För Vänsterpartiet är kvalitet lika med att företagen ska ha lika många anställda som i kommunen. Men alla undersökningar av hur patienter och äldre mår, vilken omsorg de får och hur nöjda de är, visar att kvaliteten hos de privata utförarna är minst lika god som hos kommunerna. Det skriver Håkan Tenelius i Borås Tidning.
Jonas Sjöstedt (V) och Ida Legnemark (V) skriver den 28 november i Borås Tidning om företag i välfärden. De menar att kvaliteten blir sämre hos de privata utförarna, och talar om att resurser ”försvinner” till ägarna i form av vinst. Men resonemanget haltar.
För Vänsterpartiet är kvalitet lika med att företagen ska ha exakt lika många anställda som i kommunen. Men alla undersökningar som handlar om hur patienter och äldre mår, vilken omsorg de får och hur nöjda de är, visar att kvaliteten hos de privata utförarna är minst lika god som hos kommunerna.
Förra året fick Socialstyrelsen till och med ett särskilt uppdrag att granska om det är någon skillnad på kvaliteten hos vinstdrivande företag jämfört med kommunernas egen omsorg. Svaret var entydigt, kvaliteten är totalt sett på samma nivå, men de delar som gäller omvårdnad och trivsel är bättre hos de privata utförarna.
Men lägre personaltäthet jämfört med kommunerna, leder inte det till stress och press på personalen? Nej, faktiskt inte. Enligt jobbhälsobarometern, där de anställda själva får berätta om sitt arbete, är privat anställda mer nöjda med arbetsledningen, de tycker att de har mer inflytande och att deras kompetens bättre tas till vara. De upplever också att de har lättare att hinna med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid.
SCB bekräftar bilden genom statistik som visar att de privat anställda har färre sjukdagar per år än vård- och omsorgsanställda i kommuner och landsting.
Hur har vi det då med resurserna och vinsten? Vård- och omsorgsföretagen tar emot samma ersättning för att utföra sitt arbete som den offentligt drivna vården och omsorgen. Men företagens ägare tillför dessutom sektorn pengar genom egna investeringar. Förra året investerade de företag som gick med vinst 2,9 miljarder kronor i sina verksamheter – pengar som går till bland annat bättre utrustning, nya lokaler och utbildning av personalen. Dessutom fick samhället tillbaka 1,6 miljarder kronor i form av skatt.
Slutligen talar de båda vänsterpartisterna om människosyn. De menar att det görs skillnad på hur patienter och människor med behov av omsorg tas emot, beroende på vem som äger verksamheten, att vi, när vi söker hjälp, skulle bedömas av vårdbiträdet eller läkaren utifrån hur ”lönsamma” vi är. Det låter fruktansvärt. Tror vänsterpartisterna verkligen att de anställda i vården och omsorgen skulle vara så kallhamrade? Ett sådant uttalande tyder verkligen på en negativ människosyn, som jag starkt vänder mig emot.
Håkan Tenelius
näringspolitisk chef för Vårdföretagarna