Hoppa till innehåll

Vårdföretagarna avstyrker de föreslagna lagändringarna och tar avstånd från förslaget att avskaffa den nationella regleringen om vårdval i primärvården. Det kan få stora konsekvenser för landstingen, vårdgivarna och hälso- och sjukvårdens patienter.

Här kan du läsa Vårdföretagarnas remissvar i helhet

Sammafattning av remissvaret

Om beredningsprocessen:

·         Hela förfarandet präglas av hastverk
Vårdföretagarna förvånas över den brådska som regeringen tycks ha att ändra lagstiftningen, så att vårdvalet i primärvården inte längre blir obligatoriskt för landstingen. Lagförslagen har inte föregåtts av någon utredning om konsekvenserna. Det finns mängder av aspekter som inte finns utredda i underlaget. Remissinstanserna får ta ställning till lagändringarna utifrån ett kortfattat dokument på tre sidor. Remisstiden är dessutom kort. Hela förfarandet präglas av hastverk, som riskerar att få stora konsekvenser för hälso- och sjukvården. Förslagen påverkar inte bara de privata vårdgivarna och deras patienter, utan även den landstingsdrivna sjukvården.

Om lagförslaget:

·         Likvärdigheten i vården hotas
Att upphäva den lagstadgade skyldigheten för landstingen att ha vårdvalssystem i primärvården kommer att påverka likvärdigheten i hälso- och sjukvården. Ojämlikheterna i tillgången till vård mellan patienter i olika landsting riskerar att förstärkas ytterligare.

·         Lagregleringen om vårdval i primärvården har utvecklat valfriheten, kvaliteten och tillgängligheten i hela landet
Lagregleringen om vårdval i primärvården har haft stor betydelse när det gäller att stärka patientens valfrihet, kvaliteten och tillgängligheten i primärvården. Den patientupplevda kvaliteten är genomgående högre hos de privat drivna vårdcentralerna än de landstingsdrivna. Till skillnad från utvecklingen när det gäller valfrihet i äldreomsorgen, där lagen om valfrihetssystem (LOV) är frivillig för kommunerna att tillämpa, har valfriheten och tillgängligheten i primärvården utvecklats i hela landet.

·         Det är ett felaktigt antagande att etableringsfriheten skulle ha lett till en ojämlik vård. Tvärtom finns det stöd för att den ökade tillgängligheten kommit alla till del.
Socialdepartementets bygger sin argumentation på ett antagande om att vårdvalet skulle ha lett till en systematisk snedfördelning av skattemedel där lönsamma områden skulle ha prioriterats på bekostnad av andra. Det saknar stöd i de oberoende uppföljningarna av vårdvalet. Den ökade tillgängligheten har kommit alla till del. Flertalet studier visar inte på några undanträngningseffekter eller ett mer ojämlikt vårdutnyttjande.  Privata vårdgivare etablerar sin verksamhet där de ser att det finns behov. Det vinner såväl landstinget som patienterna på.

·         LOV ger långsiktiga relationer för patienter, vårdgivare och landstingen
Valet står mellan att använda LOV eller LOU i primärvården. Vårdföretagarna ser stora fördelar med verksamhet enligt LOV jämfört med LOU, för landstingen som huvudmän, vårdgivarna och patienterna. En återgång till LOU-upphandlingar skulle hota kontinuiteten i vården. LOU garanterar inte patientens val av fast läkarkontakt. Vårdval enligt LOV ger helt andra förutsättningar för kontinuitet i vården och långsiktighet i verksamheten.  

·         Att avskaffa lagregleringen om vårdval rycker undan mattan för små som stora privata vårdgivare
Ett avskaffande av lagregleringen om vårdval skulle skapa stor osäkerhet för landets alla privata vårdgivare i primärvården. De allra flesta vårdcentraler i privat regi drivs av små privata vårdgivare. De har utvecklat sin verksamhet med vårdvalet som bas och med den långsiktighet som LOV innebär. De har tagit stora personliga ekonomiska risker och gjort investeringar för att kunna driva sina verksamheter i företagsform. Det är långtifrån självklart att de får fortsätta sin verksamhet, trots hög medicinsk kvalitet och trots att de är uppskattade av sina patienter. Alla dessa vårdgivare blir, om regeringen ändrar lagen, beroende av landstingets beslut om vårdval eller inte för sin fortsatta överlevnad.

·         Varje dag görs nästan 48 000 patientbesök på privat drivna vårdcentraler
Om vårdvalet avskaffas skulle det drabba också de privata vårdgivarnas patienter. Enligt SKLs verksamhetsstatistik tog de privat drivna vårdcentralerna emot över 17 miljoner patientbesök förra året. Det innebär att det gjordes nästan 48 000 patientbesök om dagen hos de privata vårdgivarna i primärvården.

·         Stora återverkningar på de landstingsdrivna mottagningarna
Drygt 40 procent av primärvården bedrivs i privat regi. Mot den bakgrunden delar vi inte Socialdepartementets bedömning att förslaget inte skulle medför några ekonomiska konsekvenser för det offentliga. Återverkningarna på den landstingsdrivna vården skulle bli stora om privata vårdcentraler blir tvungna att stänga.

Socialdepartementet anger två skäl för att avskaffa den nationella regleringen om vårdval. Det ena skälet är, enligt departementet, att lagregleringen är en inskränkning i det kommunala självstyret. Det andra skälet som departementet anger är att lönsamma områden systematiskt skulle ha prioriterats på bekostnad av andra.

Nedan argumenterar vi för att likvärdigheten i vården och en stärkt ställning för patienten bör väga tyngre än den begränsade inskränkning i det kommunala självstyret som lagregleringen innebär. Vi menar vidare att det inte finns grund för Socialdepartementets bedömning av etableringsfrihetens effekter. Förslaget bygger på felaktiga antaganden.

Socialdepartementets remisspromemoria är så kortfattad att där inte finns någon analys eller bedömning av vilka effekter som vårdvalet har fått för patienterna. Då vi anser att det är en central pusselbit i bedömningen om det vore befogat med lagändringar vill vi gärna bidra till att, åtminstone i korthet, belysa den frågan. I en andra del av remissvaret redogör vi därför för vilka positiva effekter som vårdvalet i primärvården har fört med sig.