslyckas.

Om kommuner och stat har råd att vara oförsiktiga med sina resurser därför att man har skattebetalarna som säkerhet så gäller det motsatta för privata företag. Det är den högre risken som driver privata företag att göra mer genomtänkta och välanpassade investeringar. Att privata företag investerar i välfärden innebär enbart fördelar för välfärden eftersom det inte kostar mer, till exempel drivs den privata äldreomsorgen till lägre kostnad men med högre kvalitet. Och den företagare som trots allt gör en felsatsning riskerar egna pengar, inte skattebetalarnas.

Svaret på morgondagens vårdutmaningar är inte enbart mer resurser. Ökade resurser innebär inte per automatik att vården som levereras blir högre. Istället kommer innovationer och effektiviseringar att bli allt viktigare för att vården ska förbättras.

Låt Kommunals medlemmar välja sin arbetsplats och låt de själva ha möjlighet att bli arbetsgivare. Men framför allt, säg inte nej till privata investeringar. De behövs mer än någonsin i välfärden.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef i Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Bohusläningen 13 februari 2015