Hoppa till innehåll

Hur får vi bästa möjliga kvalitet i den skattefinansierade vården och omsorgen? Varken facket Kommunal eller Vänsterpartiet tar frågan på allvar. I stället hänvisar båda till den vinstkritiska opinionen, skriver Håkan Tenelius i en slutreplik i GP.

Hur får vi bästa möjliga kvalitet i den skattefinansierade vården och omsorgen? Varken facket Kommunal eller Vänsterpartiet tar frågan på allvar när de replikerar på min debattartikel från den 23/1. Istället hänvisar båda till den vinstkritiska opinionen.

Och visst, en majoritet av svenskarna är oroliga för att vinster görs på kvalitetens bekostnad. Men en utbredd oro gör inte påståendet sant. Nu, när regeringen ska tillsätta viktiga utredningar om vår välfärd, bör den ta chansen att bena ut vad som egentligen gäller.

Vissa fakta har vi att utgå ifrån. När Socialstyrelsen i olika omgångar undersökt kvaliteten i olika driftsformer har skillnaderna varit små. Privata, vinstdrivande vårdföretag (vilka utgör i princip alla enskilda utförare) var vid den senaste jämförelsen av äldreomsorg bäst på alla de kvalitetsparametrar som Socialstyrelsen lyfte fram. Det gäller till exempel hur bra man är på att ta tillvara den äldres önskemål, att erbjuda balans- och styrketräning och att kontinuerligt gå igenom den äldres läkemedel.

Att Karin Rågsjö (V) försöker bortförklara detta förvånar mig inte. Vänsterpartiet bygger sin välfärdspolitik på ideologi, inte fakta. Men att Kommunals Kristina Mårtensson slår följe är en gåta. Det är ju Kommunals egna medlemmar som varje dag åstadkommer dessa resultat på de privat drivna äldreboendena. Frågan Mårtensson och regeringens utredare bör ställa sig är hur de kommunala äldreboendena kan lära sig av de privatas framgångsrika koncept, inte hur vi med olika begränsningar kan strypa dessa verksamheter.

Kommunals andra argument för att stoppa vinstutdelning och därmed företagen i vården är att deras anställningsvillkor och löner skulle vara sämre. Även det är en myt. Enligt SCB ligger månadslönen i privata företag 300 kr högre för undersköterskor och 2500 kr högre för äldreomsorgens sjuksköterskor. Dessutom är färre sjukskrivna och trivseln högre i privata vårdföretag.

Man kan fråga sig på vilket sätt det skulle gynna dem som väljer de viktiga yrkena inom vård och omsorg om företagen försvann, och det i praktiken bara fanns en enda arbetsgivare kvar.

Håll med om att ett fackförbund som Kommunal lika gärna skulle kunna inta den motsatta positionen, och försvara mångfalden och tala väl om ALLA som bidrar till den goda vård och omsorg vi har i Sverige.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Göteborgs-Posten 5 februari 2015