Hoppa till innehåll

Möjligheten att bedriva vård och omsorg i privat regi har gett över 160 000 anställda, varav de flesta är kvinnor, nya karriärmöjligheter. Den som vill öka jämställdheten ska kanske fundera lite till på om det verkligen blir bättre av att tvinga tillbaka dem till kommuner och landsting. Det skriver Håkan Tenelius i en replik i Borås Tidning.

Ida Legnemark (V) kritiserar i Borås tidning den 11 juni bland annat företagande i vård och omsorg för att vara negativt för jämställdheten.

Hennes argumentation bygger i stor utsträckning på en rapport från Kommunal, som hävdar att löner, anställningsvillkor och inflytande och delaktighet skulle vara sämre hos privata jämfört med kommunalt och landstingsdriven verksamhet. Men rapporten ger inte en riktig bild av lönerna, eftersom Kommunal struntar i att räkna med de deltidsanställdas löner, trots att cirka 65 procent av de anställda arbetar deltid. Enligt officiell statistik för alla inom vård och omsorg tjänar anställda i privata sektorn bättre.

Kommunal hävdar också att de privat anställda är mindre nöjda än kommunalt anställda, vilket Ida Legnemark lyfter fram. Men det stämmer inte med resultaten i Jobbhälsobarometern, som regelbundet genomförs av Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex. Där uppger de privata anställda år efter år att de är nöjdare med arbetsbelastningen, arbetsledningen, och möjligheten att utvecklas i arbetet. De tycker också i mycket högre utsträckning att deras kompetens tas tillvara och att de har goda möjligheter att själva påverka hur arbetet ska utföras.

Ida Legnemark målar upp en bild av vård och omsorg som domineras av ”gigantiska riskkapitalbolag (som) köper upp allt mer av den offentliga verksamheten enbart i syfte att göra snabba klipp”. Den bilden har väldigt lite att göra med verkligheten. De allra flesta (93 procent) av alla vård- och omsorgsföretag är små, med färre än 20 anställda. Över hälften av dessa företag (54 procent), däribland även några av de större, leds av en kvinna. Det är en mycket högre andel än i hela näringslivet, där nästan tre fjärdedelar av alla företag (72 procent) leds av män. Det handlar om nästan 7 000 kvinnor som leder vård- och omsorgsföretag.

Den som startar egen verksamhet gör oftast det inom ett område där de redan har yrkeskunskap och kompetens. En stor del av dagens alla yrkesarbetande kvinnor har erfarenhet inom vården och omsorgen. Varför ska inte de ha samma möjlighet att bli chefer och företagsledare som män, som startar företag inom exempelvis bygg- eller anläggningsbranschen?

Möjligheten att bedriva vård och omsorg i privat regi har gett över 160 000 anställda, varav de flesta är kvinnor, nya karriärmöjligheter. Den som vill öka jämställdheten ska kanske fundera lite till på om det verkligen blir bättre av att tvinga tillbaka dem till kommuner och landsting.

Håkan Tenelius
Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Borås Tidning 17 juni 2014